KLASSIFICERA klas¹ifise⁴ra l. ⁰¹~, i Sveal. äv. -e³ra², v. -ade.
vbalsbst. -ANDE. -ING; jfr KLASSIFIKATION. (förr äv. skrivet cl-. -ficera PH 5: 3285 1752 osv. -fisera BREMER Brev 1: 321 (1834)) [jfr d.
klassifcere, t.
klassifizieren; till lat.
classis (se
KLASS); med avs. på senare leden se
FACIT. – Jfr
KLASSIFIERA]
[KLASSIFICERA 1]
1) (
i sht i fackspr.)
uppdela l. indela i klasser l. kategorier, gruppera. [KLASSIFICERA 1.a]
a) motsv. KLASS 3 c: indela (en akademis ledamöter) i vissa klasser l. grupper. VetAP 1: 176 1740.
[KLASSIFICERA 1.b]
b) motsv. KLASS 5: under viss värdering l. gradering indela (föremål l. levande varelser) l. klasser l. grupper l. avdelningar l. kategorier. PH 5: 3185 (
1752).
TESSIN Bref 2: 161 (
1754). I Belgiska skolorna klassificerar hvarje lärare.. lärjungarne i tre grupper: framstående, medelmåttiga och i svaga.
ANDERSON Reseber. 9 (
1877).
Klassificera jordbruksföretag med afseende på storleken. EkonS 2: 111 1895. – särsk.
skeppsb. i uttr. klassifcerat ekvirke, om sådant bättre ekvirke som är uppdelat i klassor allt efter dess användbarhet vid skeppsbyggeri. ReglVirkeslev. 1859, &
8.
SFS 1907,
Bih. nr 73 s. 3.
[KLASSIFICERA 1.c]
c) motsv. KLASS 6: efter vissa yttre kännemärken l. på vissa vetenskapliga (logiska) grunder o. d. indela (föremål l. levande varelser) i klasser l. grupper l. avelelningar l. kategorier. 1Saml. 7: 30 1774.
CAEHRENSVÄRD Brev 2: 34 1795.
Behofvet att i medvetandet förena de ting, som i vissa, hänseenden äro lika,.. är på sätt och vis ursprunget till all klassificering. THORELL Zool. 2: 15 (
1861).
NILSSON PrinKult. 100 (
1923). – särsk.
[KLASSIFICERA 1.c.α]
α) (
numera föga br.)
bärgv. .
– KLASSERA 1 c. WETTERDAL Grufbr. 331 (
1878).
[KLASSIFICERA 1.c.β]
β) skeppsb. motsv. KLASS 6 f slutet; jfr KLASSA Man (har) grundat bolag för klassificering af fartyg. UB 7: 525 (8575).
NILSSON Skeppsb. 197 (
1932).
[KLASSIFICERA 1.c.γ]
γ) log. vid logisk indelning: fullständigt angiva alla till ett begrepp hörande bi- o. underendelningar (ko- o. subdivisioner). LINDBLOM Log. 55 (
1836).
[KLASSIFICERA 2]
2) inordna l. inrangera (ngn l. ngt) på viss plats o. d. i ett större helt, placera (ngn l. ngt) i den klass l. grupp l. avdelning där han osv. hör hemma l. bör placeras; rubricera; jfr KLASS 6. CAEHRENSVÄRD Brev 2: 42 (
1795).
Tillgångarne klassificeras under hvar sina titlar eller rubriker. SMEDMAN Kont. 1: 16 (
1872).
Ett gränsfall, som det kan bli ganska vanskligt för den psykiatriska vetenskapen att rätt klassificera. SvD(A) 1916,
nr 335 A,
s. 6.
Klassificeras som marknadsnöje. Därs. 1934,
nr 198, s. 7.
Ssgr (till
1 c β;
skeppsb.): –
KLASSIFICERINGS-ANSTALT ~⁰² l. ~²⁰. anstalt (se d. o. 5) för klassificering av fartyg. SFS 1916,
s. 1076.
NILSSON Skeppsb. 197 (
1932).
–
KLASSIFICERINGS-INSTITUT.
== -ANSTALT. 2NF 16: 928 1911.
Avledn. (
i sht i fackspr.):
–
KLASSIFICERBAR adj. särsk.
till 2: möjlig att klassificera. Färgen (på pärlor) måste nuförtiden vara utpräglad och ögonblickligen klassificerbar. RENNER Berge o. La- nier 312 1930.
–
KLASSIFIKATÖR i bet. 1 m.||ig., i bet. 2 r. l. m. [KLASSIFIKATÖR.avl 1]
1) (tillf.) till 2: person som ägnar sig åt (vetenskaplig) klassificering. BL 17: 120 1849. Du kan bara bli samlare, klassifikatör, knappolog som strindberg kallar det.
BERGMAN MVBar. 225 (
1926).
[KLASSIFIKATÖR.avl 2]
2) (
numera knappast br.)
bärgv. till 1 c α: klasserapparat. JernkA 1884,
s. 199.
TT 1902,
K. s. 93.