KNOCKOUT nokau⁴t l. -aω⁴t, starkt vard. äv. knokau⁴t l. -aω⁴t l. knokω⁴t, sbst. r. l. adj. oböjl.; ss. sbst. best.
-en; pl.
-er (
SvD(A) 1922,
nr 314, s. 13, osv.), ngn gg ==
(GHT 1926,
nr 49, s. 15).
[ av eng.
knock out, eg.: slå ut, av
knock, knacka, slå, bulta. av feng.
cnocian, cnucian, (jfr
KNOCKA v.¹,
KNOKA, v.), o.
out (se
UT)]
[KNOCKOUT I]
I) ss. sbst.; i boxning: avgörande utslagning (eg. gm ett så kraftigt l. så väl placerat slag att motståndaren faller till marken l. hänger över repet o. icke hinner resa sig upp, innan den därför bestämda tiden är ute); slag varmed dylik värkan åstadkommes; äv. i vidsträcktare anv.: hårdt slag (som fäller ngn till marken). äv. i oeg. o. bildl. anv. HOLMBERG Boxas 39 (
1921).Harry Persson vann på knockout i tredje ronden.
UNT 1925,
nr 9177 A,
s. 1. (Redaktionschefen) gick med hopbiten energi in för teknisk knockout på konkurrenterna.
SIWERTZ JoDr. 159 (
1928).
Ernie Schaaf slog knockout på Campolo. SvD(A) 1931,
nr 237, s. 11. Frun blev .. antastad ... Då hennes man inskred, fick han en regelrätt knockout, så att han föll omkull och blev liggande på gatan.
Därs. 1934 nr 77, s. 3.
[KNOCKOUT II]
II) ss. adj. i predikativ ställning, i uttr. slå
(ngn) knockout, på ett avgörande sätt slå ut (ngn) i boxning; äv. i vidsträcktare anv.: slå (ngn) till marken, slå (ngn) medvetdlös, göra (ngn) kampoduglig.
Negern blev slagen knockout redan i tredje ronden. UNT 1925 nr 9177 A, s. 1.
SvD(A) 1930,
nr 254, s. 3.
Ssgr (till
I;
idrott.): –
KNOCKOUT-BESEGRAD,
p. adj. i fråga om boxning: besegrad medelst knockout. SvD(A) 1928,
nr 120, s. 15 (i rubrik).
–
KNOCKOUT-SEGER i fråga om boxning: seger vunnen medelst knockout. SvD(A) 1927,
nr 29, s. 15.
–
KNOCKOUT-SLAG.
i fråga om boxning; äv. oeg. o. bildl. HOLMBERG Boxas 38 (
1921).
2NF 4: Suppl. 775 (
1923).
Både nedrustningen och Versaillestraktaten ha fått ett knockoutslag. SvD(A) 1935 nr 167, s. 6.