KNAPPHÅL knap³hå²l, n.; best. -et; pl. ==. ( knap(p)- 1678 osv. knappe- 1654–1682) [KNAPPHÅL 0]
randsydd liten öppning l. utskärning på klädesplagg vilken tjänar till att föras in över en knapp o. dymedelst (tillsammans med knappen) sammanhålla ett klädesplagg (l. delar därav); äv. om dylik öppning på rockuppslag o. d. utan motsvarandeknapp (o. huvudsakligen tjänande till prydnad); äv. i uttr. blindt knapphål, om igensytt knapphål (ss. prydnad). Klippa (upp), sy ett knapp- hål. Bära en blomma i knapphålet. Een Kappa medh Knappehool achter och fram. SthmStadsord. 1: 109 (
1654).
Uppslagen .. med 2 knappar och knapphål. UnderrManskläd. Ä
2 b (
1778).
Knappar och knapphål synas i våra (svenska) allmogedräkter hava gjort sitt inträde först under 1600-talet. Flod- ström SvFolk 301 (1918). KLINCKOWSTRÖM Fotb. 43 (
1920). jfr
BLIND-KNAPPHÅL. – särsk.
[KNAPPHÅL .a]
a) oeg., i uttr. taga l. hålla (ngn) i knapp- hålet, (i syfte att säga ngt o. d.) gripa tig i l. hålla fast i rockuppslaget (på ngn). BJÖRKMAN (
1889).
LARSSON PoesLog. 80 (
1899).
[KNAPPHÅL .b]
b) (
numera bl. ngn gg i fråga om utländska förh.)
om knapphål ss. den plats där orden l. annan dekoration fästes; särsk. i sådana uttr. som bära, få o. d. (ngt) i knapphålet, bära, få en orden o. d.; äv. i mer l. mindre bildl. anv. Hedern fick band i knapphålen. LEOPOLD 3: 443 (
1795,
1816). En Skrifvare har också et knapphål, i hvilket man med tiden kan fästa en stjerna.
EURÉN Kotzebue Redl. 11 (
1797).
SCHULTHESS (
1885) .
[KNAPPHÅL .c]
c) mil. benämning på ett slags knapphålsliknande galon på vissa uniformskragar; jfr KAPELL sbst.³, Å kragen fästes ett knapphål af gula snören. AntSveaArtillReg. 81 (i
handl. fr. 1808,
SPAK HbFältartill. 62 1873.
Krig VAT 1895,
Bih. s. 94.
Ssgr –
KNAPPHÅLS-DRYG. (
†)
eg.: dryg l. högfärdig över sina knapphål; överdrivet elegant,sprättig? IHOLMSTRÖM (c. 1700 i 2Saml. 2: 105.
–
KNAPPHÅLS-GALON.
mil. == KNAPPHÅL c. KKD 10: 23 (
1707). WoJ
1891.
–
KNAPPHÅLS-RIDDARE. (
†)
skämts., om person som bl. har lägre orden (som bäres i knapphålet). WESTE 1807.
AB 1830,
nr 3, s. 4.
–
KNAPPHÅLS-SAX.
1 sht handarb. sax av särskild typ för tillklippning av knapphål. BERG Handarb. 25 (
1873).
Sömnadsb. 4 1915.
–
KNAPPHÅLS-SILKE.
i sht handarb. benämning på ett slags bättre. silke för randsyning av knapphål. WexjöBl. 1848,
nr 7, s. 4.
Sömnadsb. 9 1915.
–
KNAPPHÅLS-STYNG l.
-STYGN.
handarb. jfr -SÖM. Freja 1875,
s. 121.
Sömnadsb. 292 1915.
–
KNAPPHÅLS-SÖM.
handarb. benämning på ett särskilt slags sömnad som användes vid randsyning av knapphål; äv. konkret. HOLMBERG 1: 123 1795.
Sömnadsb. 19 1915.
–
KNAPPHÅLS-SÖMMERSKA. (
i fackspr.)
SD 1893,
nr 20, s. 8.
–
KNAPPHÅLS-TÅNG; pl.
-tänger.
skom. tång varmed knapphål på skodon uppklippas.
SvSkoT 1931,
s. 352.