KLASSIFIKATION klas¹ifik¹atʃω⁴n. l. -aʃ-, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. ==; pl. -er. (förr äv. skrivet cl-)

[jfr dan. o. t. klassifikation, eng. classification, fr. classification; av nylat. classificatio (gen. -ōnis), till lat. classis (se KLASS)]

[KLASSIFIKATION 1]

1) hist. i fråga om samhällsförhållanden: gruppering av medlemmar inom ett stånd l. av stånden sins emellan i vissa klasser (se KLASS 3; särsk. om indelningen av ridderskapet o. adeln på det svenska riddarhuset (jfr KLASS 3 a). DA 1771, nr 63 s. 3. HSH 7: 276 (c. (1800). Frågan om upphäfvande af klassificationin på riddarhuset. TROLLE-WACHTMEISTER Ant. 1: 222 (1809). Utlåtande af särskilda deputerade ang. förslag till förändringar uti Stockholms borgerskaps klassifikation. HERLITZ Stadsförv. 1830 275 (i handl. fr. 1838.

[KLASSIFIKATION 2]

2) motsv. KLASSIFICERA 1 a. Hemstälte Herr Presid. til (Vetenskaps-)Acadediens ompröfvande, huru nödigt och angelägit det vore, att en viss Classification.. blefve faststäld. VetAP 1: 175 1740.

[KLASSIFIKATION 3]

3) motsv. KLASSIFICERA 1 b. SynodA 1: 475 1769. Reglor för Lammens Bonitering och Klassification. QLm. I. 4: 53 (1833). Det gifves.. en annan grund för fångars klassifikation, nemligeh de olika grader af förbättring eller förhärdelse de.. ådagalagt. OSCAR I Straff 32 (1840). UB 3: 289 1873. FångvFärf. 316 (1892; i rubrik).

[KLASSIFIKATION 4]

4) motsv. KLASSIFICERA 1 c. Plato var den förste som gjorde och kunnde göra en claseification af de menskliga kunnskaperna. LittT 1795, s. 139. EHRENHEIM Phys. 2: 4 (1822). ÖSTERGREN 1930. – särsk.

[KLASSIFIKATION 4.a]

a) log. motsv. KLASSIFICERA 1 c γ. LINDBLOM Log. 264 (1836). HIBBING Log. 22 1861. SvUppslB 1933.

[KLASSIFIKATION 4.b]

b) om indelning av till naturriket hörande föremål l. levande varelser; jfr KLASS 6 g. LinnéStenr. 16 (c. (1747). Ursächta äfven benäget, att jag uti vissa måhl gått ifrån Herr Archiaterns mening, hälst hvad classificationen angår. C. DE GEER 1773 hos LINNÉ Bref I. 5: 532. THORELL Zool. 2: 15 (1861).

Ssgr (i sht i fackspr.):

– KLASSIFIKATIONS-GRUND, r. l. m. särsk. till 4 b: grund (se GRUND sbst.¹. III ⁵) enligt vilken klassifikation äger rum.

BERZELIUS Brev 8: 38 (1814). DENS. Årsb VetA 1846, s. 216.

– (3, 4) KLASSIFIKATIONS-PRINCIP.

BERZELIUS i FKM. 4: 22 1815.

– (3, 4) KLASSIFIKATIONS-TABELL.

SFS 1893, nr 109, s. 19.