KLOCKARE klok³are² l. (numera bl. ss. titel i förb. med ett följande namn) KLOCKAR klok²ar², m.||ig.; best. -en, äv. -n; pl. == ((†) klåckrar BoupptSthm 1676 s. 991 b). ( klockar 1745 (rimmande med lockar) – 1914 (: klockar Svarting). klockare (klåck-, -ere) 1528 osv. dockär, pl. 1557. klockar NFinlKamF 4: 137 (1560: Clöckar vthiordh))

[fsv. klokkare, klukkare, motsv. ä. d. klokkere, dan. o. nor. klokker, isl. klukkari; jfr mnt. klockener, t. gibetner; avledn. av KLOCKA, shst.]

[KLOCKARE 1]

1) vid kyrka anställd, prästerskapet underordnad befattningshavare, urspr. med huvuduppgift att hava vård om kyrkklockorna o. ombesörja klockringningen, sedermera med mångahanda uppgifter som skiftat under tidernas lopp o. av vilka största delen (om än i stor utsträckning enligt gamla aldrig upphävda bestämmelser formelit alltjämt förbundna med befattningen) numera äro fördelade på kyrksångare, (småo. folk)skollärare, kyrkvaktare (kyrkvaktmästare), ringare m. m. (klockarbefattnrngen numera vanl. förenad med kyrksångar- l. organistbefattning l. med bådadera, på landsbygden därjämte oftast med folkskollärartjänst); äv. mer l. mindre oeg. l. bildl. OPETRI Tb. 198 (1528; uppl. 1929). Så gick hann ij klockare(n)s stugu, och tog kyrcke Nyckelenn på weggemn ij klockarena fråen waru. BråbboDomb. 11/9 (1602). Klåckaren bör wara Kyrkiones och icke Prästens Dräng. SCHRODERUS Os. 2: 206 (1635). När iagh kom til Siöessååss församblingh wore prestedrengerne klockare. VDAkt. 1678, nr 16. Vid Lysningar gifves til Klåckaren någre öre S:mt, efter behag. PH 3: 2390 (1747). Ni (skulle bliva) en vitterhetens, en det sannas och skönas klockare, med den oädla gamman att alltid modigt få taga upp psalmen. THORILD 3: 14 (1791). Klockare och barnmorskor, hvilka nu hufvudsakligast handhafva vaccination. BtRiksdP 1897, I. 1: nr 4, MedStSkrifv. 8/6 1894, s. 21. Bland klockares göromål, för vilka enhetliga bestämmelser saknas, kan ingå att hiträda prästerskapet med kungörelser, lysningar, kollekter, förskrivning och kyrkobokföring. SvUpåslB 15: 565 1933. – jfr DOMKYRKO-, LANDS-, STADS-KLOCKARE m. A. – särsk.

[KLOCKARE 1.a]

a) i ordspr. o. ordspråksliknande uttr., t. ex..: Hitta och stiäla, dhe stå i Balck tilhopa. En part hitta förr än något tappas; Som Klockaren fann Klacken. GRUBB 326 1665; jfr: Han hittade som klåckaren fann kalken på altaret. RHODIN Ordspr. 63 (1807). Ingen bättre klåckare, än en afsatt prest. RHODIN OrdsPr. 81 (1807). Vi presterskap sa' klockarn. SvOrdepråksb. 92 (1865). När det regnar på presten, så dryper det på klockarn. GRANLUND Ordspr. (c. (1880). Jag tror det låter, sa klockarn, trampade i klaveret med träskorna. Landsm. XI. 2: 26 1896.

[KLOCKARE 1.b]

b) (skämts. o. vard.) i överförd anv., om beväring l. fast anställd militär som förrättar korum; särsk. om dylik beväring vid de kompanier i vilka universitetsstudenterna förr vapen. övades i respektive universitetsstäder. DE GEER Minn. 1: 33 (1892). ODMAN LiteTill 7 (1906, 1910). jfr KORUMS-KLOCKARE.

[KLOCKARE 2]

2) benämning på person med uppgift att fullgöra visst värv i vissa lekar.

[KLOCKARE 2.a]

a) idrott. benämning på uppgivare i vissa bolispel. Balc Idr. 1: 108 (1886; i fråga om bolspelet "tre slag o. ränna"). Hembygden(Hfors) 1912, s. 147 (i fråga om bollepelet "fyra-slag"). Utemännen (i "boboll" utser en uppgivare eller klockare. IdrlAmén 1926, s. 77.

[KLOCKARE 2.b]

b) (i vissa trakter) i leken "gömma ringen", benämning på den person som har att gissa vem som har ringen. 4GbgVSH V--VI. 4: 79 1903.

Ssgr (till 1):

– KLOCKAR-ALTARLÄGE l. KLOCKARE-ALTARLÄGE ~¹⁰²⁰. (förr) "altarläge" som tillkom klockare. VDAkt. 1719 nr 135. Därs. 1725, nr 391.

– KLOCKAR-ANNEX. (föga br.) kam. == -ANNEXHEMMAN. PT 1898, nr 68, s. 4.

– KLOCKAR-ANNEXHEMMAN ~¹⁰²⁰. kam. klockarboställe i annexförsamling som har gemensam klockare med moderförsamling. PT 1914, nr 69 A s. 4.

– KLOCKAR-BEFATTNING. Förenade Orgelnist-, Klockare och Skollärarebefattningarne inom Svinhults Annexförsamling. SvT 1852, nr 15 s. 1. SFS 1910 Bih. nr 38 s. 29. Utredning angåen de klockar., organist- och kantors- (kyrkosångar)befattningarna. THULIN (1919; boktitel.

– KLOCKAR-BOL.

[y. fsv. klokkare bol (

ARNELL Brask Bil. s. 36)] (numera bl. i fråga om ä. förh.) kam. == -BOSTÄLLE. G1R 18: 769 (1547). Presten (får icke) slå wader sigh Klockare Boolet eller Renthon, och, bruka sin drengh till Klockare. KOF 1: 338 1575. BB 23: 2 (Lag (1734). CEDERLÖF FinlPrästEkon. 29 (1934).

– KLOCKAR-BORD. (numera bl. i fråga om ä. förh.) kam. == -BOSTÄLLE. G1R 27: 260 (1557). Om Klockare Bordh. Stadga 3/4 1596 (titel). (Klockaren måste) wid kyrkia boningh sinn hafua och hafua klåckar. bordet frijtt. RUDBECKIUS Kyrkiost. 43 (c. 1635. NorrbHembSkr. 1: 91 (1928; i fråga om förh. 1686.

– KLOCKAR-BOSTÄLLE ~⁰²⁰ äv. ~²⁰⁰.kam. till klockare anvisat löneboställe. SynodA 1: 185 1693. Uppsikt över klockarboställe övas av domkapitlen och länsstyrelserna samt Kammarkollegium och Domänstyrelsen. 3NF 11: 861 1929.

– KLOCKAR-BÄNK. i äldre kyrkor: bänk (framme i koret) som urspr. varit avsedd för klockaren. VästeråsDP 9/5 (1621). TOPELIUS Vint. I. 2: 45 (1867, 1880).

– KLOCKAR-DISK. (†) . == -BÄNK. SERENIUS (1734; under pew).

– KLOCKAR-DRÄNG. (förr) ung mansperson anställd att biträda klockare i hans göromål. BoupptSthm 19/7 1666, Bil. BELLMAN SkrNS 1: 240 1760.

– KLOCKAR-DÖME. (†) == -BEFATTNING. C1R 18: 768 1547. BtFinlH 4: 232 1564.

– KLOCKAR-ED. (förr) klockares inför församlingen avlagda ämbetsed. PDAkt. 1783, nr 103.

– KLOCKAR-FAR. (vard. o. skämts.) klockare. ENVALLSSON Sorg. 24 (1788). Klockarfar, han skall nu allting bestyra.JWBÄCKSTRÖM hos BÖTTIGER 3: 70 1843; jfr BERNSTRÖM Bäckström 17 (1892). FinBiogrHb. 1712 1901. särsk.

[utgående fr. språkprovet fr.

1843 ovan, som tillhör en på sin tid mycket hekant visa] bildl. (i uttr. klockarfar som skall allt l. allting bestyra l. elliptiskt för, detta uttr.): faktotum. Varken stat eller kommun får bli någon klockarfar, som skall allting bestyra. SvD(A) 1927, nr 190, s. 4. Samhället är på god väg att bli en klockarefar, som övertager alla de bekymmer och omsorger, som förr påvilat den enskilde. Därs. 1930, nr 297, s. 4.

– KLOCKAR-FRU. jfr -HUSTRU. LfF 1905, s. 222. WULFF 80år 129 (1026).

– KLOCKAR-GOSSE. (†) jfr -DRÄNG. BoupptSthm 1679, s. 1134 b, Bil.

– KLOCKAR-GÅRD.

[ fsv. klokkara gardherer]

kam. klockares boställsgård klockarboställe. C1R 24: 267 1554. Rig 1920, s. 36.

– KLOCKAR-GÄLL.

[jfr fsv. klokkara giäld, det som skall betalas till klockare, klockarlön]

(†) == -BEFATTNING. G1R 22: 384 (1551). Därs. 25: 258 1555.

– KLOCKAR-HALVSPANN ~²⁰ l. ~⁰². (förr) kam. jfr -MÅLE. UppsDP 28/4 1596. VästeråsDP 21/1 1621.

– KLOCKAR-HELGONSKYLD ~¹⁰² äv. ~²⁰⁰. (i fråga om förh. före år 1900 i Skåne, Halland Blekinge) kam. helgonskyld som urspr. varit anvisad till klockares avlöning. BtRiksdP 1878, I. 1: nr 17 s. 6. Därs. 1898, I. 1: 53, s. 12.

– KLOCKAR-HEMMAN. kam. klockargård. SPS 1827, s. 943.

– KLOCKAR-HUS. (i sht förr) hus anvisat till klockare ss. bostadsförmån, klockares boställshus. SthmTb. 1576, s. 8 b. (i Skanör) finnes ett vackert nybyggt Klockarehus, 5 Tunneland Jord uti stadens vångar. LdVBl. 1826, nr 10 s. 3.

– KLOCKAR-HUSTRU.

[y. fsv. clockara hustru (HBRASK

1526 i HSH 14: 88)] SthmTb. 1591, s. 23 a.

– KLOCKAR-INSTITUTION. 2NF 14: 319 (1910). Förslag till omläggning av klockareinstitutionen. SD(AB) 1919, nr 29 A, s. 9.

– KLOCKAR-JORD. kam. jordegendom anvisad till klockare ss. löneförmån. BtRStP 1850–51, 8: nr 124, s. 5. En obebyggd klockarejord af något öfver 5 tunneland. PT 1901, nr 203 A, s. i. Klockarelönen kommer att utgöra 75 kronor, jemte 50 kronor såsom ersättning för indragen klockarjord. Därs. 1905, nr 161 B s. 2.

– KLOCKAR-KAPPE. (förr) kam. jfr -MÅLE. FinKyrkohSP 2: 105 1643.

– KLOCKAR-KATT.

[KLOCKAR-KATT.ssg 1]

1) (vard. o. skämts.) i jämförelser för att angiva hög grad av förälskelse, företrädesvis

[jfr fr. amoreux comme un chat]

i uttr. kär som en klockarkatt; förr stundom i uttr. förtjust som en klockarkatt, för att angiva hög grad av förtjusning; jfr -KATTA b, -KÄRLEK. Han är så kär, som en Klåckare-Katt. LAGERSTRÖM Westph. 17 (1737). Att era ögon lysa, / Så kärleksfullt som på en Klockar-katt. CIHALLMAN 268 (1778). Ge positiverna lika bra på puckeln i den andra artikeln och jag ska bli förtjust som en klockarkatt. BLANCHE Posit. 63 (1843). jfr (tillf.): Jag har aldrig sett en karl som till den grad liknade en förälskad klockarkatt. DIDRING Hall 45 (1917).

[KLOCKAR-KATT.ssg 2]

2) (enst., †) ss. skämts. o. föraktlig benämning på klockare. (Lärjungen till informatom.:) Det var mig en huggare att se rolig ut; halsduk och fadermördare, precis som en klockarkatt. ÖDMAN UngdM 1: 9 (1862, 1881).

– KLOCKAR-KATTA. (†) anträffat bl. i jämförelser.

[KLOCKAR-KATTA.ssg 2.a]

a) i uttr. gå som en klockarkatta, för att angiva hög grad av smidig gen ödmjukhet. alla mina officcrare bee helsa min ängel. Gryndell är nu så miuker att han går som een klockar katta. STENBOCK (o. OXENSTIERNA) Brefv. 1: 157 1701.

[KLOCKAR-KATTA.ssg 2.b]

b) i uttr. kär som en klockar- katta, om kvinna; jfr -KATT 1, -KÄRLEK. Fr.) är kiär som en klåckar-katta. Mont-Louis FrSpr. 267 1739.

– KLOCKAR-KÄGLA. (†) benämning på visst spel. Spela tärning, wägg-penning, skåthell, klåckare kiägla. BrölBesw. 326 (c. 1670; handskr. B: Klåckar Kiägla; handskr. C: klåckare, kieglor). Anm. Möjl. föreligger icke ssg, utin tvenne ord betecknande tvenne olika spel.

– KLOCKAR-KÄRLEK.

[urspr. o. eg. felaktig översättning av fr. amour de clocher, sockenpatriotism (clocher, kyrktorn, kyrksocken till cloche, kyrkklocka)]

(vard. o. skämts.) (sedan gammalt existerande) ömma känslor l. tycke l. svaghet (för ngn l. ngt). WESTE (1807). Hör hon på, Brita lilla; vi ha alltid haft en liten kloc karkärlek till hvarandra. BLANCHE RikaM 1845. Hertig Bernhard (av Weimar) hvilken.. hade en viss klockarkärlek för Finnarne. TOPELIUS Fält. 1: 91 (1853). Den gamla avenska, obotliga klockarkärleken till det norska. SIWERTZ JoDr. 194 (1928).

– KLOCKAR-LAG, r. l. m. (†) == -STADGA. RUDBECKIUS Kyrkiost. 43 (c. (1635). ARNELL Stadsl. 536 (1730). FinBiogrHb. 1085 (1898; i fråga om förk. c. 1560.

– KLOCKAR-LÄGENHET ~¹⁰² l ~²⁰⁰ (numera bl. ngn gg i fråga om ä. förh.) klockarbefattning, klockartjänst. PH 3: 1870 (1742). 2NF 14: 317 1910.

– KLOCKAR-LÖGN. (†) grov o. påtaglig lögn, "dalkarl"; jfr KLOCKLÖGN. Säg oss nu, antingen berättelsen om prinsessan är sannfärdig, eller, hvad man på landsbygden kallar, en klockarelögn? SPARRE Findl. 3: 58 (1835). JOLIN Rom. 40 (1845).

– KLOCKAR-LÖN. MURENIUS VP 16 (1637). SFS 1883, nr 61 s. 3. 200 kronors organist- och 100 kronors klockarelön. PT 1905, nr 211, s. 1.

– KLOCKAR-MOR. (vard. o. skämts.) jfr -HUSTRU. TEGNÉR (WB) 3: 59 (1818). WULFF 80år 129 1926.

– KLOCKAR-MÅLE, r. l. m., l. -MÅLA , r. l. m. l. f., förr äv. -MÅL , m. l. n.

[fsv. klokkara male]

(numera bl. ngn gg i fråga om ä. förh.) kam. i spannmålutgående klockarlön. Att han skulle fåå klockare holet i Ramnäs och klockaremålen, nemligha 1/2 span sädh hwar ma(n). VästeråsDP 21/5 1620. Uppl. FmT 1: 142 (1871; i fråga omförh. 1734.

– KLOCKAR-ORDNING. (†) == -STADGA. Klockare Ordning giord i Stockholm Anno 1627. KOF II. 2: 515 (1627; i rubrik).

– KLOCKAR-ORGELNIST. (i Finl.) titel för person som innehar de till en tjänst sammanslagna klockar- o. organisttjänsterna i en församling. FFS 1922, s. 772. FinlStatskal. 1933 avd. 523.

– KLOCKAR-PENSION. (förr) kam. viss utskyld, urspr. utgående till klockares avlöning; jfr -HELGONSKYLD. WESTDAHL BlekLärovH 11 (i handl. fr. 1721. (Errsättning utgår) till åtskilliga allmänna läroverk för indragna landtgillen och klockirepensioner. BtRiksdP 1880, I. 1: nr 1 Bil. 6 d, InkBeräkn. s. 40.

– KLOCKAR-POJKE. (förr) jfr -DRÄNG. BoupptSthm 1669, s. 1721 Bil. Därs. 1675, s. 746 b.

– KLOCKAR-POST. (förr) kyrkl. inrättning för befordran av ecklesiastik tjänstepost där denna befordran ålig församlingarnas klockare; äv. om postbeforaran med denna inrättning. Brefvet till H Colliander beder iag, strax motte honom tilsendas genom Klåckare Posten. VDAkt. 1698, nr 193. Ecklesiastik tjensteman hvilken eger att anlita klockareposten. SFS 1877 nr 31, s. 63. WIESELGREN Bild. 81 (1889; i fråga om förh. på 1860-t.).

– KLOCKAR-PRÄST. (i fråga om förh. före 1910 års lönereglering) kyr-kl. präst som innehade boställe o. löneförmåner vilka eg. tillkommo klockaren o. som i regel lät annan person ("substitut") sköta klockarsysslan. VDAkt. 1731 nr 392. En ordinarie capellans beställning (har inrättats) i Almunge, där förut endast varit klockare-präst. SynodA 1: 619 1797. 3NF (1929).

Ssg:

– klockarpräst-berattning. (i fråga om förh. före 1910 års lönereglering) kyrkl. PT 1907, nr 137 A, s. 2.

– KLOCKAR-RÄNTA, r. l. f. (förr) kam. "ränta"' som urspr. utgått till klockares avlöning. G1R 25: 170 (1555). Huruledis klockere renttan utgåår uti alle partzeler, skall.. fogtten åpscriffve ther Kon:ge Ma:tt skall haffve halffparthen utaf. Därs. 26: 23 1556. Stadga 2/4 (1596). CEDERLÖF FinlPrästEkon. 34 (1934).

Ssgr (förr; kam.):

– klockarränte-malt. NFinlKamF 2: 145 ( c. 1575).

– klockarränte-pänningar , pl. HFinlKamF 2: 124 ( c. 1575).

– klockarränte-säd . NFinlKamF 2: 115 (c. 1575.

– KLOCKAR-RÄTTIGHET ~²⁰⁰ l. ~¹⁰². (numera bl. ngn gg i fråga om ä. förh.) om var särskild av de ekonomiska förmåner som klockare var berättigad att åtnjuta. Att komm(inistern) "afhändt honom (dvs. klockaren) hans klockarerättighet vid barndop m. m., såsom 3 kappar säd, som hos bönderna klockaren tillslagne äro". HAGSTRÖM Herdam. 4: 457 (cit. fr. 1689. PH 3: 2369 1747. BtRiksdP 1878, I. 1: nr 17, s. 5.

– KLOCKAR-SKOLA, r. l. f. (förr)

[KLOCKO-SKOLA.ssg 1]

1) skola som hölls av församlingens klockare för barnundevisningen (i läsning o. kristendom). HAGSTRÖM Herdam. 2: 76 (1898; i fråga om förh. på 1750-t.). KyrkohÅ 1919, s. 13.

[KLOCKO-SKOLA.ssg 2]

2) (i Finl.) skola för utbildning av klockare. FinBiogrHb. 2353 1903.

– KLOCKAR-SKÄPPA.

[jfr ä. d. klokkerskæppe]

(förr) kam. jfr -MÅLE. Hvad .. den så kallade Klåckare-skeppan vidkommer ..: Så bör den utgiöras af hvart Hemman, litet eller stort, efter Nummern. PH 3: 2389 1747. BtRiksdP 1898, I. 1: nr 53, s. 4.

– KLOCKAR-SON. UppsDP 6/6 1595.

– KLOCKAR-STADGA, r. l. f. (i fackspr.) stadga fastställande klockares rättigheter o. åligganden. Det meddeldta projectet till en klåckare-stadga för detta stift (dvs. ärkeskiftet). SynodA 1: 446 1764. PT 1898, nr 266, s. 1.

– KLOCKAR-STOL. == -BÄNK. BL 11: 81 (cit. fr. (1689). BENEDICTSSON Folkl. 107 (1887).

– KLOCKAR-STOM l. -STOMME. ( klockara- 1559. klockar(e)- 1692–1824 (†) kam. benämning på stomhemman som urspr. varit anvisat ss. löneförmån till kiockare; anträffat bl. i pl. Vij .. effterlathe prästerna (i Växjö stift) till hielp een aff clockara stommnar vid theras kyrkijor. G1R 29: 618 (1589). LMil. 3: 60 1682. Prestebord, capellans- och klockarestommar. Bergv. 2: 162 1740. CircBr. 18/6 1824, s. 1.

– KLOCKAR-STUGA. (fsv. klokkara stova] (numera bl. ngn gg i fråga om ä. förh.) klockares boningsrum l. bostad, "klockarehus". SthmTb. 1556, s. 180 a. Presterne skulle vppenbarligen förh(emäl)te (kungliga, mandaat af predikostolenn eller i klåckarestugun vpläsa. Kyr- kohÅ 1909, MoA. s. 109 (1606). Präste gård och klockare-stugu, skola ock alle .. bygga efter gårda-talet. FörarbSvLag 6: 259 1731. Rig 1931. s. 163 (i fråga om förh. under medeltiden).

– KLOCKAR-SUBSTITUT. (förr) kyrkl. person som skötte klockarbefattning i "klockarprästs" ställe. ALMQVIST Col. 61 (1835). PT 1909, nr 52 A, s. 3.

– KLOCKAR-SYSSLA, r. l. f. i -BEFATTNING. PH 5: 3127 (1751). SFS 1921, s. 1627.

– KLOCKAR-TJÄNST. == -BEFATTNING. AAANGERMANNUS FörsprKyrkiost. B 1 a (1587; bildl.). PT 1905, nr 211, s. 1.

– KLOCKAR-TOMT. kam. tomt som utgör l. tillhör klockarboställe. G1R 21: 17 (1550). Klockaretomten, hvars areal utgör omkring 3 tunnland. PT 1901, nr 3 a, s. 1.

– KLOCKAR-TRO, r. l. f.

[jfr KLOCKAR-KÄRLEK o. KOLAR-TRO]

(vard. o. skämts., mindre br.) blind o. naiv tro, kolartro. JournLTh. 1810, s. 611. LEVERTIN 10: 198 1901. Klockaretron på inmalningstvånget såsom ensamt tillräckligt för att göra brödsädsodlingen lönande. SvD(A) 1930 nr 112, s. 4.

– KLOCKAR-TÄPPA. r. l. f. täppa som utgör l. tillhör klockarboställe; äv. allmännare: klockares trädgårdstäppa. MURENIUS AV 466 1660. Komm(inistern i Hölö) innehade förut (dvs. före 1693) klockaretäpporna. HAGSTRÖM Herdam. 3: 347 (1899). Detta är Holland,.. platt som en pannkaka .. och välansadt som en kloc kartäppa. LINDQVIST Stigm. 125 (1906).

– KLOCKAR-UTJORD. (†) jfr -JORD. HFinlKamF 4: 137 1560.

– KLOCKAR-VACKA l. -VACKE. (i Finl., förr) jfr -MÅLE. (Vissa personer bötfälldes) för thet the stodho tiillbaka med 2 åårss clockare vacka. BtFinlH 2: 105 (1551). CEDERLÖF FinlPrästEkon. 35 (1934; i fråga om förh. 1578.

– KLOCKAR-VAL, n. val av klockare. PH 2: 1183 1734. HAGSTRÖM Herdam. 4: 28 (1901).

– KLOCKAR-ÄGOR, pl. (†) klockarboställes ägor. VästeråsDP 26/4 1621.

– KLOCKAR-ÄMBETE.

[y. fsv. klokkara ämbite (SmåstFornsv.

2: 57)] (†) == -BEFATTNING. G1R 22: 341 (1551). HAGSTRÖM Herdam. 1: 284 (cit fr. 1670. KOF 3: 160 1682.

– KLOCKAR-ÄNKA. SynodA 1: 305 1725.

(†):

– KLOCKARA-STOM(ME), se A.

Avledn. (till 1):

– KLOCKARINNA , f. (†) klockarhustru. WETTERBERGH Altart. 497 (1848; i bild).

– KLOCKERI , n.

[jfr ä. d. klokkeri]

(†) klockartjänst; äv. om till klockartjänst anvisade löneförmåner. (Vi) bedja, det måste Carlshamns stads schola .. blifva .. förhulpen till sådan hjelp af Klåckerierna uti Bräkne och Listers härader .., som (ovs.). WESTDAHL BlekLärovH 53 (i handl. fr. (1719). Förordna, at klåckerijen vid de vidlöfftigare .. församblingar blefvo til capellanier .. anslagne. KyrkokÅ 1900, s. 241 1738.

– KLOCKERSKA , f. (†) klockarhustru. VexjöBl. 1841, nr 29, s. 3.