KLÄDSEL klä⁴dsel l. kläd⁴sel, äv. klät⁴sel (klä'dsel WESTE; klä'dds'l DALIN), r. l. m. l. f. (m. NORDFORSS 1805, DALIN 1852; f. BERNDTSON 1880, LoW (1911; jämte r.)); best. -n ((†) -slen WALLQUIST EcclSaml. 1– 4: 539 (1790)); pl. (i konkret bet.) klädslar³² (CARLÉN Ensl. 1: 207 1846 osv.) . ( klädsel(l) 1723 osv. klädzel 1744. klässel 1774 (: stolklässel)) [jfr nor. klædsel, d. klædsel (sannol. lån från sv. l. nor.)]
vbalsbst. till KLÅDA. [KLÄDSEL 1]
1) till KLÄDA I 1. [KLÄDSEL 1.a]
a) abstr.: handling(en) att kläda ngn l. sig. Hjälpa ngn med klädseln. Han håller just på med sin klädsel. NORDFORSS 1805.
Hennes (dvs.drottning Kristinas) klädsel upptog icke en fjerdedels timma på dagen hennes sömn icke mer än fem timmar. EKELUND 1FädH II. 1: 204 (
1830).
Hvad vill man göra t. ex. med en ung flicka, som alldeles går upp i intresset för sin klädsel. RUDIN OrdUngd. 1: 67 (
1889,
1894); jfr
b.
ÖSTERGREN 1930. – särsk. (
föga br.)
i uttr. göra sin klädsel, göra sin toalett. Jag har en timmes ledighet, för att göra min klädsel. RYDBERG Frib. 204 (
1877;
uppl. 1857, 1866: göra min toalett).
[KLÄDSEL 1.b]
b) konkretare: sätt att kläda sig; sätt varpå ngn är klädd; äv.: slag av kläder, kläde. dräkt; äv. (numera föga br.) i rent konkret anv.: sammanfattningen av de klädespersedlar vari man är klädd (l. vari man skall kläda sig), . dräkt, kläder. Ordna sin klädsel. Snygg, vårdad klädsel. Klädsel: högtidsdräkt (på bjudningskort o. d.). WALLQUIST EcclSaml. 1–
4: 539 1790. Min Mor, vacker som en dag, oändligen god, charmant i sin klädsel.
BELLMAN 1: 9 (
1794).
Småsvenner imkomma med Gnstafs klädsel. LING Riksd. 22 (
1817).
Tant Elisaheth hade genast, ihågkommande sin mindre ordnade klädsel, förfogat sig i ett annat rum. CARLÉN Repr. 68 (
1839).
Om morgonen framtog. . (främlingen) ur ressäcken en klädsel med hlanka soldatknappar. HEIDENSTAM Karol. 2: 6 (
1898).
Hans klädsel var ljusgrå sommarkostym, hatt och handskar i samma färg. till HEDBERG Räkn. 7 (
1932). jfr
BAL-,
BRUD-,
MORGON-,
POJK-,
SÖNDAGS-,
VARDAGS-KLÄDSEL m. fl. – särsk. (
numera knappast br.)
i uttr. större klädsel, festligare klädsel, förr äv. full klädsel, festdräkt, högtidsdräkt, mindre klädsel, enklare klädsel. Bomulls-atlas (satin de coton) kallas et slags tyg, som kerrarne nyttja til Pantalonger, dock i synnerhet til mindre klädsel eller negligé. KonstNyhMag. 4: 8 (
1821).
Til förmiddags-klädsel nyttja.. (herrar- na) aldrig juvels-bröstnålar, men deremot i sällskaps-kretsarne och full klädsel bör den vara en liten pil af brillanter. MagKonst 1823,
s. 32.
RAMSAY Barnaår 2: 79 1904.
[KLÄDSEL 2]
2) till KLÄDA I 1 f α; i ssgn HÅR-KLÄDSEL. [KLÄDSEL 3]
3) till KLÄDA I 4 d; om klädande av hattar,; vanl. konkret, om det varmed en hatt blivit klädd (l. skall klädas). HOPPE 1892.
KatalÅhlén- Holm 37: 33 1916. jfr
BLOMSTER-,
HATT-KLÄDSEL.
[KLÄDSEL 4]
4) (
i sht i fackspr.)
till KLÄDA I 4 e: handling(en) att förse ngt med en beklädnad av tyg, skinn, metall, sten, trä o. d.; vanl. konkret: vad som användts l. är avsett till att kläda ngt med, betäckande lager, överdrag, beklädnad (se d. o. 3 b β). 2. st. Ländstolar med sydd klädzel.
BoupptVäxjö (
1744).
Klädsel på master., stängerråer och tackling, att hindra skamfilning. UGGLA Skeppsb. SvEngLex. (
1856).
Betingsknektens öfverste ände, eller hufvud, är försedd med en klädsel af gjutet jern. NF 2: 412 (
1877).
Vagnens färg skall stå i harmoni med den inre klädseln och betjeningens livré. Tldr. 1882,
s. 170.
Till klädsel af murarne (På vågbrytaren) användes grå granit. TT 1900, Byggn.
s. 20. SvRokoko 25
1924. (†) En Klädsell Tryckte Tapeter och
8 våder löse.
BouppToftnäs 1723. jfr
INNER-,
METALL-,
MÖBEL-,
PLÅT-,
STOL-KLÄDSEL m. fl. – särsk.
[KLÄDSEL 4.a]
a) skeppsb. beklädnad (av plankor l. bräder) på inre sidan av ett fartygsskrov, garnering (se d. o. b β α'). Fartygets längd uppmätes i rät linie längs öfverytan af mätningsdäcket från innerkant af klädseln vid sidan af förstäfven till innerkant af klädseln på midskeppsspegeltimret. SFS 1874,
nr 39, s. 3.
Därs. 1907,
Bih. nr 50, s. 2.
[KLÄDSEL 4.b]
b) sjöt. till KLÄDA I 4 e γ; om klädande av tågvirke; ofta konkret. DELEEN 1829.
ÖHRVALL Knut. 9 1908.
Ssgr – (
1)
KLÄDSEL-BRUK. (
föga br.)
bruk i fråga om klädsel, mod.
RYDBERG Nakenh. 15 (
1895).
– (
4)
KLÄDSEL-PLÅT. (
i fackspr.)
plåt till beklädnad. , Allm.
s. 22.
Det mellan pannplåten och den inre klädselplåten befintliga rummet bildar .. luftmanteln. LUNDBERG Lok. 54 (
1902).
– (
1)
KLÄDSEL-SÄTT. (
föga br.)
sätt att kläda sig, klädsel, mod. (
1888).
DENS. Nakenh. 5 1895.
– (
1)
KLÄDSEL-TYCKE. (
†)
smak i fråga om klädsel, mod. (
1874,
1877).
Därs. 18 1877.