© Svenska Akademien. SAOB spalt: K1519; tryckår: 1936
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
KLÖVER klø⁴ver, sbst.¹, förr äv. KLEVER, r. l. m. (RUDBECK HortBot. 74 1685 osv.) ((†) n. RUDBECK HortBot. 74 1685, DAHLMAN Humleg. 118 (1748)); best. -n; pl. (om olika slag av klöver samt i bet. b) == (VetAH 1742, s. 192, LARSSON Hemmab. 307 (1916)) ((†) -vrar DAHLMAN Humleg. 100 (1748)); förr äv. KLEVA, sbst. l. KLEVE, sbst. ( klefwa 1694 (: hareklefwa). klefwe 1694. klef(f)ver (cle-, -ffu-) 1659–1757 (: har-klefver), 1775 (: klefverfrö). klofuer- 1689 (: Klofuergräs). klö(f)ver (cl-, -öö, -ffu-) 1671 (: Klöfwergräs), 1685 osv. Se äv. under KLÖVERBLAD, sbst.¹)
[fsv. klever- (i ssgn kleverbladh (se KLÖVERBLAD, sbst.¹); jfr sv. dial. klöver, klöder; jfr ä. d. klever, kløver, d. kløver; av mnt. kléver; jfr mnt., holl. klaver, feng. clæfre, clafre, eng. clover; sannol. utvecklat ur en gammal nordvästtysk ssg vars första led var germ. klaiwa-, motsv. fht. klé(o) (gen. kléwes), mht. klé, t. klee, klöver. Formen klöver beror sannol. på lån från d. kløver. – Jfr KLÖVER, sbst.²]
Anm. Rörande anv. av ordet klöver ss. växtnamn se LYTTKENS Växtn. 381 1906, Därs. 694 f. 1910.
[KLÖVER.sbst1 1]
1) växtsläktet Trifolium Tourn., väppling; i sht om de ss. foderväxter odlade arterna; särsk. om arterna Trifolium pratense Lin., rödklöver, Trifolium repens Lin., vitklöver, o. Tri folium hybridum Lin., alsikeklöver; i allm. koll. (såväl om växande som om avmejad klöver). Vild, odlad klöver. KALM Resa 1: 345 (1753). Klöfver var planterad i trägården (på Vapnö). BARCHÆUS Landthvall. 78 (1773). Polle i stallet har ock en dröm: / krubban han lutar öfver / fylls af doftande klöfver. RYDBERG Dikt. 1: 141 (1882). Klöfvern prunkar; sitt rödblå flor. ÖSTERLING ÅrVis. 37 (1907). Du mins den glada ungdomsskaran under skämt och glam vara med om att stacka klöfver. SDS 1910, nr 204, s. 6. Höet bör vara finstrålig timotej och ej grov klöver. WIEDESHEIMPAUL KavFullbl. 168 (1929). jfr ALSIKE-, BACK-, BASTARD-, BLEK-, BLOD-, BLÅS-, BRUN-, BÄRG-, GUL-, GULD-, HAR-, JORD-, KRYP-, LIGG-, LUDD-, PURPUR-, RÖD-, SAND-, SEN-, SKOGS-, SMULTRON-, SMÅ-, STEN-, STRAND-, TRÅD-, VILD-, VIT-, ÅKER-KLÖVER. – särsk.
[KLÖVER.sbst1 1.a]
a) i vissa uttr. ss. namn på olika arter. – särsk.
[KLÖVER.sbst1 1.a.α]
α) brabantisk klöver. α') Trifolium pratense Lin. WAHLBERG Foderv. 221 (1835). β') Trifolium repens Lin. WAHLBERG Foderv. 232 (1835).
[KLÖVER.sbst1 1.a.β]
β) engelsk klöver, Trifolium pratense Lin. WAHLBERG Foderv. 221 (1835).
[KLÖVER.sbst1 1.a.γ]
γ) fransk klöver, Trifolium pratense Lin. WAHLBERG Foderv. 221 (1835).
[KLÖVER.sbst1 1.a.δ]
δ) holländsk klöver. α') Trifolium pratense Lin. JÖRLIN knylhafre 4 (1781). LILJA SvFoderV 129 (1867). β') Trifolium repens Lin. HJORTBERG Boskapsafv. 450 (1776). WAHLBERG Foderv. 232 (1835).
[KLÖVER.sbst1 1.a.ε]
ε) () (den) lilla klövern, Trifolium repens Lin. HJORTBERG Boskapsafv. 450 (1776).
[KLÖVER.sbst1 1.a.ζ]
ζ) oäkta klöver, Trifolium hybridum Lin., alsikeklöver. SvBot. nr 129 1804.
[KLÖVER.sbst1 1.a.η]
η) röd klöver, om klöver med röda blommor; särsk. Trifolium pratense Lin. LUNDBERG Frösaml. 68 1775. QLm. I. 4: 35 1833.
[KLÖVER.sbst1 1.a.θ]
θ) spansk klöver, Trifolium pratense Lin. VetAH 1742, s. 193. WAHLBERG Foderv. 221 (1835).
[KLÖVER.sbst1 1.a.ι]
ι) svensk klöver, Trifolium hybridum Lin. GREVESMÖHLEN Trädesj. 50 (1802). TISELIUS Foderv. 2: 43 1885.
[KLÖVER.sbst1 1.a.κ]
κ) vit klöver, om klöver med vita blommor; särsk. Trifolium hybridum Lin.; äv. i uttr. liten vit klöver. VetAH 1742, s. 193. JÖRLIN Höslag. 22 (1783). QLm. I. 4: 52 1833.
[KLÖVER.sbst1 1.b]
b) (numera föga br.) i pl. i koll. anv. För högländta Svartmylängar, (lämpa sig) Dagnattor, .. jämte Väplingar och Klöfrar. DAHLMAN Humleg. 100 (1748). (När) fältens klöfver ångorna spredoʃ i starka, kryddade drag. LEVERTIN Leg. 37 (1891). LARSSON Hemmab. 307 (1916).
[KLÖVER.sbst1 2]
2) (i sht i ssgr) i namn på växter som mer l. mindre likna klöver (i bet. 1), i sht om växter med trefingrade blad. – jfr BOCKHORNS-, DANS-, GET-, GUL-, KRÅK-, TALL-, VIDE-KLÖVER. – särsk.
[KLÖVER.sbst1 2.a]
a) växten Menyanthes trifoliata Lin., vattenväppling, kärrväppling, klöving, getklöving, bockblad, bläcken. LINNÉ Fl. nr 173 (1755). FRIES Ordb. (c. 1870. jfr BITTER-, GET-, VATTEN-KLÖVER.
[KLÖVER.sbst1 2.b]
b) om arter av växtsläktet Medicago Lin.; särsk. om arten Medicago sativa Lin., blåsmäre, blålucern. DAHLMAN Humleg. 121 (1748). DENS. HushRön 2: 95 1750. jfr GUL-, LIE-, LUCERN-, SKÄR-, SNÄCK-KLÖVER.
[KLÖVER.sbst1 2.c]
c) i uttr. välluktande klöver.
[KLÖVER.sbst1 2.c.α]
α)
växten Melilotus officinalis (Lin.) Willd., gul sötväppling, gul melot. FRANCKENIUS Spec. C 3 b 1659. RUDBECK HortBot. 74 1685. ApotT 1739, s. 29. SJÖBORG Sind 84 1774.
[KLÖVER.sbst1 2.c.β]
β) växten Melilotus albus Desr., vit sötväppling, vitmelot. FRANCKENIUS Spec. C 3 b 1659. RUDEBCK HortBot. 74 1685. SCHÜTZERCRANTZ Tissot 544 1768. jfr BOKARA-KLÖVER.
[KLÖVER.sbst1 2.d]
d) i uttr. turkisk klöver, om växten Onobrychis sativa Lam., esparsett. WAHLBERG Foderv. 212 1835.
[KLÖVER.sbst1 2.e]
e) i uttr. sur klöver, om växten Oxalis acetosella Lin., harsyra, harväppling. BROMELIUS Chl. 79 (1694). jfr SUR-KLÖVER.
[KLÖVER.sbst1 2.f]
f) växten Anemone hepatica Lin., blåsippa; i ssgn LEVER-KLÖVER.
[KLÖVER.sbst1 2.g]
g)
om växten Nymphæ Lotus Lin., lotusblomma; i ssgn KLÖVER-GRÄS.
[KLÖVER.sbst1 2.h]
h) ()
i allmännare anv., övergående i bet.: foderväxt. LINNÉ i VetAH 1742, s. 192.
[KLÖVER.sbst1 3]
3) i oeg. anv., omblad av klöver; klöverblad; i ssgrna FYR-, LYCKO-, TRE-KLÖVER.
Ssgr (i allm. till 1; i sht i fackspr.):
KLÖVER-ALM.
[trädet har hlad som likna klöverns]
(föga br.) trädg.
trädet Ptelea trifoliata Lin., klöverträd; jfr KLÖVER shst.¹ ². LAURELL Träd 23 (1891). SONESSON HbTrädg. 673 (1926).
KLÖVER-ART. art l. slag av klöver.
PhyssMag. 1: 147 (1782). SFS 1916, s. 1190.
KLÖVER-ARTAD, p. adj. om växt: som tillhör växtaläktet Trifolium Tourn. l. närstående släkten. LILJA SvFoderv 141 (1867). SFS 1916, s. 1189.
KLÖVER-BESTÅND. jfr BESTÅND 11 a. LB 2: 196 1900.
KLÖVER-BETE, n. jfr BETE sbst.¹ ¹, 3. LAA 1817, 2: 131. Majsen har visat sig vara en gifvande och lämplig grönfoderväxt, färdig när grönvicker och klöfverbeten börja tryta. TLandtm. 1900, s. 747.
KLÖVER-BINDA, r. l. f. bot. den bl. a. på klöverartor parasiterande växten Cuscuta trifolli Bab., klöversnärja. THEDENIUS FlUplSöderm. 119 (1871). KINDBERG SvFl. 139 (1877).
KLÖVER-BLAD, sbst.¹, se d. o.
KLÖVER-BLOMMA, r. l. f. SvBot. nr 268 1806. PrHb. 1: 452 1884. särsk. farm. om blomman av vitklöver, beredd till drog. ApotT 1698, s. P 2 b.
KLÖVER-BRANDSVAMP ~⁰² l. ~²⁰. bot. den på klöver parasiterande sotsvampen Phyllachora trifolii (Bernh.) Sacc. ARRHENIUS Jordbr. 3: 29 (1861).
– (3) KLÖVER-BÅGE. (föga br.) byggn. klöverbladsbåge. 2UB 1: 339 (1898). CORNELL Gotik. 248 (1935).
KLÖVER-DRAG biodl. bins insamling av honung o. frömjöl från klöverarter. SvBiT 1888, s. 41. Ymer 1921 s. 266.
KLÖVER-FODER. (mindre br.) kreatursfoder bestående av klöver. SvBot. nr 268 1806. QLm. I. 4: 42 1833.
KLÖVER-FRÖ. i sht koll. BROOCMAN Hush. 2: 220 (1736).
Ssgr:
klöverfrö-nötare, r. l. m. landt. maskin vari klöverfrön befrias från fröhylsorna. VerdS 85: 17 1900. -nötnigs-maskin. landt. == -nötare. JUHLIN-DANNFELT 206 1886. -odling. odling av klöver i avsikt att erhålla utsädosfrö. JUHLINDANNFELT 207 1886.
KLÖVER-FÄLT. PhysSMag. 1: 3 1781.
KLÖVER-FÖRSÖK. landt. jfr FÖRSÖK 1 b. UtsädT 1904, s. 169.
KLÖVER-GRÄS.
[KLÖVER-GRÄS.ssg 1]
1) () == KLÖVER, sbst.¹ ¹; särsk. om arten Trifolium pratense Lin.; äv. koll., om växande l. avmejad klöver. RISINGH LandB 37 (1671). SvBot. nr 129 (1804). FRIES Ordb. 56 (c. 1870; angivet ss. oriktigt). WoJ 1891.
[KLÖVER-GRÄS.ssg 2]
2) landt. till 1: blandning av gräs o. klöver. MosskT 1888, s. 206. NATHORST LandtbrSk. 17 (1896).
[KLÖVER-GRÄS.ssg 3]
3) () == KLÖVER, sbst.¹ ² b. ROTHOF 305 1762.
[KLÖVER-GRÄS.ssg 4]
4) () växten Tetragonolobus purpureus MCh., brun klöverärt; jfr KLÖVER sbst.¹ ². RUDBECK HortBot. 68 (1685).
[KLÖVER-GRÄS.ssg 5]
5) () växten Nymphæ Lotus Lin., lotusblomma. RUDBECK Atl. 2: 670 (1689).
Ssgr:
klövergräs-land. () till -gräs 1: klöverfält. GADD Landtsk. 2: 333 (1775).
klövergräs-sådd, r. () landt. till -gräs 2. MosskT 1889, s. 414.
klövergräs-vall. landt. till: -gräs 2: vall vars växtbestånd utgöres av en blandning av gräs o. klöver. LAHT 1910, s. 113.
KLÖVER-GÄRDE. jfr GÄRDE 3. STRINDBERG Fagerv. 110 (1902).
KLÖVER-HONUNG biodl. honung erhållen gm binas klöverdrag. AB 1897, nr 120 A, s. 4. LAHT 1915, s. 697.
KLÖVER-HÖ. landt. hö, helt l. delvis bestående av klöver. Et lass klöfver-hö. SJÖGREN Journ. 28/8 1789.
KLÖVER-JORD. landt. jord som är lämplig för odling av klöver. JUHLIN-DANNFELT 206 1886. UtsädT 1899, s. 37.
KLÖVER-KULLA, r. l. f. växten Trifolium pratense Lin., klöver; jfr KLÖVER sbst.¹ l. SvGeolU C 145: 75 (1895; anfört fr. Jämtl.).
KLÖVER-LAND; pl- ==. (numera bl. tillf.) == -FÄLT. GADD Landtsk. 2: 335 (1775). Blommande klöfverland. ERICSON Fågelkås. 1: 160 (1906). CANNELIN (1921) .
KLÖVER-LIK, adj.
KLÖVER-LYCKA, r. l. f. (i vissa trakter)
KLÖVER-GÄRDE. BL 16: 197 (1848). KNÖPPEL SvRidd. 153 (1912).
KLÖVER-MINA. () mil. i fästningskrig använd, hopgående mina vars mingropar sammanlöpa vid sprängningen o. som har mingroparna anordnade i form av ett klöverblad; jfr KLÖVER, sbst.¹ 3. TÖRNGREN Artill. 4: 9 (1794). HAZELIUS Bef. 296 (1836).
KLÖVER-MÖGEL bot. bladmögelsvampen Peronospora trifoliorum de Bary, som angriper klöver. KROK o. ALMQUIST 2: 307 1907. 2NF 37: 292 1925.
KLÖVER-MÖNSTER. vävnadsmönster bestående av klöverbladsformade figurer; jfr KLÖVER sbst.¹ ³. HdlÅgerupArk. 23/7 1788. 3 st. dukar (med klöfvermönster). BoupptVäxjö 1872.
KLÖVER-NEMATOD. zool. o. landt. klöverål. UtsädT 1893, s. 156.
KLÖVER-NÖTARE, r. l. m. landt, klöverfrönötare. LAHT 1884, s. 19. LARSSON I BY Logen 5455 138 1916.
KLÖVER-NÖTNINGS-MASKIN ~¹⁰~⁰². landt. == -NÖTARE. JUHLINDANNFELT 1886. KatalIndUtstSthm 1897, s. 187.
KLÖVER-ODLING. EconA 1807, - mars s. 155. SONESSON HbTrädg. 315 1926.
KLÖVER-PLANTA, r. l. f.
KLÖVER-ROST bot. den på klöverarter förekommande rostsvampen Uromyces trifolli Alb. et Schwein. LB 2: 194 1900. KROK o. ALMQUIST 2: 220 1907.
KLÖVER-RÖTA, r. l. f. landt. sjukdom å klöver m. fl. baljväxter, framkallad av säcksporsvampen Sclerotima trifoliorum Erikss. LAHT 1878, s. 222. LINDFORS Sj- OdlVäxt. 17 (1927).
Ssg:
klöverröte-svamp. bot. klöverrötare. LAHT 1880, s. 29.
KLÖVER-RÖTARE, r. l. m. bot. säcksporsvampen Sclerotinia trifoliorum Erikss., vilken åstadkommer klöverröta. ARRHENIUS Jordbr. 2: 301 1879. PrHb. 1: 452 (1884). 2NF 30: 205 (1919).
Ssg:
klöverrötar(e)-svamp. bot. klöverrötare. LAHT 1930 s. 528.
KLÖVER-SILKE.
[jfr d. kløversilke, t. kleeseide]
växten Cuscuta trifoli Bab., klöversnärja. GOSSELMAN BlekFl. 49 (1865). 3NF 5: 228 1926.
KLÖVER-SJUK. (numera knappast br.) landt. om jord: klövertrött. ARRHENIUS Jordbr. 3: 4 (1861). ALSTRÖMER Jordbr. 250 (1892).
KLÖVER-SJUKA. (numera knappast br.) landt. klövertrötthet. EkonS 2: 102 (1895). 3NF 14: 876 1931.
KLÖVER-SKÖRD. abstr. o. konkret.
KLÖVER-SLÄKTE(T). bot. SvBot. nr 268 (1806). NYMAN VäxtNatH 2: 116 (1868).
KLÖVER-SNARREVA ~⁰²⁰ växten Cuscuta trifolli Bab., klöversnärja. ARRHENIUS Jordbr. 3: 29 (1861). Småskr- Landtbr. 14: 48 1903.
KLÖVER-SNYLTA, r. l. f. av landtbruksstyrelsen föreslaget namn på den på klöver parasiterande växten Orobanche minor Sutt., liten snyltrot. NormFört. 16 (1894). LYTTKENS Växtn. 195 (1904).
KLÖVER-SNÄRJA, r. l. f.
[bildat
1876 av A. LYTTKENS; se LYTTKENS Växtn. 364 f. (1906)] bot. den bl. a. på klöver parasiterande växten Cuscuta trifolii Bab.; jfr -BINDA, -SILKE, -SNARREVA. SvLandtbrT 1877, s. 632. LAHT 1919, s. 168.
KLÖVER-SPETSVIVEL ~⁰²⁰. zool. spetsviveln Aprion apricans Hbst., vars larver förstöra klöverblommorna. Uppl. 1: 154 1902. HELLSTRÖM NorrlJordbr. 355 (1917).
KLÖVER-STACK. LdVBl. 1857, nr 19 s. 1.
KLÖVER-STUBB. EconA 1807, april s. 107. Den nedplöjda klöfverstubben. BERZELIUS Årsb vetA 1841, s. 189. LARSSON Hemmab. 175 1916.
KLÖVER-STUM, r. l. m. () == -STUBB. ADLERMARK Vexelbr. 18 (1813).
KLÖVER-STYCKE. (i Skåne, bygdemålsfärgat) == -FÄLT. PhysSMag. 1: 152 (1782). LARSSON Hemmab. 213 (1916).
KLÖVER-SYRA, r. l. f. bot. växten Oxalis stricta Lin., rak harsyra, upprätt harsyra; jfr KLÖVER sbst.¹ ³.: KROK o. ALMQUIST Fl. 1: 110 (1903). NATHORST Sv Växtn. 39 (1905).
KLÖVER-SÅDD, r. WIKFORSS 1: 935 1804. LAHT 1893, s. 42.
KLÖVER-SÅDD, p. adj. besådd med klöver. VALERIUS 2: 33 1809.
KLÖVER-SÅNING. PhysSMag. 1: 161 1782.
KLÖVER-SÅNINGS-MASKIN. landt. ARRHENIUS Jordbr. 3: 7 1861.
KLÖVER-SÄDE. () == -ODLING. Klöfversädet har med framgång blifvit försökt på herrgårdarna i Skara stift). SvLitTidn. 1816 sp. 8.
KLÖVER-TRÄD. trädg.
KLÖVER-ALM; jfr KLÖVER, sbst.¹ 2. Hb Trädg. 5: 81 (1874). 2NF 22: 528 1915.
KLÖVER-TRÖTT. landt. om jord: om så länge burit klöver att denna icke vidare vill gå till. . LAHT 1884, s. 178. 2NF 11: 889 1929.
KLÖVER-TRÖTTHET ~²⁰ l. ~⁰~².. landt. jfr -TRÖTT. LAHT 1884, s. 178. BonnierKL 1925.
KLÖVER-TÅNG.
[algen har flikig bål]
(i vissa trakter) algen Fucus vesiculosus Lin., klottång; jfr KLÖDER, KLÖVER, sbst.¹ ². HandtvLBl. 1905, s. 147. LAHT 1917, s. 505.
KLÖVER-VALL. landt. om mark som besås med klöver, med klöver besådd vall (ingående ss. led i växtföljden). Alm(Ld) 1806, Bih. s. 2. Ingen menniska i verlden har träda mer, utan klöfvervall. STRINDBERG Hems. 33 (1887). BÖÖK ResSv. 16 (1924).
KLÖVER-VÅNG. (i vissa trakter) == -FÄLT. TORPSON Eur. 1: 49 (1895). GbgMP 19/7 1930, Söndagsbil. s. 5.
KLÖVER-VÄXT.
[KLÖVER-VÄXT.ssg 1]
1) () årsskörd l. gröda av klöver. Ett räsesäde med potäterna föregår klöfverväxten. EconA 1808, maj s. 42.
[KLÖVER-VÄXT.ssg 2]
2) växt tillhörande växtaläktet Trifolium Tourn. LILJA SvFoderv 140 1867. LAHT 1905, Bih. s. 32.
KLÖVER-ÅKER. (numera knappast br.) == -FÄLT. LAA 1817, 2: 115.
KLÖVER-ÅL. zool. o. landt. rundmasken Tylenchus devastatrix Kühn., stjälkål, som angriper o. förstör de ovan jord befintliga skotten av klöver. MosskT 1892, s. 155. BonnierKL 11: 1410 1927.
KLÖVER-ÄNG. (mindre br.) äng i vilken klöverarter äro framträdande l. förhärskande växtslag. PhysSMag. 1: 151 1782. MosskT 1889, s. 300
KLÖVER-ÄRT bot. växt tillhörande växtsläktet Tetragonolobus Knaut.; jfr KLÖVER sbst.¹ ². FRIES BotUtfl. 3: 246 (1864). KINDBERG SvNamn 21 (1905). särsk.
[KLÖVER-ÄRT.ssg 2.a]
a) om arten Tetragono lobus siliquosus (Lin.) Roth.; äv. i uttr. gul klö- verart. NYMAN VäxtNatH 2: 109 (1868). SVENSSON Kulturv. 383 (1893). 2NF 1910.
[KLÖVER-ÄRT.ssg 2.b]
b) i uttr. brun klö- verärt, om arten Tetragonolobus.purpureus Mch. SVENSSON Kulturv. 383 (1893).