KNAPPNÅL knap³~nå²¹, i bet. 1 r. l. f. i bet. 2 f.; best. -en, äv. -n; pl. -ar ((†) -er TullbSthm 17/5 1543, OxBr. 11: 812 1645; -or OxBr. 11: 768 (1640)). ( knap(p)- 1578 (: Knapnåler), 1583 (: knappnåler) osv. knappa- 1538–1666. knappe- 1543 – c. 1880 [KNAPPNÅL 1]
1) av mässing, järn l. stål tillvärkad kort, rak nål föredd med kul- l. skivformigt huvud o. avsedd att (tillfälligt) sammanhålla klädesplagg tygstycken o. d. Fästa ngt med knappnålar. Ett bårev knappnålar (jfr BREV 5). En ask (med) knapp- nålar. VarRerV 34 (
1538).
Tu dusin knappe nåler för 20 öre dussinit. TullbSthm 17/5 (
1543).
Sedan stack han.. hol på sin hand med en knappnål. MÜNCHENBERG Scriver Får. 283 (
1725).
Ej må (enl. folktron) Ungkarl gifva en Flicka knif eller knapnålar: ty de sticka sönder kärleken. FERNOW Värmel. 254 (
1773).
AB(B) 1919,
nr 211, s. 1. – särsk.
[KNAPPNÅL 1.a]
a) i ordspr. o. ordspråksliknande talesätt. Nappa, nappa knappenål,/ Lychtas med en silfwerskål. SWEDBERG Cat. 101 (
1709).
Begynna med knappnål, lykta med silf-skål. SERENIUS 111 1741; jfr
GRANLUND Ordspr. (c.
1880.
[KNAPPNÅL 1.b]
b) i vissa uttr. för att beteckna ngt (försvinnande) litet l. lätt o. d. [KNAPPNÅL 1.b.α]
α) i uttr. leta, söka efter en knappnål i en höstack (l. hölada) o. d., ofta i jämförelser för att ange ett sökande (efter ngt) ss. hopplöst l. omöjligt o. d. AJonrn. 1813,
nr 159, s. 2.
Lika väl kan ni leta efter en knappnål i en höstack. Ches- terton Livsl. 155 1926. [KNAPPNÅL 1.b.β]
β) i uttr. (det är) så tyst att man skulle kunna höra en knappnål falla o. d., för att beteckna ett tillstånd av fullkomlig tystnad ( 'dödstystnad') i ett rum, hus o. d. BERNDTSON 1880.
ÖSTERGREN 1930.
[KNAPPNÅL 1.c]
c) (
numera föga br.)
i vissa uttr. för att ange ngts värde. Fast dhu går dher till Mickelssmesso skal thu icke få så mycket som en knappanål ähr verdh. ManhaftLöjtn. 40 (
1666;
rättat er hskr.).
Jag aktar ej mitt lif en knappnål värdt. HAGBERG Shakesp. 1: 299 (
1847;
eng. orig.: I do not set my life at a pin's fee).
[KNAPPNÅL 2]
2) (
†)
Om visst slags taggig fisk? (Sv.) Knappenåål. Germ. Ein Stecknadel. är ock itt slagz fisk som strckes när man tagher honom. Linc. (
1640;
under acicula).
Ssgr (till
1):
–
KNAPPNÅLS-BREV.
jfr BREV 5.
THOLANDER Ordl. (c.
1875.
Sömnadsb. 12 1915. särsk. (†) bildl., i uttr.
gå med knappnålsbrev i munnen, om person som alltid har 'stickande' ord till hands. Går ni med knappnålsbref i mun min fröken?
WECKSELL DHjort 82 (
1862).
–
KNAPPNÅLS-DYNA.
LARSEN (1884).
(
1930) .
–
KNAPPNÅLS-HUVUD.
jfr HUVUD 6 a. En röd qvisla så stor som ett knappnålshufvud. HdlCollDMed. 21/1 1746 1745. ÖSTERGREN 1930.
–
KNAPPNÅLS-KNAPP,
r. l. m. (
†)
–
KNAPPNÅLS-KNOPP. (
numera knappast br.)
== -HUVUD. VetAH 1748,
s. 11.
SD 1899,
nr 593 s. 2.
–
KNAPPNÅLS-PÄNNINGAR l.
-PÄNGAR, pl.
[efter fr. épingles]
(
†)
nålpängar. LINDEGREN 3: 108 (
1807).
Din hemgift, den är bara till som dina knappnålspenningar. HEDBERG Sardou 81 (
1866).
–
KNAPPNÅLS-STICK.
stick med l. av knappnål; äv. konkret: märke efter dylikt stick; äv. bildl. LärovKom- Bet. 1884–85, III. 1:
275. 'Kärleken fördrager allt,' sade fröken Sperling och gav länsmannen ett knappnålstick med sina vassa ögon.
FRÖDING ESkr. 2: 32 (
1891).
–
KNAPPNÅLS-STYNG l.
-STYGN, äv.
-STING.
styng l. stick av knappnål; äv. om märke efter dyllt styng l. stick; äv. bildl., om yttrande l. angrepp som mera irriterar än gör värklig kada. KOLMODIN QvSp. 2: 124 (
1750).
Blodet rinner vid minsta knappnåls-sting. AJourn. 1815,
nr 181, s. 3. De rätta Martyrerna äro de som.. måste lida ett lif igenom, måste dö icke för bilan utan för – knappnålsstygn.
TEGNÉR WE) 6: 520 (
1830). HYLTÉNCAVALLIUS
Lif 240 (c. 1880;
bildl.).
ÖSTERGREN 1930.