KLÄDE klä³de², n. (SthmSkotteb. 1521, s. 223 osv.) ((†) r. l. m. l. f. Schouten Siam 41 1675, LINNÉ Skr. 5: 141 (1732)); best. -et; pl. i bet. I o. II -en (BoupptSthm 1678, s. 1186 a (i bet. II 1), STIERNMAN Com. 4: 310 (1681; i bet. I 1) osv.) ((†) == (TullbSthm 1536, s. 63 b (i bet. I 2); -er (Mark. 11: 8 (NT 1526; i bet. II 2), NEMNICH Waarenlex. 90 (1797: Förkläder)), i bet. III -er ⁴⁰ (Mark. ¹⁴: 63 (NT 1526 osv.) ((†) == (OPETRI Tb. 8 (1524; uppl. 1929), SWEDBERG Schibb. 217 (1716: kläden, pl. best.); -en Visb. 1: 48 1572, 2Saml. 4: 105 1627; klän WARNMARK Epigr. L 1 a 1688 2Saml. 13: 72 (c. 1690: kläna, pl. best.); klär G1R 22: 378 (1551: kler), Fatab. 1911, s. 95 1793; klädren, pl. best. SUFinlH 1: 16 1600, JOHANSSON HomOd. 5: 321 (1844)); förr äv. KLÄD, m. l. f.; (förr äv. skrivet cl-. kle- (cle-) 1524 (: klede, pl.) – 1730 (: kleder, pl.). klädh c. 1600–1621. kläd(h)e (cl., -æ-) 1521 osv. klädde 1601. kläds- (klädz-) (i ssgr) 1578 (: klädz strumpor) – 1890 (i vers: klädsfabriker). kläs- (i ssgr) 1673 (: Kläs Sarge) – 1900 (angivet ss. vard.). kläss- (i ssg) 1677 (: Kläss Kappa). kles- (i ssg) 1677 (: Kles Jacka))

[ fsv. klädhe (pl. kläþe, klädher, klädhen), sv. dial. kläe, motsv. d. klæde, sbst., isl. klæði; jfr ffris. klāth, klēth, feng.:. clād (eng. cloth, varav KLOT, sbst.²), clæ[comb_0306]ð; jfr äv. mnt. klēt, mht. kleit (t. kleid); möj). till en ieur. rot gloi(t), vara klibbig (jfr KLENA v.², KLI, KLISTER, sbst.¹) o. utgående från en bet.: tyg valkat med lera (med avs. på bet. jfr FILT sbst.¹). – Jfr KLÄDA, v.]

[KLÄDE I]

I) (längd l. räcka av) visst slags tyg.

[KLÄDE I.1]

1) av kardullagarn vävt, vanl. tvåskaftat tyg som gm appretering (valkning, ruggning m. m.) erhållit en fast konsistens o. en filtartad yta; numera företrädesvis om dylikt tyg av hög kvalitet (med slät o. glänsande yta); äv. (i vissa uttr.) om tyget ss. råväv l, ss. föremål för appretering; förr äv. allmännare: (valkat) ylletyg. Valka, rugga överskära kläde. Fint, grovt kläde.En frack, prästrock av kläde. Svart, blått, grönt kläde. X (dvs. tio) alne blath klæde. SthmSkotteb. 1521, s. 223. Ath thw lather köpe oss thet mestha klæde tw kandt aastadt komma till wore swena helfftena swarth oc helfftena brwndtgwidt. G1R 2: 44 (1525). Stoor Lofwen och okrympt Kläde, minskas altijdh.. (dvs.) Lofwen förgiätes, och Klädet löper ihoop. GRUBB 765 (1665). Vi sågom (i en fabrik i Norrköping) Ullen spinnas, väfvas til Kläde, Kardas med Kardor. LINNÉ Öl. 10 (1745). Ingom å landet må vara tillåtit, at til salu hålla, eller kringföra några hemväfda Kläden eller Tyger, af hvad namn de vara måga. PH 4: 2815 (1748). Till en början utgjordes.. (de svenska militärunuformerna) af kyller eller af kläde af olika färg. 2NF 30: 1080 1920. jfr ATLAS-, BILJARD-, BJÖRN-, BORG-, BORGAR(E)-, BUTELJ, CHAMOA-, DAM-, FLOCKEN-, FRIS-, FYRLODER-, FYRSTÅL-, GRAV-, HAMBURG(ER)-, KOMMISS-, PARAD-, UNIFORMS-KLÄDE m. fl.

[KLÄDE I.2]

2) (†) längd (räcka) av kläde (i bet. 1) l. ylletyg. iiij (dvs. fyra) svarte polniske klede.. st(yck)et affh polniske klede sold[es] fer vij (dvs. sju) [markland] TullbSthm 1536, s. 63 b. jfr: iiij (dvs. fyra) st(yck)e groffth kledhe Stickitt for xxx (dvs. trettio) [markland]. TullbSthm 1539, s. 111 a.

[KLÄDE II]

II) (större l. mindre) stycke teg (av olika material) o. i anv. som närmast ansluta sig till denna bet. 1) (större l. mindre) stycke tyg (av olika material); numera iöreträdesvis (i sht ss. senare led i ssgr) om stycke tyg som användes till (apterats för) ngt visst ändamål, särsk. till att betäcka l. hölja ngt: duk (se d. o. 2; oftaom dylikt stycke tyg användt ss. klädesplagg (särsk. huvudduk); äv. (numera bl. ss. senare led i ssgr) närmande sig l. övergående i bet.: (för viss kroppsdel avsedd) klädespersedel. Och skalt tu göra itt klädhe j tabernaklens döör, wirkat medh golt silke. 2MOS. 26: 36 (Bib. 1541; Bib. 1917 förhänge). It altare och thess kläde. KOF II. 1: 300 (1659). Slom.. (dvs.) stor och wjd kappa, eller annat kläde, som man slår omkring sig. SPEGEL 447 1712; jfr 2. Förväll syra och krama saften derutur igenom et kläde. WARG 298 (1755). På hufvudet bars ett i tresnibb viket hvitt kläde af linne med blå eller röda ränder. HLILLJEBJÖRN Hågk. 1: 16 (1865). Biskop Genberg .. påstod, att blotta nämnandet af ordet biskop hade på (J. J) Nordström samma verkan som att visa ett rödt kläde för en tjur. DE GEER Minn. 2: 62 (1892). Då han absolut inte på annat sätt kunde få henne att tiga, band han resolut ett kläde för munnen på henne. FoF 1915 s. 22. jfr ALTAR-, ARM-, ASK-, BARDSKÄRAR-, BASTINGAGE-, BILJARD-, BOK-, BORD-, BÄR-, BÄNK-, BÖRD-, DISK-, DOP-, FLORS-, FOT-, FÄSTE-, FÖR-, FÖRE-, HALS-, HAND-, HUVUD-, HÄNG-, HÄST-, HÖFT-, KALK-, KRISTNINGA-, LIK-, PANN-, PATEN-, TORK-, UNDER-, Å-KLÄDE m. fl. – särsk. (†) om stycke tyg ss. material för ngt visst klädesplagg. Oluf gifuer be:te Sigrid i förlikningh ett Tröyekläde om 2 RDr allnen, klädet 1 1/2 alln. VDP 1654, s. 193. Lijtet kläde giör stackot kiortil. GRUBB 462 (1665). Ondt skiära wijd mantel aff lijtet kläde. DENS. 638. jfr TRÖJE-KLÄDE.

[KLÄDE II.2]

2) († utom i ssgn KLÄDES-FÄLL) sammanfattningen av vad ngn är iförd till beklädnad, dräkt; (löst hängande) klädesplagg som omsluter störredelen av kroppen, kappa, mantel; äv. abstraktare: sätt att kläda sig, sätt varpå ngn är klädd, klädsel; jfr KLÄDNAD 1, 3. Motte iach allenast komma wedh hans clädhe, thå bliffue iach helbrögda. Mat. 9: 21 (NT 1526; Bib. 1917 mantel). Monge breedde sine clädher på väghen. Mark. 11: 8 (NT 1526; Bib. 1917 mantlar). The sågo) en vng man sitiandis på högra sidhon cläddan vthi herlighit hwit clädhe. Därs. 16: 5 (NT 1526; Bib. 1917 klädnad). Johanniter orden mz suart cläde och hwijt korsz. OPETRI Clost. A 4 a (1528). (Trollet) var klädder i gamalt kläde, slarfvot kiortel, vidha ärmer. BUREUS Suml. 84 (c. (1600). Wild är min (dvs. adelsmannens) klädh, mitt sin är yrt. Fosz 394 (1621; nt. orig.: myne kledynge; WEIGERE: mine klæder). Mine gärningar för Gudi äre,/ Som itt slemt och styggeligit Kläde. BRASK Apg. M 2 b 1648; möjl. till l. BÖRK Darius 167 (1688- bildl.).

[KLÄDE III]

III)

[utvecklat ur II; i formen kläder efter likbetydande t. kleider, pl.]

i pl. (numera bl. i formen kläder) ss. sammanfattande benämning på de olika av tyg l. skinn l. dyl. förfärdigade persedlar som människan anbringar omkring l. på (olika delar av) sin kropp för att skydda sig mot kyla, väta, solsken o. dyl. (l. för att skyla l. pryda sig). En omgång kläder. köpa, få nya kläder. Hemgjorda, skräddarsydda kläder. Lappa, laga, sy kläder. Rena, fläckiga kläder. Sälja gamla kläder. Gå i gamla, urvuxna kläder. Vara svår att slita kläder. Byta om kläder. Taga andra kläder på sig. Taga av sig kläderna. Ha sina bästa kläder på sig. komma hastigt i l. ur kläderna. kasta sig i kläderna. Kasta av sig kläderna. Gå till sängs med kläderna på. Hanhade inte varit ur kläderna på flera veckor. Hava kläder och föda hos ngn. Hålla ngn med klä- der och föda. OPETRI Tb. 8 (1524; uppl. 1929). Thå reeff then öffuerste presten sin klädher sönder. Mark. 14: 63 (NT (1526). Bonden droogh (dvs. bar) sådana cledhe som han sielff giorde. OPETRI Kr. 42 (c. (1540). Iagh troor at Gudh.. besörier migh rikeligha medh klädhe och födho. Cat. 1567, s. B 1 b. Ett artigt Wijf,../.. blomerad i margfals-färgade Kläder. STIERNHIELM Herc. 6 (1648, (1668). Wij skole ibland Gudz wänner/ I hwita kläder ståå, / Och hafwa Palmer i händer. Ps. 1695, 285: 15. Vid sitt frigifvande återtager.. (fången de kläder han vid ankomsten ägde. OSCAR I Straff 125 (1840). Gärda. - hyser.. lidelse för allt hvad kläder heter. WÄGNER Norrt. 130 (1908). Särskilt förvaringsrum bör (på arbetsplatsen) finnas för kläder, som arbetaren använder utanför arbetslokalen. WIRGIN Häls. 2: 282 (1931). – jfr AMASON-, ARBETS-, BAD-, BAK-, BARN-, BEGRAVNINGS-, BEN-, BLAGGARNS-, BOMULLS-, BOND-, BRUD-, BRUDGUMS-, BRÖLLOPS-, BULDAN(S)-, BÅTSMANS-, CEREMONI-, DAG-, DAM-, DAMAST-, DANS-, DOCK-, DOP-, DRÄNG-, FASTLAGS-, FISKAR(E)-, FLANELL(S)-, FLICK-, FRUNTIMMERS-, FÅNG-, FÅRA-, GALA-, GOSS-, GRANNLÅTS-, GÅBORT(S)-, GÅNG-, HEDERS-, HELGDAGS-, HÖGTIDS-, IFARE-, IFÄRDS-, KVINNFOLKS-, KVINNO-, KYRK(O)-, MANFOLKS-, MANS-, MÄSS-, PRÄST-, RES-, SAMMETS-, SKINN-, SKOL-, SLÄP-, SOMMAR-, SÖNDAGS-, UNDER-, VADMALS-, VARDAGS-, VINTER-, VÅR-, YTTER-, ÖVERDRAGS-KLÄDER m. fl. – särsk.

[KLÄDE III.2.a]

a) i en mångfald ordspr., t. ex.: Barn glädz widh nya kläder. SvOrds. A 3 a (1604). Lätter i kläder, lätter i laater. GRUBB 491 (1665). Qwinfolck haa långa Kläder, men kort sinne. DENS. 678. Kläderna äre offta meer än mannen. DENS, 723. Pracht i Kläder, är minsta heeder. DENS. 882Man tar inte kläderna af den, som förut är naken. GRANLUND Ordspr. (c. 1880. – särsk. i ordspr. kläderna göra (inte) mannen (stundom karlen). Kläderna giöra intet mannen. GRUBB 412 (1665). Kläderna giöra karlen. TÖRNING 95 (1677). Kläderna giöra mannen. SCHERPING Cober 1: 129 (1734). SELANDER Keller Seldw. 2: 36 (1913).

[KLÄDE III.2.b]

b) (†) i uttr. få l. ha på kläderna l. sina kläder, eg.: få l. ha blod på kläderna; få l. ha månadsrening. (Modern) berättade, det Flickan fått på sina kläder. VetAH 1782 s. 307. SvTyHlex. (1851). THOLANDER Ordl. (c. 1875.

[KLÄDE III.2.c]

c) med särskild tanke på kläderna ss. ngns oumbärligaste personliga egendom; ofta i bildl. uttr. (jfr d) med bet.: vara l. bliva utblottad, taga från ngn allt vad han äger o. d. Inte (ens) ha kläderna på kroppen. Ty nödgedhes.. (fog- den) att tilgifue.. någet någrom af theres skatt så frampt han icke will taga kläderne af kroppen af thom. HFinLappm. 4: 160 (1614). Så fattigh, att hoon eij dett ringaste äger, meera än Kläderna på Kroppen. BoupptSthm 1669, s. 1390. Då hon hoos migh här i Skåne war måste iag sälgia Kläderna af kråppen och Råcken af lifwet där medh hennes stora tårst att stilla. VDAkt. 1690, nr 35. ÖSTERGREN 1930.

[KLÄDE III.2.d]

d) (i sht i högre stil; se dock α, β) mer l. mindre bildl. (jfr c). Af solens glans och Vårens väder / Vår Jord bepryds med nya kläder. DALIN Vitt. 3: 168 (c. 1745. (De hedniska festerna) omvandlades (av kristendomen) och fylldes med ett nytt idéinnehåll, men under de nya kläderna skymtar vid närmare påseende den gamla oförstörbara kärnan fram. NILSSON Festd Vard. 120 (1925). (†) (Gud) haffuer migh vthiklädt medh salighetennes klädher. Jes. 61: 10 (Bib. 1541; Bib. 1917 frälsningens klädnad). – särsk.

[KLÄDE III.2.d.α]

α) (ngt vard.) i uttr. vara, önska sig o. d. i ngns kläder, befinna sig l. önska att man befunne sig i samma ställning l. situation som ngn; i sht i nekande o. därmed jämförliga satser. MODÉE HåkSmulgr. 69 (1738). Någon som skulle önska sig i mina kläder, lär jag aldrig träffa på. LAGERLÖF Holg. 2: 201 (1907).

[KLÄDE III.2.d.β]

β) (ngt vard.) i uttr. varm i kläderna, som hunnit vänja sig vid förhållanden, som han kommit in i, o. behärskar situationen; äv. ny i klä- derna, som nyligen kommit in i vissa förhållanden o. är oerfaren o. osäker. SCHENBERG 1: 65 (1739). Jag kände mig nu redan någorlunda varm i kläderna såsom revisionssekreterare. DE GEER Minn. 1: 134 (1892). HAMILTON Hågk. 175 (1928).

[KLÄDE III.2.d.γ]

γ) (†) i uttr. låta ngt uppenbaras i kläderna, tydligt visa ngt. Thu (må) viszeligenn förlate tig thär till ath the (dvs. Anders Olsson o. hans vänner) icke sine förrädelige stemplinger late uppenbares i clädenn, uthann mere lathe them boo udi köttedh och hiärtedh. G1R 29: 269 1558.

[KLÄDE III.2.d.δ]

δ) (†) i uttr. hava döden i kläderna, vara märkt av döden. Ehuru wäl han een rum tijdh hade döden i kläderna, vnderlät han inthet sittämbete. PRYTZ NEschilli C 4 a 1650.

[KLÄDE III.2.d.ε]

ε) (†) i uttr. säga ngn huru hans kläder stå, säga ngn vad han är värd l. vad han går för. Än tå skemdes icke then groffue Phariseen (dvs. Simeon) leggia henne (dvs. den stora synderskan) thetta altsammans (dvs. hennes kärleksbevis mot Kristus) vth til ondo, Therföre moste ock Christus säya honom huru hans klädher stodho. LPETRI 4Post. 14 a 1555.

[KLÄDE III.2.e]

e) i allmännare anv., med inbegrepp av sänglinne, duktyg o. d., ävensom kuddar, madrasser, filtar,, sängtäcken o. d.; numera företrädesvis i vissa uttryck o. ssgr. Tvätta kläder. Piska kläder. Räkna kläder (till tvätt). När någon uthaf Pestilentz blijfwer befängd .. må han läggia sigh i sängen under kläderna, så att han flux swettnas. OMARTINI Läk. 19 (c. 1600. Ingha kläder, hwarken till att ligga vthi eller dageligen slijta. VRP 1687, s. 316. När kläderna komma utur tvätten, lägges då hvart mönster på servietterna tilsammans, som äro af et slag, och parom på örnegåtts-var och lakan. WARG 736 1755. 1 Vagga med tillhörande kläder. TurÅ 1914, s. 109 (1850). Det är ej bra att klappa kläder (dvs. tvätt- kläder) efter solnedgången, ty då drager man eldsvåda till gården. WIGSTRÖM Folkd. 1: 128 1880. jfr BYK-, FJÄDER-, SÄNG-, TVÄTT-KLÄDER.

Ssgr (i vissa fall äv. med anslutning till KLÄDA; jfr d. o. ssgr) I fsv. var ordets vanligaste ssgsform klädha(med växelformerna klädhe- o. klädho-), vilken anträffats företrädesvis i ssgr till bet. II o. III, t. ex. klädha- (klädhe-, klädho-) bonadher, -falder, -kluter, -lös, -lösa, men äv. förekom i ssgr till bet.I, t. ex. klädhastanh. Därjämte användes klädh(klädhbonadher) o. klädhis- (klädhes-), vilken senare form, anträffad i ssgrna klädhis-hus, -kiurtil, -köp, -litare, -lösa, -rynkla, -vepa, synes hava varit den vanligaste i ssgr till bet. I. I nutida svenska, där formen KLÄDA- blott fortlever i arkaiserande språk (i ssgn KLÄDA-FÅLL; vanl. dock KLÄDESFÅLL) o. formen KLÄDE- nästan bl. förekommer i ssgrna KLÄDE-BONAD o. -DRÄKT (i vilka den emellertid är ensamrådande), har formen KLÄDES- (med den vardagliga biformen KLÄS-) blivit den enda brukliga i ssgr som klart ansluta sig till bet. I 1, under det att KLÄD- förhärskar i ssgr med klar anslutning till bet. III. Dock märkes, att KLÄDES- föredrages i (de åtminstone numera till bet. III anslutna) ssgrna KLÄDES-BORSTE, -PERSEDEL, -PLAGG, -VISKA.

(i allm. till III; jfr anm. ovan):

– KLÄD-ASK. ( kläd- 1681–1769. kläde- 1654. kläder- 1674. klädes- 1814 (numera mindre br.) ask för fövaring av (mindre) klädespersedlar. BoupptSthm 26/7 1654. BoupptVäxjö 1814.

– KLÄD-BACKE. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) klädkorg. KOCK SpråkFörändr. 6 (1896; fr. Göteborg).

– KLÄD-BOD. ( kläd- 1878 osv. kläde- 1621–1624. klädes- 1714–1889)

[KLÄD-BOD.ssg 1]

1) bod för förvaring av kläder. InventMunktorp 8/4 (1621). ERIXON Söder- manl. 11 1924.

[KLÄD-BOD.ssg 2]

2) (föga br.) butik för försäljning av färdigsydda (billiga) kläder. SCHULTHESS (1885). BJÖRKMAN (1889). Jfr E.

– KLÄD-BONAD, se C.

– KLÄD-BORSTE, se E.

– KLÄD-BYLTE, n., förr äv. -BYLTA , f. ( kläd- 1848 osv. kläde- 1686. klädes- 1887. -bylta 1686. -bylte 1848 osv.) bylte innehållande kläder. BoupptSthm 1686, s. 966 b, Bil. SvD(A) 1934, nr 12, s. 3.

– KLÄD-BYRÅ. ( kläd- 1805–1808. klädes- 1796 – 1852 (numera knappast br.) byrå att fövara kläder i. BoupptVäxjö (1796). DALIN 1852.

– KLÄD-BÄNK. ( kläd- 1669–1788. kläde- 1760–1767) (i sht förr) bänk (se d. o. II) för förvaring av kläder. BoupptSthm 1669, s. 1137. I Kiöket .. 1 Klädbänk med lås. BoupptVäxjö 1788.

– KLÄD-DOCKA, sbst.² (sbst.¹ se sp. ¹⁴56). ( kläd- 1795 osv. klädes- 1695

[KLÄD-DOCKA.ssg 1]

1) (†) docka invänd för demonstrerande av ett mod l. en dräkt, mannekäng. HOLMBERG 2: 338 (1795). WESTE FörslSAOB 1823.

[KLÄD-DOCKA.ssg 2]

2) person (i sht kvinna) som går upp i intresset för sin klädsel l. lägger an på fina kläder; jfr KLÄDA I 1. O i högfärdige Klädes-Dåckar, aff bäggle kiönen. FERNANDER Theatr. 486 (1695). ÖSTERGREN (1930) .

– (III e) KLÄD-DRAGNING. handling(en) att draga ut kläder till mangling. ÖSTERGREN 1930.

– KLÄD-DRÄKT, se C.

– (jfr KLÄDA I 1)KLÄD-ELEGANS. elegans ifråga om klädsel (kläder). WIESELGREN Paris Banzai 133 1926.

– KLÄD-FRÅGA(N). frågan hur man skall förskaffa sig kläder l. vilka kläder man skall ha på sig. För priorinnan hade klädfrågan ingen betydelse. STIERNSTEDT Bibesco CathPar. 136 1929.

– KLÄD-FÅLL, se E.

– KLÄD-FÖRRÅD. ( kläd- 1810 osv. klädes-1834–1880) förråd av kläder; äv. om lokal för förvaring av ett dylikt förråd. CEDERBORGH OT 1: 12 (1810). ÖSTERGREN (1930) .

– KLÄD-GALGE. ett slags klädhängare; jfr GALGE 3 e. AUERBACH 1909. SvD(A) 1915, nr 43, s. 5.

– (III e) KLÄD-GÖLING. sjöt. göling varpå tvättade kläder fastnajas för att sedan hissas upp till tork. RAMSTEN 63 1866.

– KLÄD-HANDEL,

– KLÄD-HANDLARE,

– KLÄD-HYENDE, se E.

– KLÄD-HÄNG, se -HÄNGE.

– KLÄD-HÄNGARE, r. l. m. ( kläd- 1797 osv. klädes- 1825 inrättning (galge, i vägg l. hylla o. d. fastgjord krok, hylla l. stång l. fristående ställning med krokar o. d.) avsedd att därpå upphänga kläder (ofta ytterkläder). BoupptVäxjö 1797. Fatab. 1929, s. 95.

– KLÄD-HÄNGE, förr äv. -HÄNG . ( -häng 1791–1796 -hänge 1834–1914) (i vissa trakter) klädhängare. BoupptVäxjö (1791). Därs. 1914.

– (jfrKLÄDA I 1)KLÄD-INTRESSE. intresse för klädsel (kläder). Amerikanskornas starka klädintresse. SvD(A) 1919, nr 314 A, s. 3.

– KLÄD-KAMMARE, sbst.² (sbst.¹ se sp. ¹⁴56) ( kläd- 1660 osv. kläde- 1543–1636. klädes- 1543–1908)

[ fsv. klädha kamare]

[KLÄD-KAMMARE.ssg 1]

1) (i sht i fråga om ä. l. landtliga förh.; se dock b) till I 1, III: kammare (se KAMMARE, sbst.² 2 c) för förvaring (ofta i skåp o. kistor) av ett större förråd av (i dagligt bruk icke använda) kläder (samt av tyg till kläder). TullbSthm 17/5 (1543). Effter wij icke meere Cläde til äwentyrs vthi wår Cläde Cammer tilstädz liggiendes hafwe, ähn som til wårt hoffolkz behof wäl behöfwes will. G1R 19: 328 1548. Bevilljades Hennes Maij:ttz fruentimber och pigor uhr klädecammaren att bekomma något tygh till klädninger och kjortler. RP 6: 200 (1636). Tvänne klädkistor på Klädkammaren. BoupptVäxjö 1781. Klädkammaren med sina väldiga skåp och kistor. RYDBERG Vap. 103 (1891). särsk.

[KLÄD-KAMMARE.ssg 1.a]

a) mer l. mindre bildl. At .. all blomster på markenne, theras hoffkläder och prydning all åhr sökia j Gudz Klädekammar och bekomma. PERICI Musæus 2: 265 b (1582). En ordbok kan sägas vara tänkandets klädkammare. EHTEGNÉR i Ydun 1870, s. 57.

[KLÄD-KAMMARE.ssg 1.b]

b) (fullt br.) ss. benämning på olika museer l. museiavdelningar för samlande o. förvaring av kläder m. m. som belysa (i sht äldre tiders) kläd. skick. Lifrust- och klädkammarens samlingar. KrigVAT 1858, s. 178. Skansens Klädkammare. RedNordH 1927, s. 69.

[KLÄD-KAMMARE.ssg 2]

2) (mindre br.) till III: klädkontor; garderob. Klädkamrarna (garderober) böra vara belägna intill sovrummen eller i deras närhet. BOKLUND Bost. 56 (1907). ÖSTERGREN (1930) .

Ssgr (till -KAMMARE 1):

– klädkammar-betjänt l. klädkammare-betjänt. (förr) tjänsteman vid den kungliga klädkammaren. HENEL 1729 155 1730. RUNEMARCK VägvSthm 41 1790. -förvaltare. (förr) förvaltare vid den kungliga klädkammaren. ArvskifteSthm 1682, s. 447 a. SvKulturb. 5– 6: 210 (1930; i fråga om förh. 1700). -vaktare. (i bibeln) uppsyningsman över klädkammare. 2Kon. 22: 14 (öv. 1896.

– (III e) KLÄD-KAVLE l. -KAVEL. ( kläd- 1816 osv. klädes- 1829 (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) mangelkavle, mangelstock. BoupptVäxjö 1816. Därs. 1887.

– KLÄD-KERSIN, se E.

– KLÄD-KISTA. (klädc. 1755 osv. kläda- 1538. kläde- 1546–1739. klädes- 1666–1927) kista för förvaring av kläder. VarRerV 31 1538. Fatab. 1928, s. 74.

– (III e) KLÄD-KLYKA. == -KLÄMMA. WoL 200 (1889). WoJ 1891.

– (III e) KLÄD-KLÄMMA, r. l. f. ( kläd- 1892 osv. klädes- 1911 klämma för fasthållande av tvättkläder upphängda till tork. FRANZÉN o. MALMLUNDH 44 1892. KatalÅhlénHolm 37: 142 1916.

– (III e) KLÄD-KLÄMMARE, r. l. m. == -KLÄMMA. TLev. 1905, nr 15, s. 1. NKKatal. 1916–17, s. 44.

– KLÄD-KNYTE. ( kläd- c. 1755 osv. klädes- 1838 knyte innehållande kläder; jfr -BYLTE. SCHULTZE Ordb. 2366 (c. 1755. TOPELIUS Vint. I. 2: 261 (1862, 1880).

– (III e) KLÄD-KNÄPPARE. == -KLÄMMA. SALOMON Slöjdsk. 1: 53 (1876). HemslöjdsutstSthm 1880, s. 75.

– (III e) KLÄD-KNÄPPE. == -KLÄMMA. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 112. KLINT 1906.

– KLÄD-KOFFERT. ( kläd- 1799. kläde- 1708. kläds- 1683 (numera knappast br.) klädkista. BoupptSthm 1683, s. 645 b. BoupptVäxjö 1799.

– KLÄD-KONTOR. ( kläd- 1847 osv. klädes- 1788–1852) garderob o. d.; numera nästan bl. om vindskontor för förvaring av kläder; jfr -KAMMARE 2. GT 1788, nr 75, s. 4. Jag undersökte min kammare, och fann vid dess ena vägg ett klädkontor. ALMQVIST Ekols. 1: 353 (1847). FRÖDING Eftersk. 2: 142 (1898, 1910). ÖSTERGREN 1930.

– (III e) KLÄD-KORG. ( kläd- 1667 osv. kläde- 1659–1671. klädes- 1655–1833) korg för transport o. förvaring av tvättkläder. BoupptSthm 14/6 1655. STSD(A) 1933, nr 274 B, s. 14.

– KLÄD-KROK. ( kläd- 1877 osv. klädes- 1796 krok för upphängning av kläder. VLBibl. 1796, fol. . BoupptVäxjö 1913.

– (jfr KLÄDA I 1) KLÄD-KULTUR. kultur (smak) i fråga om klädsel (kläder). SvD(A) 1916, nr 49 B s. 4. Den allmänt stigande klädkulturen i landet. Därs. 1933, nr 230, s. 10.

– KLÄD-KVAST. ( kläd- 1573–1838. kläde- 1535–1694. klädes- 1541–1756. kläds- 1773–1807) (†) kvast (viska) l. borste för rengöring av kläder. Tullb- Sthm 1535, s. 25 b. 1 Swart Klädes qwast med Sölfwer inlagt BoupptSthm 1675, s. 1592 b. (Sv.) Klädsqvast .. (lat.) Scopæ quibus vestes purgantur. SAHLSTEDT (1773). HELENIUS (1838).

Ssg:

– klädkvaste-ljung. (†) växten Calluna vulgaris (Lin.) Salisb. (som användts till förfärdigande av "klädkvastar"), ljung. BROMELIUS Chl. 27 (1694).

– (I 1 III) KLÄD-KÖP. ( kläde- 1527–1725)

[jfr fsv. klädhis köp, köp av kläde]

köp av kläder; förr möjl. äv.: köp av kläde. Smör eller andra varur som sedhan kwnne vendes til klæde köp. G1R 4: 339 1527. VDAkt. 1725, nr 525.

– KLÄD-LAGNING. lagning av kläder. QUENNERSTEDT Torneå 2: 179 (1903).

– (III e) KLÄD-LINA. klädstreck. HAGDAHL DBäst. 116 (1885). HOLMSTRÖM Kråksl. 185 (1926).

– KLÄD-LIST, se E.

– KLÄD-LUS. ( kläd- 1749 osv. klädes-1880–1933) lusen Pediculus vestimenti Lin. (som lägger sina ägg i kläder). LIND 1: 917 1749. HANSTRÖM MännParasit. 156 (1933).

– KLÄD-LYX. lyx i fråga om kläder. Fornv. 1928, s. 3.

– KLÄD-LÖS. ( kläd- c. 1755. kläda- 1716. kläde- 1664–1668. klädes- 1723

[ fsv. klädha lös]

(†) som saknar (lider brist på) kläder. VERELIUS Gothr. 8 (1664). SCHULTZE Ordb. 2326 (c. 1755.

– KLÄD-LÖSA, r. l. f. ( kläd- 1613 – c. 1755. kläda- 1563–1716. kläde- 1643–1710)

[ fsv. kläþa lösa, klädhis lösa]

(†) saknad av kläder, brist på kläder. LPETRI Job 24: 7 (1563). SCHULTZE Ordb. 2326 (c. 1755.

– KLÄD-LÖSHET. ( kläd- c. 1755. kläde- 1695. klädes- 1709 (†) saknad av kläder, brist på kläder. VDAkt. 1695, nr 73. SCHULTZE Ordb. 2326 (c. 1755.

– KLÄD-MAGASIN. ( kläd- 1832 osv. klädes- 1832

[KLÄD-MAGASIN.ssg 1]

1) magasin för förvaring av kläder; särsk. teat. om magasin för förvaring av teaterkostymer. BESKOW Theat. 1832, Bil. 1. SPARRE Stand. 88 (1847). BJÖRKMAN 1889.

[KLÄD-MAGASIN.ssg 2]

2) butik för försäljning av billiga, färdiggjorda kläder. BJÖRKMAN (1889). ÖSTERGREN (1930). Jfr E.

– KLÄD-MAKARE,

– KLÄD-MAKERI,

– KLÄD-MAL, se E.

– (III e) KLÄD-MANGEL. ( kläd- 1683–1793. kläde- 1668. klädes- 1668–1749) (numera knappast br.) mangel. BoupptSthm 1668, s. 1296. BoupptVäxjö 1793.

– (jfr KLÄDA I 1)KLÄD-MOD. ( kläd- 1804 osv. kläde- 1753–1889. klädes- 1896 mod (bruk) i fråga om klädsel (kläder). HOF Skrifs. 272 (1753). HELLSTRÖM Malmros 135 (1931).

– KLÄD-MODELLER, pl. ( kläd- 1734–1754. kläde- 1730 (†) enligt olika mod förfärdigade kläder. DALIN Vitt. 4: 9 (1730; möjl. abstrak- tare). DENS. Arg. 2: 155 (1734, 1754).

– KLÄD-MOTT, se E.

– KLÄD-MÄKLARE. ( kläd- 1677 osv. kläde- 1671 – c. 1755. klädes- 1652–1749) person som driver handel med begagnade kläder (samt möbler o. d.). WOLLIMHAUS Ind. 1652. RTKAtal. 1935, 1: 905.

Ssgr:

– klädmäklar(e)-bod. klädmäklarbutik; klädmäklarstånd. SERENIUS X 4 b (1734). LIND 1749. EICHHORN Stud. 3: 105 (1878, 1881). -butik. SCHWARTZ Pos. 42 (1863). -stånd. flyttbar salubod för handel med gamla kläder o. d. SERENIUS X 4 b 1734. DALIN 1852.

– KLÄD-MÄKLERI ¹⁰⁰⁴ äv. ³~⁰⁰². handling(en) att driva handel med begagnade kläder o. d.; äv. konkret, om klädmäklarbutik l. klädmäklarstånd. SJÖGREN (1795). SFS 1846, nr 40, s. 3. DN(A) 1915, nr 231, s. 14. RTKatal. 1935 1: 905.

– KLÄD-MÄKLERSKA. ( kläd- 1678 osv. kläde- 1671–1710. klädes- 1673 kvinnlig klädmäklare. BoupptSthm 1671, s. 1592. InkBeskattnNorrk. 1911 s. 85.

– KLÄD-MÖNSTRING. ( kläd- 1788 osv. klädes- 1835–1898) sjömil. mönstring vid vilken undersökes huruvida manskapets beklädnad är hel, snygg o. fullständig (o. icke innehåller ngt överflödigt). ReglArméenFl. 1788, s. 7. 2NF 19: 327 1913.

– (III e) KLÄD-NOTA. (i Finl.) tvättnota. Erika .. vek ihop näsdukar, räknade öfver klädnotan. TOPELIUS Fält. 5: 124 (1867).

– (III e) KLÄD-NYPA. r. l. f. == -KLÄMMA. Upsala(A) 1919, nr 73, s. 8. STSD(A) 1933, nr 274 B, s. 14.

– KLÄD-NÖD. brist på kläder; svårighet att skaffa kläder; nödställdhet i fråga om kläder. Hela Wien lider .. av kölden och klädnöden. SvD(A) 1920, nr 321 A, s. 3.

– KLÄD-OMBYTE ~⁰²⁰. ombyte av kläder; ofta konkret: (uppsättning) kläder till ombyte. De sadelpåsar, i vilka han förvarade sina klädombyten och vad eljest han kunde rå om. JENSEN Hudson FjärrL 29 (1925). ÖSTERGREN (1930) .

– (jfr KLÄDA I 1) KLÄD-ORDNING. ( kläd- 1664–1872. kläde- 1642–1885. klädes- 1722–1734) (†) reglering av vad som (inom olika samhällsklasser) är tillåtet l. förbjudet i fråga om klädsel (kläder); förordning avseende en dylik reglering. RARP 3: 275 1642. CARLSON Hist. 7: 317 (1885; i fråga om förh. 1702.

– KLÄD-PACKE, r. l. m., l. -PACKA, r. l. f. ( kläd- 1792 osv. kläde- 1681 packe kläder. VERELIUS 65 1681. SP 1792, nr 287, s. 2. Jfr E.

– KLÄD-PALTOR, pl. ( kläd- 1889 osv. klädes- 1682–1889) (vard.) gamla, slitna (o. trasiga) klädespersedlar. BoupptSthm 1682, s. 291 b. (På lumptorget) såldes och uppköptes .. gamla bleknade och trasiga klädpaltor. HEIDENSTAM End. 47 (1889). LUNDELL (1893; anfört fr. västsvensk förf.).

– KLÄD-PERSEDEL, se E.

– (III e) KLÄD-PISKARE, r. l. m. redskap för piskning av kläder, kuddar, madrasser, täcken o. d. TLev. 1905, nr 15, s. 1. ST- SD(A) 1933, nr 274 B, s. 14.

– KLÄD-PLAGG, se E.

– (jfr KLÄDA I 1)KLÄD-PRAKT. ( kläd- 1910 osv. kläda- 1688. kläde- c. 1700–1792) prakt i fråga om klädsel (kläder); stundom konkret, om praktfulla kläder. SWEDBERG SabbRo 522 (1688, 1710). KLEEN Kvinn. 28 (1910).

– KLÄD-PRESSNING. pressning av kläder. ÖSTERGREN (1930). Jfr E.

Ssg:

– klädpressnings-maskin. tekn. maskin för pressning av klädespersedlar. Patent nr 65120, s. 1 1926.

– KLÄD-PRYDNAD. ( kläd- 1733–1804. kläde- 1691 (†) vad somtjänar att pryda kläderna l. att göra ngns klädsel fin l. praktfull; fina l. praktfulla kläder; jfr -PRYDNING. Den mannen som nu rådde om Olof, sålde honom till en mann, het Eres, tagandes för honom kostelig klädeprydnad. REENHIELM OTryggv. 16 (1691; isl. orig.: dyrligt Klæði). WIKFORSS 1: 937 1804.

– KLÄD-PRYDNING. ( kläd- 1733–1754. kläde- 1581 (†) förhållandet att pryda sig med fina kläder; konkret: prydnad i klädedräkten; jfr -PRYDNAD. Een Adels-Person .. (skall) hafwe Måtteligheet uthi alle Saker, medh Maat och Dryck, Klädeprydning, Bygning, Arbete, Leek, Wällust och Glädie. BRAHE Oec. 82 (1581; uppl. 1920). En hälsning, en dans, en klädprydning, et hufvudknåp, et mode, kan hos en sådan (Evas dotter) ha den värkan, at (osv.). DALIN Arg. 1: 40 (1733, 1754.

– (jfr KLÄDA I 1)KLÄD-PRÅL. ( kläd- 1754. kläde- 1682–1732) (numera föga br.) prål i fråga om klädsel; klädprakt; förr äv. konkret, om kläderna. (Darius kastade) ifrån sigh snöpligen och plötzligen sitt Kongelige Klädeprål .., på thet at han vthi flychten icke måtte ther vthaff blifwa .. igenkänder. SYLVIUS Curtius 252 (1682). Visiter, dumdristiga ord, Complimenter och kläd-prål. DALIN Arg. 1: 260 (1754; uppl. 1733: kläd-prydnad och Prål).

– KLÄD-PÅSE. ( kläd- 1930 osv. kläde- 1671–1844. klädes- 1654–1786) påse till förvaring l. transport av kläder; numera företrädesvis: påse (av papper l. på särskilt sätt preparerat tyg) vari kläder förvaras till skydd mot mal. BoupptSthm 26/7 (1654). ÖSTERGREN 1930.

– KLÄD-PÄNNINGAR l. -PÄNGAR, pl. ( kläd- 1764 osv. kläde- 1597–1785. klädes- 1680–1742)

[KLÄD-PÄNNINGAR.ssg 1]

1) (förr) om särskild avgift uttagen för krigsfolkets beklädnad; särsk. om dylik avgift som under indelningsvärkets äldre tid uttogs av de olika rotarna o. båtsmanshållen, i vissa fall därjämte också av krigsfolket gm avdrag på lönen. SthmTb. 1597, s. 399 b. LMil. 1: 54 (1680). Hvart år hafva klädespenningar blifvit betalte till Soldatens beklädning, 9 D:r af roten och 3 D:r af Soldatens lön. HSH 3: 213 (1742). BtRStP 1840–41, IV. 1: nr 413, s. 3.

[KLÄD-PÄNNINGAR.ssg 2]

2) pänningar som ngn mer l. mindre regelbundet erhåller (av sin fader l. sin man o. d., i sht förr äv. av arbetsgivare) för att därmed hålla sig med kläder. Uti Embeten är wanligit, det ingen mestare gifwer sin pojke någre klädepenningar eller löhn. LÖFGREN TenngjH I. 1: 21 (cit. fr. (1708). Min svärfar (hade) lofvat bidraga till vårt hushåll med 1,000 r:dr r:-gs .., hvarförutan Caroline skulle få behålla sina klädpengar, 300 r:dr. DE GEER Minn. 1: 126 (1892).

– KLÄD-RUM, sbst.² (sbst.¹ se sp. ¹⁴56) ( kläd- 1734 osv. klädes- 1793 (i sht i fråga om ä. l. landtliga förh., se dock slutet) rum för förvaring av kläder; jfr -KAMMARE 1, -KONTOR. SERENIUS (1734; under vestiary). Boningshus af timmer innehållande förstuga, 2 rum och kök samt bryggstuga äfvensom vind innehållande ett klädrum och 4 skrubbar. PT 1914, nr 63 A, s. 3. särsk. (fullt br.) i fråga om fabrik, skola o. d.: rum för förvaring av arbetsdräkter, ytterkläder o. d. ArbStat. A 4: 75 1904. PT 1913, nr 93 B, s. 1.

– KLÄD-SARS, se E.

– KLÄD-SIM. simn. klädsimning. Landsm. XVIII. 10: 21 1901. IdrlMar. 1935 s. 122.

– KLÄD-SIMNING. ( kläd- 1901 osv. kläder- 1901 simn. simning med kläderna (l. vissa klädespersedlar) på (vid avläggande av vissa prov). Landsm. XVIII. 10: 21 1901. IdrArmén 1926, s. 110. – (jfr KLÄDA I 1) -SKICK. vad som i en viss trakt l. i en viss krets (l. för en viss person) är brukligt i fråga om klädsel (kläder). Fatab. 1930, s. 93.

– KLÄD-SKRIN. ( kläd- c. 1755 osv. kläde- 1628. klädes- 1676 (mindre) klädkista. WALLIUS 2Likpr. 8 (1628). RÖNNBERG Brovakt. 145 (1904).

– (I, III) KLÄD-SKRIVARE. (kläd- 1560–1673. kläde- 1544–1903. klädes- 1614–1842) (i fråga om ä. förh.) förvaltare vid "klädkammare" (kläd- o. tygförråd). G1R 16: 177 1544. Rijkz-Marsken besvärade sig öfver Klädeskrifvaren, att han inthet rätt hafver uthmätt kläde för soldaterne. RP 8: 642 1641. SvH 3: 246 (1903; i fråga om förh. c. (1550).

Ssg:

– klädskrivare-dräng. (†) KlädkamRSthm 1567–69 K, s. 27 a.

– KLÄD-SKRUBB. skrubb till förvaring av kläder. GHT 1895, nr 261, s. 3. CRONHOLM Minnesbl. 72 1908.

– KLÄD-SKÅP. ( kläd- 1698 osv. kläde- c. 1730–1771. klädes- 1674–1887. kläds- c. 1755 skåp till förvaring av kläder. BoupptSthm 1674 s. 359 a. BERGMAN LBrenn. 64 (1928).

– KLÄD-SLARVOR, pl. ( kläd- c. 1895 osv. kläde- 1678. klädes- 1749–1875) (vard.) trasor av kläder; (trasiga l. illa medfarna) kläder. VDAkt. 1678, nr 163. Norrl. 6: 17 1907.

– (jfr KLÄDA I 1) KLÄD-SMAK. smak i fråga om klädsel (kläder). DALIN Arg. 1: 303 (1733, 1754). Vi bevittna nu en klädsmak som är outrerad utan finess. SvD(A) 1920, nr 255, s. 8.

– (jfr KLÄDA I 1) KLÄD-SNOBB. (vard., ringaktande) person som är snobbig i fråga om sin klädsel (sina kläder). (SCHÜCK o.) WARBURG LittH IV. 2: 516 (1916). DN(A) 1934, nr 170, s. 12.

– (III e) KLÄD-SNÖRE. ( kläd- 1889 osv. kläde- 1661. klädes- 1671 jfr -STRECK. BonupptSthm 23/2 (1661). ÖSTERGREN 1930.

– KLÄD-STAMP, se E.

– (III e) KLÄD-STRECK. (klädc. 1755 osv. klädes- 1796–1833) rep varpå tvättkläder upphängas till tork. SCHULTZE Ordb. 5145 (c. (1755). WÄGNER NattS 223 (1926).

– KLÄD-STUGA. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) rum för förvaring av kläder; jfr -BOD 1, -KAMMARE 1. SCHULTZE Ordb. 5161 (c. 1755. Fatab. 1931, s. 215.

– KLÄD-STYCKE, se E.

– KLÄD-STÅND. ( kläd- 1758 osv. kläde- 1773. klädes- 1749–1885) salustånd (ofta: marknadsstånd) o. d. där man säljer kläder; särsk. om salustånd l. enklare butik där man driver handel med begagnade kläder (ofta därjämte också med gamla möbler l. husgerådssaker, enklare antikviteter m. m.). LIND 1749. OoB 1932, s. 24.

Ssgr:

– klädstånds-fru. kvinna (fru) som har (står i) klädstånd. BLANCHE En tr. upp 52 (1843). MeddNordM 1898, s. 104. -jude. jude som har (står i) klädstånd. ALVING FrkVästervik 172 (1908).

– KLÄD-STÄLLD, p. adj. (†) nödställd i fråga om kläder; som är i stort behov av kläder. SWEDBERG Cat. 779 (1709). Then klädstelte Lazarus skulle få en klädning af ostampad vadmar. DENS. Casa 573 (1723). SCHULTZE Ordb. 4842 (c. 1755.

– KLÄD-SÄCK. ( kläd- c. 1755 osv. kläde- 1563. klädes- 1563–1655)

[ fsv. klädha säkker]

säck för förvaring av kläder (på resor); numera särsk. sjömil. om säck (vanl. instoppad i en annan, ss. överdrag tjänande, svartfärgad, tjockare säck) varmed det manskap som infinner sig till tjänstgöring vid flottan förses för att däri förvara de kläder som för tillfället icke användas. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 52. VFI. 1909, s. 148. SFS 1915, s. 16.

– KLÄD-SÄNG. ( kläd- 1842 osv. klädes- 1688

[KLÄD-SÄNG.ssg 1]

1) (†) till I: säng klädd med kläde? 1 Brun Klädes Säng medh Sparlakan, Sängtäcke af rödt Dammarsk, sampt Höga Crepiner, Catuns Sängtäcke och Fiäderkläder. BoupptSthm 1689, s. 172 b 1688.

[KLÄD-SÄNG.ssg 2]

2) (i vissa trakter) till III e: klädkorg. (Sedan man druckit te) bars julklapparna in uti ett par korgar och en stor klädsäng. UVHELAND 1842 hos DAHLGREN 2Ransäter 142. BESKOW Sag. 7 (1903).

– (jfr KLÄDA I 1) KLÄD-SÄTT. ( kläd- 1734–1754. kläde- 1753–1870. klädes- 1888 (numera knappast br.) sed l. bruk i frågaom klädsel (kläder); sätt att kläda sig; klädmod; jfr KLÄD-SKICK. Något nytt klädsätt. DALIN Arg. 2: 111 (1734, 1754). RYDBERG KultFörel. 6: 460 (1888).

– KLÄD-SÖM, r. l. m. ( kläd- 1771 osv. klädes-1793–1808) == -SÖMNAD. DA 1771, nr 190, s. 3. ÖSTERGREN 1930.

– KLÄD-SÖMMERSKA. jfr -SÖMNAD. SvTyHlex. 1851. Fatab. 1911 s. 66.

– KLÄD-SÖMNAD. förfärdigande av (kvinno)kläder (med tanke på klänningar, kappor o. dyl. o. motsatt: linnesömnad). BERG Handarb. 25 (1873). Tragiken (i hennes liv) hölls inom snäva gränser av klädsömnaden, som är en tankekrävande konst. BERGMAN JoH 132 (1926).

– (III e) KLÄD-TORKARE, r. l. m. benämning på olika anordningar för upphängning av småtvätt (barnkläder), våta handdukar m. m. till torkning inomhus. Slöjdaren 1884, nr 5 s. 1. Lind- bladHb. 11: 96 1925.

– (III (e)) KLÄD-TORKNING. torkning av kläder (särsk. tvättkläder). STÅL Byggn. 2: 20 (1834). SvD 1914, nr 79 B, s. 3.

– KLÄD-TRASA, r. l. f. trasa av ett klädesplagg; äv. (vard.) : trasigt klädesplagg; i sht i pl. Klädtrasan han gick uti. ALMQVIST TreFr. 3: 60 (1843). BERGMAN Kerrm. 204 (1927).

– KLÄD-TRÅD. ( kläd- 1788. kläde- 1701. klädes- 1665–1736) (†) i nekande o. därmed jämförliga satser: (så mycket som) en tråd (på kroppen). Så att hon till sigh och barnen icke hade en klädesstrå, eller maatabeta. VDAkt. 1665, nr 304. (De sjuka) lågo aldeles nakne på trädbänkarne utan minsta klädtrå hvarken öfver eller under sig. ANCKARSVÄRD Minn. 55 (1788).

– (III e) KLÄD-TVÄTT. ( kläd- 1771 osv. kläde- 1779 tvättning av kläder (underkläder), lakan, dukar o. d.; äv. konkret, om det som skall tvättas resp. om det tvättade. DA 1771, nr 103, s. 4. Norrskensfl. 1927, nr 156, s. 1.

– (III e) KLÄD-TVÄTTNING. ( kläd- 1669–1856. kläde- 1662 – c. 1770 (numera mindre br.) klädtvätt. ConsAcAboP 2: 383 1662. Hygieca 1856, s. 269.

– KLÄD-VAKTARE. ( kläd- c. 1755–1804. kläda- 1541. kläde- 1538–1739) (†)

[KLÄD-VAKTARE.ssg 1]

1) i fråga om antika förh.: person som (mot betalning) förvarade kläder åt badande. (Lat.) Capsarius (sv.) clädewactare. VarRerV 30 1538.

[KLÄD-VAKTARE.ssg 2]

2) uppsyningsman över "klädkammare" (se d. o. 1. Prophetissan Hulda Sallums hustru Thikua sons, Harham sons, klädhawachtarens. 2Kon. 22: 14 (Bib. 1541; Bib. 1917 klädkammarvaktaren). WIKFORSS 1: 936 1804.

– KLÄD-VISKA, se E.

– (III e) KLÄD-VRIDNING. vridning av tvättkläder. ÖSTERGREN (1930).

Ssg:

– klädvridnings-maskin. SundsvP 1886, nr 151, s. 3. SFS 1919, s. 1923.

– KLÄD-VÄG. i uttr. i klädväg, i fråga om kläder. LUNDIN (o. STRINDBERG) GSthm 60 (1880). Babyutstyrslar, omfattande allt vad barnet behöver i klädväg under det första året. SvD(A) 1931, nr 154, s. 3.

– KLÄD-VÄVARE,

– KLÄD-VÄVERI, se E.

(numera bl. i ssgn -FÅLL, arkaiserande; jfr anm. ovan sp. 1461):

– KLÄDA-BONAD, se C.

– KLÄDA-FÅLL,

– KLÄDA-HUS, se E.

– KLÄDA-KISTA, se A.

– KLÄDA-LO, se E.

– KLÄDA-LÖS,

– KLÄDA-LÖSA,

– KLÄDA-PRAKT,

– KLÄDA-VAKTARE, se A.

(numera nästan bl. i ssgrna -BONAD o. -DRÄKT; jfr anm. ovan sp. 1461):

– KLÄDE-ASK, se A.

– KLÄDE-BLY, se E.

– KLÄDE-BOD, se A.

– (III) KLÄDE-BONAD, r. l. m., äv. (folkligt i södra Sv., ävensom i poesi o. vitter stil) -BON -bω²n, n. (STURZEN-BECKER ⁴: 48 1862, SvD(A) 1919, nr 329 B, s. 3), äv. r. l. m. (CVASTRANDBERG 1: 245 (c. 1870), SDS 1882, nr 161, s. 1). ( kläd- c. 1655–1890. kläda- 1528–1531. kläde- 1526 osv. klädes- c. 1655. -bonad (-bona, -bonat) 1526 osv. -bon 1857–1919)

[ fsv. kläþa bonaþer, klädhebonath m. fl. former; med avs. på formen -bon jfr d. klædebon, subtraktionsbildning till ä. d. klædeboneth, vari ändelsen uppfattats ss. best. artikel]

[KLÄDE-BONAD.ssg 1]

1) (numera företrädesvis i poesi l. vitter stil) kläder som ngn är l. brukar vara iförd, dräkt; klädedräkt. Så will iach nw. .. ath qwinnonar prydha sigh j höffuelighom clädhebonat. 1Tim. 2: 9 (NT 1526; Bib. 1917 i hövisk dräkt). (Några munkar i England) gingo vthi en blåå Klädhebonat, nästan sådan som brukas aff the Eremiter. SCHRODERUS Os. 2: 722 (1635). WISTRAND NordMAllmog. 18 (1909). särsk. mer l. mindre bildl. Therföre förandradhe the (dvs."the vtlendske") strax theres (dvs. rundstyckenas) klädebonadt, så finge the strax nytt nampn, och kallades dubbell skelingar. SVART G1 65 (1561). Du vida jord i fager klädebonad, / den du med varje årtidsskifte byter. LÖWENHJELM Dikt. 91 1910.

[KLÄDE-BONAD.ssg 2]

2) (†) klädesplagg, klädespersedel. En kläde-bonad af linne, som fruentiraren tilförene brukte för brösten. MÖLLER (1745, 1755; un- der biais).

– KLÄDE-BORSTE, se E.

– KLÄDE-BYLTE,

– KLÄDE-BÄNK, se A.

– (III) KLÄDE-DRÄKT. ( kläd- 1615–1852. kläde- 1608 osv. klädes- 1669–1913)

[jfr d. klædedragt, t. kleidertracht]

kläder, dräkt; numera nästan bl. dels: slag av kläder som ngn har l. brukar använda l. som användes inom en viss krets l. ett visst område, dels övergående i bet.: sätt varpå ngn kläder sig (är klädd) eller varpå man kläder sig (är klädd) inom en viss krets osv.; jfr -BONAD 1. SynodA 1: 16 1608. Kläde-drägten bör icke förbigås af dem, som resa at bese främmande land. LINNÉ Sk. 41 (1751). En hel klädedrägt af näfver. RETZIUS FinKran. 98 (1878). Våra folkdräkter ha sina förebilder i de högre ståndens klädedräkt i äldre tider. NILSSON FestdVard. 20 (1925). Jfr E.

– (I, III) KLÄDE-DRÄNG, sbst.² (sbst.¹ se sp. ¹⁴56). (†) manlig tjänare som hade uppsikt över ngns klädförråd l. var anställd hos "klädskrivare"; jfr KLÄDSKRIVARE-DRÄNG. VinkällRSthm 1594. WOLLIMHAUS Ind. 1652.

– KLÄDE-FABRIK,

– KLÄDE-FLIK,

– KLÄDE-FLOCK, se E. – (III; jfr KLÄDA I 1) -FLÄDER. (†) flärd i fråga om klädsel (kläder); jfr FLÄDER sbst.² ². Hwi skal ock thet kläde-flädret / Giöra menskian håret grått? RUNIUS (SVS) 1: 31 (c. 1710.

– KLÄDE-FÅLL,

– KLÄDE-FÄRGARE,

– KLÄDE-FÄRGNING, se E.

– (III) KLÄDE-HAMN. (†) förklädnad; jfr HAMN sbst.¹ ³ b. (Han) togh en vnderligh klädehampn vppå sigh. ÄARäfst 19 1596.

– KLÄDE-HUS, se E.

– KLÄDE-KAMMARE, se A.

– KLÄDE-KERSIN, se E.

– KLÄDE-KISTA,

– KLÄDE-KOFFERT,

– KLÄDE-KORG, se A.

– KLÄDE-KRÄMARE, se E.

– KLÄDE-KVAST,

– KLÄDE-KÖP, se A.

– KLÄDE-LAKAN, se D.

– KLÄDE-LIST, se E.

– (III) KLÄDE-LÖN. (†) den del av ngns lön som är avsedd till hans beklädnad. Thet är .. 6 år siden .. (landsknektarna) någen kläde lön bekomme. RA I. 3: 908 1597. KrigVAH 1835, s. 77 (efter handl. fr. 1609.

– KLÄDE-LÖS,

– KLÄDE-LÖSA,

– KLÄDE-LÖSHET, se A.

– KLÄDE-MAKARE,

– KLÄDE-MAKERI,

– KLÄDE-MAL, se E.

– KLÄDE-MANGEL, se A.

– KLÄDE-MANUFAKTUR, se E.

– (I) KLÄDE-MANUFAKTURI. (†) (I Kristianstad) var .. Kläde-Manufactorie; tvänne Ylle- och Siden-Väfverier. LINNÉ Sk. 71 (1751).

– KLÄDE-MOD,

– KLÄDE-MODELLER,

– KLÄDE-MÄKLARE,

– KLÄDE-MÄKLERSKA, se A.

– (III) KLÄDE-NATTSTUGA. ( kläde- 1704–1731. klädes- 1712 (†) rum för förvaring av kläder; jfr KLÄD-KAMMARE 1, -KONTOR. VDAkt. 1705, nr 324 (1704). Därs. 1731, Syneprot. F III 7.

– KLÄDE-ORDNING, se A.

– KLÄDE-PACKE, se A o. E.

– KLÄDE-PRAKT, se A.

– KLÄDE-PRESS, se E.

– KLÄDE-PRYDNAD,

– KLÄDE-PRYDNING,

– KLÄDE-PRÅL, se A.

– (III) KLÄDE-PRÅNG. (†) jfr KLÄD-PRÅL. (Karl den store för- aktade) all utlänsk, stålt och högmodig klädeprång. DRYSELIUS Monarchsp. 294 (1691).

– KLÄDE-PÅSE,

– KLÄDE-PÄNNINGAR, se A.

– (III) KLÄDE-REV, n.?

[ fsv. klädharif]

(†) sönderrivning av kläderna. AAANGERMANNUS VtlDan. 566 (1592). Att ingen skadhe skeer an-ten medh dråp, såår, blodhwijte, blånadt, klädereff eller husbrott. Lagförsl. 473 (c. 1606.

– KLÄDE-SARS,

– KLÄDE-SAX, se E.

– (III; jfr KLÄDA I 1) KLÄDE-SED. (kläde- c. 1600–1819. klädo- 1626

[ fsv. klädha sidher]

(†)

[KLÄDE-SARS.ssg 1]

1) sed i fråga om klädsel (kläder); sätt att kläda sig; klädmod; jfr KLÄD-SÄTT. Främmande, vthlänske och nye klädhesedher. LLAURENTII Ny- åhrspr. F 2 a 1618. STRINNHOLM Vas. 1: 160 1819.

[KLÄDE-SARS.ssg 2]

2) kläder (som ngn brukar bära); klädedräkt. Vÿ willia förlåfwa wår klädeseed, / och hettan willia wÿ icke bära, / förähn wÿ hafwe wunnit alt Dannemark. Visb. 2: 129 (c. 1600.

– KLÄDE-SKAV, se E.

– KLÄDE-SKRIN,

– KLÄDE-SKRIVARE,

– KLÄDE-SKÅP, se A.

– (II 2) KLÄDE-SKÖT. (†) flik av en mantel. Hag. 2: 13 (Bib. 1541.

– KLÄDE-SLARVOR,

– KLÄDE-SNÖRE, se A.

– KLÄDE-STUV,

– KLÄDE-STYCKE, se E.

– KLÄDE-STÅND,

– KLÄDE-SÄCK,

– KLÄDE-SÄTT, se A.

– (III; jfr KLÄDA I 1) KLÄDE-TOK. (†) jfr KLÄD-SNOBB. Mången kläde-tok giorde äfven så (dvs. klädde om sig många gånger om dagen), om han hade förmågan ther til. SCHERPING Cober 1: 130 (1734).

– KLÄDE-TRÅD, se A.

– (III) KLÄDE-TRÅNG, sbst. (†) förhållandet att de kläder som ngn har på sig sitta trångt. Skooskaff och Qwinnetwång, lijdes illa, och Kläde-trång. GRUBB 726 1665.

– KLÄDE-TVÄTT,

– KLÄDE-TVÄTTNING,

– KLÄDE-VAKTARE, se A.

– KLÄDE-VALKARE,

– KLÄDE-VALKNING,

– KLÄDE-VÄVARE,

– KLÄDE-VÄVERI, se E.

[efter t. kleider-]

(† utom i

– KLÄDE-FABRIK o. -MA KARE):

– KLÄDER-ASK, se A.

– KLÄDER-BORSTE, se E.

– (III) KLÄDER-FABRIK. (föga br.) Aktiebolaget Kläderfabriken Nässjö. SvD(A) 1922, nr 103, s. 11.

– KLÄDER-GRÄS, se E.

– (III) KLÄDER-LAKAN. ( kläde- 1668. kläder- 1637–1718. klädes- 1674 (†) tyg (kläde) till kläder? Gement kläder lakan. OxBr. 11: 691 1637. STIERNMAN Com. 6: 527 1718.

– (III) KLÄDER-MAKARE.

[efter t. kleidermacher]

(numera knappast br.) skräddare. NOREEN SprSt. 1: 14 (1895; omnämnt ss. nytt ord). ÖSTERGREN (1930; angivet ss. ålderdoml.). Jfr E.

– KLÄDER-SIMNING, se A.

(numera företrädesvis i ssgr till I 1; jfr anm. ovan sp. 1461; i sht i fackspr.):

– KLÄDES-APPRETERING. appretering av kläde. PASCH ÅrsbVetA 1831, s. 9. 2UB 8: 340 1900.

– KLÄDES-ARTAD, p. adj. WIKFORSS 2: 769 (1804). Klädesartade, filtlika väfnader. PrHb. 2: 440 1887.

– KLÄDES-ASK,

– KLÄDES-BOD, se A.

– KLÄDES-BONAD, se C.

– KLÄDES-BEREDD, p. adj. beredd till l. ss. kläde. Vadmalskläder, som, om det var rätt fint, voro klädesberedda, brukades (på 1830-talet) mest. SUNDBLAD GBruk 33 (1881). Landsm. VIII. 2: 25 1891.

– KLÄDES-BEREDNING. beredning av tyg till kläde l. så att det blir klädesartat. Vadmal till valkning och klädesberedning. GotlLT 1852, nr 52 1/2, s. 4. SAHLIN SkånFärg. 85 (1928).

– KLÄDES-BESIKTNING(EN). (förr) särskild avdelning av hall- o. manufakturrätten vilken övade tillsyn över klädestillvärkningen. SthmstCal. 1806, s. 115. SvNorCal. 1832,s. 370.

– KLÄDES-BLY. ( kläde- 1564. klädes- 1749–1915)

[jfr d. klædebly]

(förr) bly som användes (användts) till stämpling av kläde (efter besiktning l. då tyget skickades till färgning). ArkliR 1564: 20 1564. (Sv.) Klädes-bly, (t. das Bleyzeichen an den Tüchern, so man in die Färberey schicket. LIND 1749. FoF 1915, s. 51.

– KLÄDES-BOD, sbst.¹, se A.

– KLÄDES-BOD, sbst.² ( klädes- 1675–1909. kläds- 1790 – 1828) (numera mindre br.) jfr -HANDEL. BoupptSthm 1675, s. 1208 a. AUERBACH 1909.

– KLÄDES-BONAD, se C.

– KLÄDES-BONJOUR. (i sht förr) BoupptVäxjö (1806). Därs. 1865.

– (III) KLÄDES-BORRE. (†) växten Arctium lappa Lin. (vars blomkorgar fastna i kläder), kardborre. SvBot. nr 63 (1803). BJÖRKMAN (1889; med hänv. till kardborre).

– (III) KLÄDES-BORSTE. ( kläd- 1745–1930. kläde- 1581–1817. kläder- 1685. klädes- 1578 osv. kläds- 1626–1828 borste för borstning av kläder. TullbSthm 27/5 1578. RAMSTEN o. STENFELT 1917.

– KLÄDES-BYLTE,

– KLÄDES-BYRÅ, se A.

– KLÄDES-BYXA. byxa av kläde; i sht i pl. TullbSthm 6/5 (1583). SFS 1907, nr 105, s. 4.

– KLÄDES-DAMASK. (klädes da master, pl. 1743 damask av kläde. Åge- rupArk. Bouppt. 1743. SthmModeJ 1856, s. 14.

– KLÄDES-DOCKA, se A.

– KLÄDES-DRÄKT, sbst.¹, se C.

– KLÄDES-DRÄKT, sbst.² dräkt av kläde. En fin brun klädesdräkt. SvD(A) 1916, nr 263, s. 9.

– KLÄDES-FABRIK. ( kläde- 1730. klädes- 1743 osv. kläds- 1890 (i vers)) fabrik för tillvärkning av kläde. NORDENCRANTZ Arc. 246 (1730). 2UB 10: 363 1907.

– KLÄDES-FABRIKATION. MEURMAN 1846.

– KLÄDES-FABRIKÖR. PT 1758, nr 99, s. 3.

– (II 2, III) KLÄDES-FLIK. ( kläde- 1541–1742. klädes c. 1740 – c. 1755 (†) flik av mantel o. d.; äv. om avslitet l. lösrivet stycke av ngt klädesplagg. På then tijdhen skola tiyo män aff allahanda Hedhningars måål fatta en Iudisk man j klädheflijken, och säya, Wij wille gå medh idher. Sak. 8: 23 (Bib. 1541; Bib. 1917: mantelfliken). En varman klädes-flik tu åt den nakna fick. HIORTZBERG YttDom. 14 (c 1740, (1756). SCHULTZE Ordb. 1171 (c. 1755.

– KLÄDES-FLOCK, n. ( kläde- 1762. klädes- 1756 ludd som erhålles av kläde vid dettas överskärning; jfr -LO, -SKAV, -STOFT. PH 6: 3994 (1756). ROTHOF 244 1762.

– KLÄDES-FRACK. BoupptVäxjö 1794. RedNordM 1929, s. 34.

– KLÄDES-FÅLL. ( kläd- 1752–1930. kläda- 1541–1921 1930 (angivet ss. åld.). kläde- 1526–1881. klädes- 1526–1917)

[fsv. kläþa falder, klädhis falder]

[KLÄDES-FÅLL.ssg 1]

1) (nnmera företrädesvis i högre stil) till II 2 o. III: fåll l. kant på kläder l. på den dräkt (l. mantel o. d.) som ngn är iklädd; ofta i bildl. uttr. (vanl. med anslutning till Mat. 14: 36 i äldre bibelövers.). (De sjuka) hådho, ath the motte allenast tagha på hans clädhes fåll. Mat. 14: 36 (NT 1526; Bib. 1917 hörntofsen på hans mantel). Hans oreenligheet lodher widh hans klädhefollar. Klag. 1: 9 (Bib. 1541; Bib. 1917: klädesfållar). All sanning har något, låt vara aflägset, sammanhang med .. (Jesus); den som rör vid sanning rör vid någon tråd i hans klädafåll. BILLING Betr. 664 (1907). HULTENBERG Lothar SpanSjäl 145 1921.

[KLÄDES-FÅLL.ssg 2]

2) till II 2: släp (på mantel); numera bl. ngn gg (i religiöst spr.) med anslutning till Jes. 6: i i äldre bibelövers. Hans (dvs. Herrens) klädhafåll vpfylte Templet. Jes. 6: 1 (Bib. 1541; Bib. 1917.: släpet på hans mantel). Iagh skal vpkasta tin klädhefoll offuer titt ansichte. Nah. 3: 5 (Bib. 1541; Bib. 1917.: mantelsläp). Ps. 1567, s. 64 b. Allt Zions hus / Uppfylldes af hans klädafåll med ljus. Därs. 1819, 9.

– KLÄDES-FÄLL. (†) fäll (se FÄLL, sbst.¹ 1) med foder l. överdrag av kläd e. BtFinlH 4: 221 1563. BoupptVäxjö 1803.

– KLÄDES-FÄRGARE. ( kläde- 1541–1759. klädes- 1675–1891. kläds- c. 1755 person som färgar kläde. Jes. 36: 2 (Bib. (1541). WoJ 1891.

– KLÄDES-FÄRGERI. färgeri för färgning av kläde.

– KLÄDES-FÄRGNING. ( kläde- 1797 färgning av kläde. CALONIUS 4: 199 1797.

– KLÄDES-FÖRRÅD, se A.

– (III) KLÄDES-GRÄS. ( kläder- 1698 (: Klädergräsblomster) – 1739 (: Klädergräsblomst:). klädes- 1757 (†) benämning på flera olika snärjande l. borsthäriga växter; ss. enkelt ord anträffat bl. om växten Asperugo procumbens Lin., paddfot, riva. SERENIUS Kkkk 1 a (1757).

Ssg:

– klädeseräs-blomster. (†) växten Scabiosa arvensis Lin., åkervädd. ApoT 1698, s. 28. Därs. 1739, s. 29.

– KLÄDES-HALL.

[KLÄDE-HALL.ssg 1]

1) (förr) (lokal l. byrå för den) avdelning av hallvärket som utövade tillsyn över klädestillvärkningen; jfr HALL, sbst.² 2. HENEL 1729 160 1730. (LUNDIN o.) STRINDBERG GSthm 1 (1880; i fråga om förh. 1730.

[KLÄDE-HALL.ssg 2]

2) (i fråga om utländska förh.) (hall)byggnad l. över. täckt plats för handel med kläde; jfr HALL, sbst.² ⁷. WIKFORSS 2: 770 1804. i 1900, Byggn. s. 143 FOGELQVIST ResRot 111 (1926).

– KLÄDES-HANDEL. ( kläd- c. 1755–1804. klädes- 1734 osv.) handel med kläde (o. andra tyger); äv. konkret om (lokal för) affärsföretag som driver dylik handel. SERENIUS (1734; under cloth-trade). En Yngling.. åstundar .. emploj i Kryddkram- eller KlädesHandel. SP 1792, nr 119, s. 4 (i annons). ÖSTERGREN 1930.

– KLÄDES-HANDLARE. ( kläd- 1771–1882. klädes- 1668 osv. kläds- c. 1755–1809) porson som driver klädeshandel. BoupptSthm 1668, s. 1827. RTKatal. 1935, 1: 368.

– KLÄDES-HANDSKE. (i sht förr) BtFinlH 4: 199 1563. Landsm. XI. 4: 16 1896.

– KLÄDES-HUS. ( kläd- 1798 (i bel. 1. kläda- 1538 (i bet. 3. kläde- i bet. 1 1529–1768, i bet. 2 1541 – c. 1755. klädes- i bet. I 1751–1894, i bet. 2 1681–1712

[ fsv. klädha hus, klädhis hus]

[KLÄDE-HUS.ssg 1]

1) (förr) till I 1: hus för besiktning av importerat kläde. G1R 6: 238 (1529). Vthi alle Städher skal Klädehws wara, och tijt skal alt kläde föres och besees förr än thet säls. SvRStBesl. 1604, s. C 2 a. HILDEBRAND Medelt. 1: 708 1894.

[KLÄDE-HUS.ssg 2]

2) (†) till III: hus för förvaring av kläder; 'klädkammare' (se d. o. 1; äv.: klädskåp, klädkista. (Lat.) Vestiarium (sv.). clädahws ther clede gömes. VarRerV 20 (1538). Tå sadhe han til thera som woro offuer klädhe hwset, Bärer vth klädher för alla Baals tienare. 2Kon. 10: 22 (Bib. 1541; Bib. 1917 klädkammaren). (Sv.) Kläde-hus, (lat.) Vestiarium, arca vestiaria. SCHULTZE Ordb. 2001 (c. 1755.

– KLÄDES-HYENDE ( kläd- 1554. klädes- 1675–1676) (†) kudde av kläde. VgFmT I. 8–9: 88 (1554). BoupptSthm 1676, s. 433 a.

– KLÄDES-HÄNGARE, se A.

– KLÄDES-JACKA. ( klädes- 1583 osv. kläs- (kles-) 1677 dlädkamRSthm 1583 C, s. 51 a. LIPMANSON Twain Saw. 10 1877.

– KLÄDES-KAMMARE, se A.

– KLÄDES-KAPOTT. ( klädes- 1808–1825. kläds- 1823 (förr) jfr KAPOTT, sbst.¹ 4. En brun Klädes-kapott, fodrad i lifvet med grönt Cattoun.. på framstyckena. DA 1808, nr 15, s. 4. Därs. 1825, nr 163, s. 3.

– KLÄDES-KAPPA. ( klädes- 1563 osv. kläs- (kläss-) 1677 BtFinlH 4: 219 (1563). Bönderna vnja ej se ut sora bönder. De köpa fina klädeskappor från Tyskland och skruda sina döttrar och fruar med. NDA 1912, nr 199, s. 1.

– KLÄDES-KARPUS. (i fråga om ä. förh.) jfr KARPUS 2, 3, 4. BoupptSthm 1680, s. 79 b 1673. SP 1792, nr 59, s. 2.

– KLÄDES-KASSJACKA. (†) 'kasack' av kläde. HammarkDomb. 6/5 1634. BoupptSthm 1669, s. 1883.

– KLÄDES-KAVLE, se A.

– KLÄDES-KERSIN l. -KERSING. ( kläd- c. 1755. kläde- 1736. klädes- 1668 (: Klädes Kiersins Kiortell)– 1762. kläds- 1682 (†) ett slags (treskaftat) ylletyg. Bouppt- Sthm 1681, s. 964 a, Bil. (1682). HÜLPHERS Dal. 269 (1762).

Ssgr (†)

– klädeskersins-kjortel . Bouppt- Sthm 1668, s. 1951.

– klädeskersins-undertröja . BoupptSthm 1673, s. 273 a.

– KLÄDES-KISTA, se A.

– KLÄDES-KJOL l. -KJORTEL. (klädes- 1545 (formen oviss) 1566 osv. kläds- 1588

[fsv. klädhis kiurtil]

[KLÄDE-KJOL.ssg 1]

1) (†) rock av kläde; jfr KJOL 2. Sthm Tb. 1545, s. 27; möjl. till 2. FörtHertJohLöse- gend. 1563, s.90 (1566). BUREUS Suml. 31 (c. 1600.

[KLÄDE-KJOL.ssg 2]

2) kjol (se d. o. 5) av kläde. BtFinlH 2: 231 1588. 2NF 8: 747 1907.

– KLÄDES-KLÄDD, p. adj. (†) klädd i (kläder av) kläde. Somma (av de närvarande voro) bonda klädde, somma klädes klädde. ÄARäfst 112 1596. RHYZELIUS Ant. 19 (c. 1750.

– KLÄDES-KLÄDER, pl. ( klädes- 1669 osv. kläds- c. 1750 – c. 1755 kläder av kläde. BARCKHUSEN Cotossichin 96 (1669). En gång hade.. (bondsonen, vågat tala med far om att få köpa sig klädeskläder. LAGERLÖF Holg. 2: 72 1907.

– KLÄDES-KLÄMMA, se A.

– KLÄDES-KLÄNNING.

[KLÄDE-KLÄNNING.ssg 1]

1) (†) dräkt av kläde. 1 Swart Klädes klädning. Bouppt- Sthm 1671, s. 31 1668; möjl. till 2. 1 Swart fijn klädes klänning af Råck, väst och byxor. BoupptVäxjö 1739. SP 1781, s. 764.

[KLÄDE-KLÄNNING.ssg 2]

2) klänning av kläde. DALIN FrSvLex. 2: 426 (1843).

– KLÄDES-KNYTE, se A.

– KLÄDES-KOFTA. BoupptSthm 1672, s. 522 b. NJournD 1856, s. 5.

– KLÄDES-KONTOR

– KLÄDES-KORG, se A.

– KLÄDES-KRAMHANDEL. (†) minuthandel med klädesvaror. SvTyHlex. 1851.

– KLÄDES-KRAMHANDLARE. (†) jfr -KRAMHANDEL. SthmStCal. 1799, s. 80. HOLLANDER Ordl. 1895.

– KLÄDES-KROK,

– KLÄDES-KVAST, se A.

– KLÄDES-KRÄMARE. ( kläde- 1635. klädes- 1668–1757. kläds- c. 1755 (†) jfr -HANDLARE, -KRAMHANDLARE. En Klädekrämare skal allenast.. handla -medh allehanda slagz Kläde. SthmStadsord. 1: 39 1635. SERENIUS O 4 a 1757.

– KLÄDES-KUDDE. jfr -HYENDE. Bouppt Växjö 1794.

– KLÄDES-LAKAN, se D.

– KLÄDES-LIST. ( kläd- 1745–1869 (: klädlistmattor). kläde- 1637. klädes- 1593 osv.)

[KLÄDE-LIST.ssg 1]

1) (numera mindre br.) av grövre o. starkare ull vävd rand på längdsida av ett stycke kläde, stadkant på kläde. (Sv.) klädes list, lat.) extremitas panni. SPEGEL 268 (1712). DALIN (1852) .

[KLÄDE-LIST.ssg 2]

2) remsa av kläde; ofta (i sht i fråga om ä. förh.) om kant l. list av kläde på l. till ett klädesplagg (o. av annan färg än detta). SthmTb. 1563, s. 78 b. 1. St: Hyende af Klädes Listar. Bo- upptSthm, 1673, s. 887 a. 1 st. grönt och rödrutigt täcke af Klädes Listor. BoupptVäxjö (1749). Karlarne i Brunflo brukade .. mörkgrå rockar med blå klädeslistor. NorrlS 1: 104 (1798). Matta av klädeslister. ÖSTERGREN 1930.

– KLÄDES-LO. ( kläda- 1538. klädes- 1652–1729) (†) == -FLOCK. VarRerV 31 1538. Cellarius 204 1729.

– KLÄDES-LUS,

– KLÄDES-LÖS,

– KLÄDES-LÖSHET,

– KLÄDES-MAGASIN, sbst.¹, se A.

– KLÄDES-MAGASIN, sbst² eg.: magasin för förvaring av kläde; numera särsk. (mindre br.) : klädeshandel. IT 1791, nr 12, s. 4. LD 1936, nr 64, s. 5.

– KLÄDES-MAKARE. ( kläd- 1682 (: Klädmakare Wärktygh) – 1882 (: klädmakaregarn). kläde- 1579 – c. 1755. klädes- 1682–1922) (i fråga om ä. förh.) person som tillvärkar kläde. VarRer V 11 a 1579. Kongl. Maj:ts Hall-ordning, kvarefter Klädemakare samt flere vederbörande sig hafva at rätta. (1722; titel). 2NF 33: 548 (1922). Jfr D.

Ssgr (i fråga om ä. förh.):

– klädmakar(e)-garn. garn av det slag som användes vid vävning av kläde. SFS 1835, nr 49, s. 15. LUNDIN o. STRINDBERG GSthm 611 (1882; i fråga om, förh. på 1700-talet). –-gesäll. KKD 5: 91 1710.

– klädmakar(e)-lera . valklera. VetA H 1740, s. 225. –-värktyg. Bouppt- Sthm 1682 s. 1132 a.

– klädmakar(e)-ålderman . BoupptSthm 1687, s. 369 a.

– klädmakar(e)-ämbete. BoupptSthm 1687, s. 371 b. 2RA 3: 824 1734.

– KLÄDES-MAKERI ¹⁰¹⁰⁴ äv. ³⁰~¹⁰². ( kläd- 1702. kläde- 1646–1798. klädes- 1884

[KLÄDE-MAKERI.ssg 1]

1) (1 fråga om ä. förh.) tillvärkning av kläde, klädesfibrikation. RP 11: 447 1646. TT 1884, s. 69.

[KLÄDE-MAKERI.ssg 2]

2) (†) klädesfabrik. BERGIUS Småsak. 2: 5 (i handl. fr. (1702). SUNDELIUS NorrköpMinne 96 (1798; i fråga om förh. 1696.

– (I 1 III) KLÄDES-MAL. ( kläd- 1804–1930. kläde- 1579 – c. 1755. klädes- 1749 osv.) benämning på olika malfjärilar vilkas larver hålla till i o. anställa skada på ylletyger (i kläder), pälsvärk m. m.; i zoologiskt fackspr. i numera bl. om malfjärilen Tineola biselliella LU., stundom kallad gula klädesmalen. VarRer V 55 a (1579). SvUppslB 18: 39 1934.

– KLÄDES-MANGEL, se A.

– KLÄDES-MANUFAKTUR. ( kläde- 1709. klädes- 1745–1846) (†) fabrik för tillvärkning av kläde, klädesfabrik. CFEIF 1709 hos LOENBOM Stenbock 2: 5. PALMBLAD Norige 151 (1846).

– KLÄDES-MOD, se A.

– KLÄDES-MOTT. ( kläd- c. 1755. klädes- 1837–1879) (†) == -MAL. SCHULTZE Ordb. 3069 (c. 1755. Rebau NatH 1: 623 1879.

– KLÄDES-MÄKLARE,

– KLÄDES-MÄKLERSKA, se A.

– KLÄDES-MÄTARE. (förr) edsvuren tjänsteman anställd för officiell mätning av kläde, då sådan mätning begärdes av köpare l. säljare. JUNGBERG 1873. HECKSCHER EoH 112 (1922).

– KLÄDES-MÖNSTRING, se A.

– KLÄDES-MÖSSA. ( klädes- 1669 osv. kläds- (klädz-) h 1675 BoupptSthm 1669 s. 1456. Fo GELQVIST ResRot 147 1926.

– KLÄDES-NATTSTUGA, se C.

– KLÄDES-ORDNING, se A.

– (II 1) KLÄDES-OST. ( klädes- 1736. kläds- 1832 (†) ett slags ost som bereddes på sådant sätt att man slog sur mjölk i till kokning upphettad.söt mjölk o. därefter kramade den erhålina ostmassan i ett linnekläde (för att sedan steka den på halster). BROOCMAN Hush. 3: 10 (1736). CFDAHLGREN 5: 32 1832.

– KLÄDES-PACKE, r. l. m., l. -PACKA, r. l. f. ( kläde- 1560. klädes- 1543 osv.) packe kläde. TullbSthm 5/6 1543. Fornv. 1928, s. 152. Jfr A.

– KLÄDES-PALTOR, se A.

– KLÄDES-PANTALONGER, pl. (numera föga br.) jfr -BYXA. DA 1808, nr 80, Bih. s. 1. Krig VAT 1838, s. 328.

– KLÄDES-PASSPOAL. WRANGEL SvFlBok 286 (1898).

– KLÄDES-PERSEDEL. ( kläd- 1854. klädes- 1742 osv. kläds- 1781–1900) vart särskilt av de enskilda föremål som användas till beklädnadsändamål; jfr -PLAGG. HSH 3: 221 (1742). SFS 1908, nr 16, s. 2.

– KLÄDES-PLAGG. ( kläd- 1731–1906. klädes- 1832 osv. kläds- 1900 klädespersedel (rock, väst, byxor, blus, klänning, livstycke osv.) avsedd att omsluta ngt större parti av kroppen. OfferdalKArk. N I 1, s. 161 (1731). Ett klädesplagg / Som sitter väl. HAGBERG Shaksp. 1: 381 (1847; i bild). Verldens fulaste klädesplagg – långbyxan. HEIDENSTAM End. 179 1889. Rig 1921, s. 25.

– KLÄDES-PLOMB. (förr) jfr -BLY. Fornv. 1928, s. 152.

– KLÄDES-PRESS. (kläde- 1654–1761. klädes- 1747 osv.) press för pressning av kläde. BoupptSthm 1655, s. 81 1654. SAHLIN SkånFärg. 204 1928.

– KLÄDES-PRESSNING. pressning av kläde (efter dess dekatering o. färgning). PASCH Årsb VetA 1827, s. 69. DALIN 1852. Jfr A.

– KLÄDES-PÅSE,

– KLÄDES-PÄNNINGAR, se A.

– KLÄDES-RAM. (i fackspr.) ram för sträckning av kläde efter ruggningen. LIND (1749; under tuch-rahm). ekons 2: 277 1897.

– KLÄDES-RASK, n. (†) ett slags kyprat, klädesartat ylletyg. Orrelius 188 (1797). NISBETH 1028 1870.

– KLÄDES-REMSA. LIND (1749; under strich). NJournD 1856, s. 173.

– KLÄDES-ROCK. ( klädes- 1659 osv. kläds- 1707 Bouppt. Sthm 12/8 (1659). Hvar och en på landet, som brukar klädesråck, låter altid vid Bevilinings Taxeringarnes förrättande anskrifva sig för ståndsperson. Fennia XVI. 3: 34 (1761). DALIN (1852) .

– KLÄDES-RUGGARE, i bet. 1 m., i bet. 2 r. l. m.

[KLÄDE-RUGGARE.ssg 1]

1) person (arbetare på klädesfabrik) som ruggar kläde. WIKFORSS 2: 770 1804. DALIN 1852.

[KLÄDE-RUGGARE.ssg 2]

2) klädesruggnrngamaskin. ÖSTERGREN 1930.

– KLÄDES-RUGGNING. ruggning av kläde. SPF 1822 s. 113. BJÖRKMAN (1889).

Ssg:

– klädesruggnings-maskin. DALIN FrSvLex. 2: 56 (1843). ÖSTERGREN 1930.

– KLÄDES-RUM, se A

– KLÄDES-SARS l. -SAR GE. ( kläd- 1758–1795. kläde- 1906. klädes- 1680 – 1797. kläs- 1673–1682) (i fråga om ä. förh.) ett slags klädesartat ylletyg, fodersars. BoupptSthm 1673, 8. 729 b. Uppl. 2: 259 (1906; i fråga om förh. på 1700-talet).

– KLÄDES-SAX. ( kläde- c. 1580. klädes- 1749–1891 (förr) sax för överskärning av kläde. Voc- Lib. avd. 37 (c. (1580). ÖSTERGREN 1930.

– KLÄDES-SCHABRAK. BoupptSthm 1675, s. 299 a. Krig VAT 1838, s. 328.

– KLÄDES-SKAV. ( kläde- 1762. klädes- 1747–1756) (†) == -FLOCK; jfr -LO. LINNÉ Vg. 126 (1747). ROTHOF 244 1762.

– KLÄDES-SKRIN,

– KLÄDES-SKRIVARE,

– KLÄDES-SKÅP,

– KLÄDES-SLARVOR,

– KLÄDES-SNÖRE, se A.

– KLÄDES-STAMP, r. l. m. ( kläd- 1792. klädes- 1771–1891) (numera mindre br.) stampvärk (med i ett valktråg upp o. ned gående trähammare) för valkning av kläd6. Upfinning af en ny sort.. Klädes-Stampar. DA 1771, nr 277, s. 2. WoJ 1891.

– KLÄDES-STOFT. == -FLOCK. Hos stofttapeter är papperet.. öfverpudradt raed fint klädesstoft, erhållet som affall vid siden- och klädesfabriker. 2NF 28: 452 1918.

– KLÄDES-STOL.

[KLÄDE-STOL.ssg 1]

1) (†) stol klädd med kläde?, stoppad stol? OxBr. 11: 613 (1645). Ett dutzin gröna klädes stolar sydda. BoptRasbo 1698.

[KLÄDE-STOL.ssg 2]

2) (numera knappast br.) == -VÄVSTOL. WESTE (1807). DALIN (1852; med hänv. till klädesväfstol). WoJ 1891.

– KLÄDES-STRECK, se A.

– KLÄDES-STRUMPA. ( klädes- 1563–1913. kläds- 1578

[KLÄDE-STRUMPA.ssg 1]

1) (förr) strumpa av kläde. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 26 Fatab. 1915, s. 36 (efter handl. fr. 1678.

[KLÄDE-STRUMPA.ssg 2]

2) (†) fodral o. d. av kläde. Ett par messingsbeslagne Pistoler med Silfver inlagt på Piporne ock gröna klädesstrumpor. ÅgerupArk. Bouppt. 1744.

– KLÄDES-STUV. ( kläde- 1637. klädes- 1640 osv.) OxBr. 11: 711 1637. SthmModeJ 1843, nr 12, s. 7.

– (I 1 II 1 III) KLÄDES-STYCKE. ( kläd- c. 1755–1926. kläde- 1670–1727. klädes- 1679 osv.)

[ fsv. klädhestykke, tygstycke]

stycke kläde; äv. om stycke kläde (l. annat tyg) användt ss. klädesplagg; förr äv.: räcka kläde. En aff.. (judarna) hänger (vid guds- tjänsten) på sigh itt gammalt gråt kläde stycke och begynner pulttra Ebraische. BOLINUS Dagb. 49 (1670). 1 pr Gröne Klädes stycken sydde till Stohlar. BouppttSthm 1679, s. 471 a. FORSSELL Hist. II. 1: 6 (c. 1871, (1875). 3NF 6: 335 1926.

– KLÄDES-STÄND, se A.

– KLÄDES-SYRTUT. (i fråga om ä. förh.) (BLADH o.) HORNSTEDT96 1783. Budk(Brage) 1924, s. 117.

– KLÄDES-SÄCK,

– KLÄDES-SÄNG,

– KLÄDES-SÄTT,

– KLÄDES-SÖM, se A.

– KLÄDES-TILLVÄRKNING ~⁰²⁰.

[KLÄDE-TILLVÄRKNING.ssg 1]

1) abstr. MÖLLER (1790). 2NF 33: 548 1922.

[KLÄDE-TILLVÄRKNING.ssg 2]

2) (numera föga br.) konkret: av kläde bestående fabrikat l. tillvärknrng. 2RARP 6: 549 1731.

– KLÄDES-TRÄD, se A.

– KLÄDES-TRÖJA. SthmTb. 1552, s. 327 b. LUNDIN (o. STRINDBERG) GSthm 391 1881.

– KLÄDES-VALK. apparat för valkning av kläde; ngn gg om klädesvalkeri. VgFmT I. 6– 7: 62 (1755). Klädesvalk och Hampstamp blefvo för 20 år sedan anlagde (i Torshälla), men äro sedan lemnade. HÜLPHERS SvStäd. 2: 59 (1783). SDS(A) 1932, nr 136, s. 9.

– KLÄDES-VALKARE. ( kläde- 1582–1743. klädes- 1749 osv.) person (arbetare) som valkar kläde. PERICI Musæus 6: 61 a (1582; bildl.). ANHOLM Norm. 237 (1898).

– KLÄDES-VALKERI ¹⁰¹⁰⁴, äv. ³⁰~¹⁰². inrättning för valkning av kläde; jfr -VALK. 2NF 15: 961 1911.

– KLÄDES-VALKNING. ( kläde- 1740–1741. klädes- 1789 osv.) valkning av kläde. VetAH 1740, s. 205. ÖSTERGREN 1930.

– KLÄDES-VANTE. (i sht förr) Ett par kledis wantar. fodräde mett mårder. HH 2: 14 1548. NORDENSVAN o. KRUSENSTJERNA 1: 208 1882.

– KLÄDES-VARA. vara av kläde; i sht i pl. NDA 1876, nr 273, s. 2. SFS 1902, nr 134, s. 11. SAOL 1923.-

– KLÄDES-VEPA.

[fsv. klädhis vepa]

(†) täcke av kläde. CripshInvent. 1553.

– (III) KLÄDES-VISKA, r. l. f. ( kläd- 1851–1893. klädes- 1836 osv.) viska för rengöring av kläder; jfr -BORSTE. Bouppt Växjö (1836). Klädesviska af 1:ma långt svart tagel med poleradt skaft. NKKatal. 1903, s. 77.

– KLÄDES-VÄST. GenMRulla 19/9 1719. SCHYBERGSON FinlH 2: 289 1889.

– KLÄDES-VÄVARE. ( kläd- c. 1635 (: klädwäffararbete) – 1880. kläde- 1669–1764. klädes- 1738 osv.) person som väver (råväven till) kläde; äv. (i fråga om ä. förh.) : person som (i egenskap av arbetare l. fabrikant) tillärkar kläde. Klädwäfaren walkar (klädet), om thet tuut är. SCHRODERUS Comenius 503 (1639; t. texten: der Walcker, der Knappe). Staden Lissa.. hade öfver 200 kläd-väfvare. NORDBERG C 12 1: 493 (1740). HECKSCHER SvEkonH 1: 175 (1935).

Ssgr:

– klädesvävar(e)-arbete. (tillf.) SCHRODERUS Dict. 60 ( c. 1635).

– klädesvävar(e)-kardborre. (†) kardborre använd för ruggning av kläde. LIND 2: 405 1749.

– KLÄDES-VÄVERI ¹⁰¹⁰⁴ äv. ³⁰~¹⁰². ( kläd- 1639–1727. kläde- 1640–1652. klädes- 1747 osv.)

[KLÄDE-VÄVERI.ssg 1]

1) (numera mindre br.) abstr.: vävning av (råväven till) kläde. (Ett ka- pitel) Om Klädhwäfwerijt. SCHRODERDS Comenius s. 115 (1639). SERENIUS EngÅkerm. 156 (1727).

[KLÄDE-VÄVERI.ssg 2]

2) konkret: väveri (avdelning i yllefabrik) för framställning av (råväven till) kläde. Klädesväfveri för fina kläden, med 2:ne stolar. LINNÉ Vg. 121 (1747). SvH 7: 83 1902.

– KLÄDES-VÄVNAD.

[KLÄDE-VÄVNAD.ssg 1]

1) (†) abstr., == -VÄVERl 1. PH 6: 3920 (1756). Leyden,.. hufvudort för Hollands ullhandel och klädesväfnad. PALMBLAD LbGeogr. 160 1835.

[KLÄDE-VÄVNAD.ssg 2]

2) konkret: av kläde bestående (l. därmed likartad) vävnad; i sht i pl. BERNDTSON (1880). HECKSCHER EoH 260 (1922).

– KLÄDES-VÄVSTOL ~²⁰ l. ~⁰². vävstol för framställning av (råväv till) kläde. LIND (1749). WoJ 1891.

– KLÄDES-ÖVERTÅG. (†) överdrag av kläde. HH 2: 13 1548. Viborg 1857, nr 35, s. 4.

(†):

– KLÄDO-SED, se C.

(numera bl. i talspr., i vissa trakter, starkt vard., särsk. i vanligare ssgr, t. ex. -BORSTE, -PERSEDEL, -PLAGG): KLÄS-, äv. (numera knappast br.)

– KLÄDS-BOD,

– KLÄDS-BORSTE,

– KLÄDS-FABRIK,

– KLÄDS-FÄRGARE,

– KLÄDS-HANDLARE,

– KLÄDS-JACKA,

– KLÄDS-KAPOTT,

– KLÄDS-KAPPA,

– KLÄDS-KERSIN,

– KLÄDS-KJOL,

– KLÄDS-KLÄDER, se E.

– KLÄDS-KOFFERT, se A.

– KLÄDS-KRÄMARE, se E.

– KLÄDS-KVAST, se A.

– KLÄDS-MÖSSA,

– KLÄDS-OST,

– KLÄDS-PERSEDEL,

– KLÄDS-PLAGG,

– KLÄDS-ROCK,

– KLÄDS-SARS, se E.

– KLÄDS-SKÅP, se A.

– KLÄDS-STRUMPA, se E.