KLUBB klub⁴, sbst.², r. l. m.; best. -en; pl. -ar (HÖPKEN 2: 22 1768 osv.) ((†)
-er OELREICH 580 1755,
ESTLANDER HforsUPr. 18/11 1893, s.
32). ( club c. 1755–1867 (: clublifvet). klubb (cl-) 1755 (: klubber, pl.) osv.) [liksom dan. o. t.
klub av eng.
club, sannol. formellt identiskt med
club, grov trästock, klubha m. m., o. i så fall ytterst av ett nord.
klubb (se
KLUBB, sbst.¹) l.
klubba (se
KLUBBA, sbst.); bet.
-utvecklingen är dock oklar; enligt vissa forskare föreligger en utveckling motsv. sv. dial.
klubb, klump, äv.: tätt sammanpackad hop (t. ex. av människor), enligt andra en överförd anv. av en (i eng. dock icke anträffad) bet.: budkavle, vilken anv. i så fall föranledts därav att kallelse till vissa sammankomster tidigare skett medelst ett dylikt föremål (jfr
KLUBBA sbst.,
1 e); jfr dels
OxfDict. C 534 dels
SKEAT EtymDict. 116 1910, dels
KLUGE EtymWb. 309 1934. – Jfr KLUBBIST]
[KLUBB.sbst2 1]
1) sammanslutning för sällskaplig samvaro, oftast för främjande av vissa gemensamma intressen, knutna dels (förr vanl. o. alltjämt ofta) till politiska l. sociala strävanden, dels (i sht i senare tid) till sport, förströelse o. d.; i sht i fråga om engelska förh. företrädesvis om dylik sammanslutning i vilken endast personer med vissa, i allm. sociala kvalifikationer upptagas o. som förfogar över särskilda sällskapslokaler (omfattande läsrum, rökrum, restaurang o. d.) för sina medlemmar. SCHULTZE Orb. 2236 (c.
1755. Nog märckte jag at den sahl. mannen
(dvs. P Julinskiöld) var af det nu rådande tänkesättet, men at han arbetat uti klubbar, derom har jag icke misstänkt honom.
HÖPKEN 2:22 (
1768).
Klubb, är en inrättning helgad åt vänskapen och politiken, der en mängd bekanta och vänner samlas för att sysselsätta sig med spel, tobaksrökning och Avisläsning. WETTERSTEDT ConvOrdb. 90 (
1822).
Jag är inte med i några fina klubbar. SIWERTZ Sel. 1: 227 (
1920).
Sällskapslivet (i vanmark vid midten av 1700- talet, antog liksom i Frankrike och Tyskland formen av klubbar. SvTMusF 1926,
s. 22.
Frisinnade klubben (i Sthm). SPÅNGBERG DuktFolk 89 (
1930).
Konsul Luis Amador Sanchez.. uttalade förhoppningen.. att denna nya spanska klubb (i Göteborg) skulle bli till nytta och glädje icke enbart för Spanien utan först och främst för klubbens egna medlemmar. GHT 1934,
nr 73, s. 9. jfr
ADELS-,
ALP-,
ARKEOLOG-,
ATLET-,
AUTOMOBIL-,
BOSTON-,
BRIDGE-,
CYKEL-,
DAM-,
DANS-,
DISKUSSIONS-,
FILATELIST-,
FOTBOLLS-,
FOXTERRIER-,
FÄLTRIDT-,
FÖRFATTAR-,
GYMNASTIK-,
IDROTTS-,
KENNEL-,
NATT-,
OFFICERS-,
POLO-,
SCHACK-,
SKYTTE-,
SPEL-,
SPORT-,
UNGDOMS-,
VÄRKSTADS-KLUBB m. fl.
[KLUBB.sbst2 2]
2) i överförd anv. [KLUBB.sbst2 2.a]
a) klubblokal; klubbhus. Här (dvs. i den uto- piska staten Petræa finnas.. hvarken krogar eller Clubbar. BERGSTRÖM IndBref 57 (
1770).
Emot afton går jag på klubben. ALTÉN Landförv. 117 /1795). Skillnaden mellan ett vanligt Coffee House och en klubb var väl till en hörjan ej så värst stor och gränsen i varje fall. flytande. DN 28/4
1929, Söndagsbil.
s. 5 (i fråga om eng. förh.).
[KLUBB.sbst2 2.b]
b) (utom ss. första led i vissa ssgr nimera föga br.) politisk l. sällskaplig sammankomst av medlemmarna i en klubb, klubbmöte; stundom i utvidgad anv., om sammankomst l. fest i annan sammanslutning. OELREICH 580 1755. Vi
förbjuda) .. strängeligen och alfvarligen.. alle .. misstänkelige och oloflige sammankomster, samt i synnerhet de så kallade Klubbar.
Plakat 8/1 (
1793).
(Ett) förslag, att de vid Riksdagarna af staten bekostade Tafflar och Klubbar.. skulle indragas. PrestP 1809,
4: 599. Ett par dagar förrän studentkåren
(i Helsingfors) firade sin festklubb med anledning af den åtevunna friheten
(dvs. Finlands), anmodades jag af festbestyrelsen att tala vid klubben.
VASENIUS FrrihMorg,
s. 1905.
A
–
KLUBB-AFTON.
vanl. med underhållning o. vissa festliga arrangemang förbunden kvälissammankomst i en klubb;stundom om dylik sammankomst i annan sammanslutning. LUNDIN NSthm 512 (
1889).
Upsala(A) 1920 nr 290, s. 3.
GHT 1934 nr 77, s.10.
–
KLUBB-CHEF. (
†)
ledare för en (politisk) klubb. Åskåd. 1811,
nr 47 s. 3.
–
KLUBB-DAG. (
numera knappast br.)
jfr -AFTON. TT 1894, Allm.
s. 5.
–
(2 a) KLUBB-FÅTÖLJ. (
i fackspr.)
om bekväm, helstoppad fåtölj. SvSlöjdFT 1929,
s. 5.
–
KLUBB-HUS.
[jfr t. klubhaus, eng. clubhouse]
hus (som ägos av klubb l. annan liknande sammanslutning o.) i vilket klubblokaler äro inredda. BOVALLIUS CentrAm. 36 (
1887).
ANDERSSON Austral. 250 (
1915).
–
(2 b) KLUBB-HÖVDING. (
i Finl.)
klubbmästare; i sht Om klubbmästaren i svensk studentavdelning vid Helsingfors universitet. HEL SINGIUS Dagdr. 69 (
1914).
GUMMERUS JägAktiv. 277 (
1927).
–
(2 b) KLUBB-KASSA. särsk.
i studentnation Uppsala: kassa till bestridande av vissa utgifter i samband med fester o. d. 1NJA 1874,
s. 252.
ANDREE NorrlNat. 1827–1927 62
1927.
–
KLUBB-KORT.
n. [KLUBB-KORT.ssg 1]
1) medlemskort för klubbmedlem; inträdeskort till en klubb. ÖSTERGREN 1930.
[KLUBB-KORT.ssg 2]
2) om spelkort av det slag som (vanl.) användes i klubbar. KatalÅhlénHolm 95: 204 1928.
–
KLUBB-LEDAMOT ~⁰⁰² l. ~²⁰⁰. (numera mindre br.)
klubbmedlem. SP 1792 nr 271, s. 3.
BJÖRKMAN 1889.
–
KLUBB-LEDARE. (
förr)
ledare av en politisk) klubb. HEDIN Rev. 105 (
1879).
–
KLUBB-LIV.
om det liv som leves i en klubb; äv. i bildl. l.överförd anv. Det besynnerliga clublifvet, en äkta engelsk blandning af politiskt eller litterärt lif med värdshus- och familjelif. ESTLANDER KonstH 76 (
1867).
Riktigt klubblif har Akademiska Föreningen dock endast kortare tider känt till. SYLWAN FyrtiotStud. 62 1914.
–
KLUBB-LOKAL,
r. l. m. samlingso. sällskapslokal för en klubb; äv. i utvidgad anv., om föreningslokaler i allm. LUNDIN NSthm 436 1888. PT 1907,
nr 66 A,
s. 3.
–
KLUBB-MATCH idrott. särsk.
om av två idrottsklubbar för deras egna medlemmar anordnad (mindre) tävling. SvD(A) 1934 nr 266 s. 15 –
KLUBB-MEDLEM ~⁰² l. ~²⁰. medleln av en klubb. SUNDÉN 1886.
–
KLUBB-MÄRKE.
märke angovande medlemsskap av viss klubb. ÖSTERGREN 1930.
–
(2 b) KLUBB-MÄSTARE.
person som ordnar en klubbs l. förenings l. (i Uppsala) en studentnations fester, sexmmästare. STRINDBERG Fjerd. 39 (
1877).
HASSELBLAD Rust. 39 (
1916).
Avledn.:
–
klubbmästarinna ,
f. Upsala(A) 1926.
nr 262, s. 4.
–
KLUBB-MÖSSA.
mössa med vissa emblem o. d. utmärkande medlemskap av viss klubb. ROGBERG Mot. 74 (
1927).
–
KLUBB-MÖTE.
möte som hålles av en klubb. BACKMAN Dickens Pickw. 1: 176
1871.
SocDem. 1930,
nr 4, s. 10.
–
KLUBB-REKORD idrott. idrottsrekord som till sin omfattning är begränsat till viss idrottsklubb. Frostell IdrB 99 1914.
–
KLUBB-RUM.
[jfr eng. clubroom]
rum tillhörande sällskapslokal för klubb; äv. (o. numera i sht) om rum i sällskapslokal för annan sammanslutning l. församling o. d. BtRiksdP 1810,
1: 407.
AB 1865,
nr 222, s. 2. I klubbrum och plenisalar
(i riksdags- huset) vimlar det av farbröder.
GHT 1934,
nr 79 A,
s. 14.
–
KLUBB-RÄTTIGHET ~⁰⁰² l..~²⁰⁰. (i fackspr.)
i pl., av myndigheterna åt klubb l. annan föl-ening beviljad rättighet att till medlemmar o. gäster utskänka spritdrycker. SvD(A)) 1914, nr 280, s. 3.
ÖSTERGREN 1930.
–
(2 a) KLUBB-STOL. (
i fackspr.) särsk.
: klubbfätölj. HantvB I. 2: 411 1934.
–
(2 a) KLUBB-STOLS-STOPPNING. (
i fackspr.) särsk.
konkret; i sht i överförd anv., om sådan stoppning på automobilsäte som i fråga om bekvälnhet o. d. påminner om stoppningen i en klubbfåtölj. NERÉN
1930.
–
KLUBB-TÄVLING.
idrott. särsk.
om av idrottsklubb för dess egna medlemmar anordnad tävling. NordIdrL 1900,
s. 54.
–
KLUBB-VIS.
adv. i varje klubb för sig. I öfrigt bedrefs (sim-)träningsarbetet klubbvis på olika håll i landet. Olym- piad. 1912, Red. 276.
–
(2 b) KLUBB-VÄRK.
n. i studentnation i Uppsala: avdelning inom nationens organisation för anordnande av fester o. d. ANDREE NorrlNat. 1827–1927 60
1927.
–
KLUBB-VÄSEN l.
-VÄSENDE. England är klubbväsendets hemland.
NF 8: 906 1884.
STAVENOW Frihetst. 126
1898.