KNOPP knop⁴, r. l. m. (Luk. 21: 30 (NT 1526: knoppana,
pl. best.) osv.) ((†) n.
FörtHertJohLösegend. 1563 s. 31 (i bet.
1 a),
LÆLIUS Bünting Res. 1: 42 (1588; i bet. 1 a));
best. -en ( ss. n. -et); pl. -ar, i bet. 1 e i kollektiv anv.== (TLev. 1910, nr 49, s. 2). ((†) -er TullbSthm 14/6 1558 (: Silkes knopper), ROBERG Beynon 11 (1697: Fleder-Knopper)). knoop 1588 (i bet. 1 a) – c. 1635 (i bet. 1 a). knop 1548 (i bet. 1 b) – 1694 (i bet. 2), 1712 (i bet. 4. knopp (knåpp) 1526 osv. knåp- 1558 (: knåpnåll[e]r) 1679 (: fisk Knåpnåhlar). Se äv. under ssgr) [fsv.
knopper, motsv. ä. d.
knoppe, knop, d.
knop, nor.dial.
knupp, mnt.
knuppe, knoppe, holl.
knop, fht., t.
knopf, eng.
knop; av germ.
knuppa-; besläktat med
KNOP, sbst.¹, KNUBB, KNÖP. Formen knoop (ävensom formen knop) är möjl. eg. identisk med
KNÖP (se d. o.)]
[KNOPP 1]
1) (
numera i sht i fackspr.)
i allm. mindre, framskjutande, mer l. mindre rund kula l. knapp; ofta om dylik knapp som till prydnad användes ss. avslutning på ngt föremål. (I Jerusalem) äre.. sköne Torn, och öffuerst på Knåpparne står gemenlighen een Måne, hwilken är then Turckiske Keysarens Wapen. LÆLIUS Bünting Res. 1: 56 1588. Ett sex qvarters högt jerngaller med förgyllda knoppar. ALMQVIST Jagtsl. 10 (
1832).
Rundbågar, af hvilka hvarje har i midten en nedhängande knopp. BRUNIUS SkK 143 (
1850).
Den högra (armen) stödde sig mot en knölig, brun käpp eller rättare staf, med ett ugglehufvud i knoppen. TOPELIUS Vint. II. 2: 30 (
1882).
Knoppen på en kaffepannas lock. BERGMAN LBrenn. 21 (
1928).
Knopp, (dvs.) klotformigt handtag på en växelspak. NERÉN 1930. jfr
BISAM-,
DESMANS-,
ELFENBENS-,
FLORETT-,
SATS-,
SILVER-,
SKAFT-,
TUM-KNOPP m. fl. – särsk.
[KNOPP 1.a]
a) (
mindre br.)
om knapp i övre ändan av fästet på svärd, dolk o. d. ArkliR 1561: 3 1563.
En venetiansk dolk med en stor safir i knoppen af fästet. TOPELIUS planet. 1: 21 1889.
[KNOPP 1.b]
b) (
†)
om till hopfästande av klädesplagg l. ss. plydnad på sådant använd knapp. Enn förgylt knop aff en koorkåpe. G1R 19: 287 1548.
KlädkamRSThm 1560 E,
s. 92 a. jfr
KRISTALL-,
SIDEN-,
SILKES-KNOPP.
[KNOPP 1.c]
c) om huvud på nål; numera bl. om störrehuvud på mera för prydnad avsedd nål. SpF 1823,
s. 252.
LINDER Tid. 170 1924. – jfr
KNAPPNÅLS-,
NÅLS-KNOPP.
[KNOPP 1.d]
d) (
numera knappast br.)
om klump på besman. TOPELIUS Fält. 2: 206 1856.
[KNOPP 1.e]
e) tekn. rund porslinsknapp varpå elektrisk ledning fästes vid ledningars framdragande inomhus. 1000 st. knopp (skola inköpas). TLev. 1910,
nr 49, s. 2. HantvB I. 2: 147
1934. – jfr
PORSLINSKNOPP.
[KNOPP 1.f]
f) (
numera knappast br.; se dock )
om mer l. mindre klotformig växtdel; särsk. om klotformig blom- l. fruktställning. Knopp eller hoffuud som fröö pläghar wara vti, såsom på walmoge och annat sådana. VarRerv 42 1538. O Drufwors shöna Ferg! O Drufwors blöta Knoppar! SPEGEL G W 122 (
1685).
Der (dvs. kring Bender) växer på åkern, högt som hampa, stora knåppar med Bomull. JDHULTMAN (c. 1734 i HC12H 1: 63.
TROZELIUS Rosensten 90 (
1752;
om nypon).
Alfrö mognar om hösten, men sitter gemenligen qvar i knoppen öfver vintren til föda åt små foglar. ROTHOF 9 (
1762).
WESTE FörslSAOB 1823. jfr
BJÖRK-,
HASSEL-,
HON-,
TISTEL-,
VALLMO-KNOPP. – särsk.
[KNOPP 1.f.α]
α) (
†)
om fruktställning hos humle, humlekoppa; äv. koll. Samme humble (är) halparten knopp. VRP 1643,
s. 1127. Honan är den rätta Humblen, af hvilken man tager Knopparna til brygg.
LINNÉ Gothl. 275 (
1745). – jfr Ax-, HUMLEKNOPP.
[KNOPP 1.f.β]
β) (
i fackspr.,
fullt br.)
om linets fröhus; äv. koll. RISINGH Lande 59 (
1671).
Före rötningen (av linet) måste knoppen afrifvas på knopphäckla. ARENANDER LinKat. 13 (
1917). jfr
FRÖ-,
LIN-KNOPP.
[KNOPP 1.f.γ]
γ) (
†)
om mer l. mindre klotformig fruktkropp på svamp. At inlägga Champignoner. Tag af de runda knopparna, som ej äro stora växta (osv.). WARG 434 1755. jfr
FRÖ-KNOPP.
[KNOPP 1.f.δ]
δ) i fråga om bomull, övergående i bet.: frö (o. annat avfall); anträffat bl. i koll. anv. 2UB 8: 211 1900. jfr
BOMULLS-KNOPP.
[KNOPP 1.g]
g) (
†)
oeg. om testikel. RUDBECK Atl. 2: 386 1689.
[KNOPP 1.h]
h) (i poetiskt spr.) oeg., om bröstvårta på kvinnobröst. BLANCHE Våln. 599 (
1847).
[KNOPP 1.i]
i) (
vard.)
oeg.: huvud (se d. o. 1, 2). Vara konstig, inte riktig i knoppen. ANNERSTEDT UUH II- 1: 159 cit. fr.
1676.
(Den brottslige) måste släppa knoppen til.
LINNÉ vist. 2: 102 (
c. 1750. Jag var inte riktigt klar i knoppen.
BENEDICTSSON Ber. 224 (
1883).
De fick slutligen tag i en lusäska (dvs. huvudbonad), nog stor för min knopp. HULTENBERG Barbusse Eld. 1: 232 (
1917).
Hon är klar i knoppen och inser sin begränsnng. FAUSTMAN Upp 7 (
1924). jfr
HUVUD-KNOPP.
[KNOPP 2]
2) [anv. utgår sannol. från 1 f]
ss. växtnamn. jfr
BLOD-,
BLÅ-,
DESMANS-,
HAND-,
HÅLLS-,
JOHANNES-KNOPP. – särsk.
[KNOPP 2.a]
a) växt tillhörande släktet Sedum Lin.; utom ss. senare led i ssgr bl. i pl. om hela släktet. LILJEBLAD Fl. 156 (
1792).
WESTE FörslSAOB 1823. jfr
BITTER-,
BOHUS-,
BÄRG-,
FET-,
FETT-,
GETE-,
GRAV-,
HALLA-,
HANE-,
HÄLLE-,
SKÖRBJUGGS-KNOPP.
[KNOPP 2.b]
b) växten Raphanus rapanisrum Lin., åkerrättika. BOLIN Åkerogräs. 123 (
1926;
fr. Älvsb.).
[KNOPP 3]
3) [anv. möjl. utvecklad ur
1; jfr
KVISTIG eg., om ved: svår att hugga l. klyva. bildl. äv.: besvärig, krånglig]
(i Finl., vard.; jfr
BERGROTH FinlSv. 358 (
1917)) svårighet som fordrar särskild skicklighet l. insikt att bemästra, finess; äv.: dunel l. svårbegriplig pasus i en framställning; äv.: (en lärares) älsklingsfråga l. kuggfråga i examen.
Sådane som visa sig där (dvs. vid föreläsningarna) för att bli bemärkta af läraren och möjligen utleta hans ""knoppar', för att i sinom tid anbringa dem med påräknad effekt. ZTOPELIUS 1846 hos VASENIUS Top. 3: 98. SÖDERHJELM Tavastsj. 141 (
1900).
Hufvudstadsbl(A) 1934.
nr 334, s. 6 1917.
[KNOPP 4]
4) i sht
bot. outvecklat skott bestående av en kort stamdel o. därpå sittande bladanlag. Växten sätter l. skjuter knopp, förr äv. skjuter i knopp, knopp(ar) bildaspå växten. Täckt knopp (bot.), knopp soln under en vilotid omgives av skyddsorgan (knoppfjäll). Öppen knopp (bot.), knopp som icke är omgiven av knoppfjäll. Seer på fijona trädh, och all trää, när knoppana vthgå. Luk. 21: 30 (NT (1526). En Liufwlig Roos.., / Som börier spritta fram, ok först begynner komma,/ Utur sinn gröna Knopp. LUCIDOR (SVS) 342 1673.
(Plantan) växer och öpnar sina lena Knoppar.
EHRENADLER Tel. 359 (
1723).
Den växt, som vid bergets (dvs. Åreskutans) fot bär mognade frön, (har) ofta vid sin öfversta gräns knapt skjutit i knopp. VetAH 1814,
s. 78. På
(potatis-)knölarna sitta knoppar, ""ögon' som nästa växtperod utveckla sig till nya plantor.
ELFVING Kulturv. 100 (
1895).
Knopparna (på träden) svälla och brista. NILSSON Festd Vard. 111 (
1925).
Sipporna hade .. skjutit knopp för värmen. HALLSTRÖM Händ. 228 (
1927). jfr
ADVENTIV-,
AL-,
ARRE-,
ASK-,
BI-,
BLAD-,
BLADVECKS-,
BLADVINKELS-,
BLOM-,
BLOMSTER-,
EN-,
FUKTIFIKATIONS-,
GRAN-,
GREN-,
GRODD-,
HASSEL-,
HUVUD-,
HYLLE-,
HÄNGE-,
INNOVATIONS-,
KANEL-,
ROSEN-,
ROTSKOTTS-,
SPETS-,
STAM-,
TERMINAL-,
TOPP-,
UTLÖPAR-,
VINTER-,
ÄND-,
ÖVERVINTRINGS-KNOPP m. fl. – särsk.
[KNOPP 4.a]
a) (
†)
i inskränktare anv., om täckt knopp (i motsvats till öppen knopp). BIBERG Linné Oec. 19 (
1750).
FISCHERSTRÖM 3: 50 1782.
[KNOPP 4.b]
b) koll. Folcket begynte förtra mycket oäteligit, agner och mäsk, bark och knopp. PHRYGIUS Föret. 32 (
1620).
(Orrtuppen) kråmar sig och plockar knopp.
GRIPENBERG Aftn. 25 (
1911).
MODIN GTåsjö 42 (
1916).
SvKulturb. 7– 8: 103 1931. – särsk. (
†)
övergående i bet-: brodd (se d. o. lI a). Denna sädesmark, hvikens digra knopp tröstade med ymnighetens lofven. ELGSTRÖM (o. INGELGREN) 235 1810.
[KNOPP 4.c]
c) mer l. mindre bildl. (jfr d).
Min vngdomsblomma tå som bäst i knoppen grodde,/ När man i ächta band med Potiphar mig snodde. KOLMODIN QvSp. 1: 139 (
1732).
Din (dvs. Finlands) blomning, sluten än i knopp, / Skall mogna ur sitt tvång. . RUNEBERG 2: 6 (
1846).
Äfven slumrande naturanlag skjuta gerna knopp under armodets stålbad. CGSTRANDBERG i 2SAH 45: 14(1869).
(Vi) se .. ännu inga knoppar bebådande en ny konstens vår. LUNDGREN MålAnt. 3: 125 1873.
Här mycket vissnar i sin knopp. NPs. 1921,
655: 4.
[KNOPP 4.d]
d) närmande sig l. övergående i bet.: knoppning; äv. bildl. (jfr c). Stå l. vara i knopp, om växt: befinna sig i den period då bladen l. blommol.na snart skola slå ut; gå i knopp, om växt: befinna sig i den period då knopparna börja växa fram. Blomman, som hon (dvs.förgänjligheten) nyss förstörde,/ I sin bästa ålders knopp,/ Med sit fall så många rörde. NORDENFLYCHT QT 1745,
s. 104.
Träden gå i knopp. SAHLSTEDT 1773. O, ginge också i natten / nya tankar i knopp / och växte bland unga slägen / framtidens ära opp!
FALLSTRÖM VDikt. 1: 52 (
1886,
1899). Kornet hade gått ax och linet stod i knopp.
2Mos. 9: 31 (
Bib. 1917.
[KNOPP 5]
5) [anv. utvecklad ur 4]
zool. om hos vissa lägre djur förekommande utväxter vilka växa fram o. utveckla sig till självständiga djur. RETZIUS Djurr. 231 (
1772).
THORELL Zool. 1: 290 1860.
NF 16: 932 1892.
A
–
KNOPP-ALSTRING bot. förökning hos växter som skee på det sätt att på moderväten uppstå knoppar som utvväxa til självständiga växter. NF 1: 244 1875.
–
KNOPP-AX.
[med avs. på anledningen till namnet jfr språkprovet nedan från 1863]
väten Polygonum viviparum Lin., mortåg, liten ormrot. Ny MAN HbBot. 334 1858. P(olygonum) viviparum L. (Knopp-ax) bl(ommo)rna hvita eller röditta, de nedre i stället för frukt bildande knopplökar, som gro på stjelken. ALCENIUS FinlKärlv. 111 (
1863).
NYMA VäxtNatH 2: 200 1868.
–
KNOPP-BILDNING.
uppkomst(en) av knopp l, knoppar; jfrBILDNING 4. [KNOPP-BILDNING.ssg 1]
1) bot. till 4; äv. konkret. AGARDH Bot. 2: 375 1832.
ABELIN Frukt 119 (
1902).
[KNOPP-BILDNING.ssg 2]
2) zool. till
5; äv. i fråga om cellbildning.
THORELL Zool. 1: 15 1860.
NF 5: 99 1881.
ELFVING VäxtNär. 95 1924.
–
KNOPP-CELL. ,
bot. hos vissa kryptogamer: förökningscell, konidie. UVTF 2: 41 1872. LB 2: 168 1900.
–
KNOPP-FJÄLL.
bot. fjällaktig(†), förkrympt blad l. bladdel som täcker knopp vilken skall genomgå en viloperiod under vintern. WIKSTRÖM Årsb VetA 1837,
s. 355.
ÖSTERGREN 1930.
– (
1)
KNOPP-FORMIG.
2VittAH 16: 332 (
1857,
1841).
–
KNOPP-GALLÄPPLE ~⁰²⁰. galläpple som bildas på knoppar av ek. BOHEMAN Årsb VetA 1855–56,
s. 23.
THOMSON Insect. 294 (
1862).
–
KNOPP-GRODD. (
†)
bot. i lavarnas bål ingående algcell. WIKSTRÖM ÅrsbVetA 1826,
s. 41.
HARTMAN Bot. 263 (
1843).
– (jfr
2)
KNOPP-GRÄS.
( knopp- 1755 osv. knoppe- 1685–1716) [KNOPP-GRÄS.ssg 1]
1) (
†)
växten Spergula arvensis Lin., åkerspärgel, fryle. RUDBECK HortBot. 108 (
1685).
LINDESTOLPE FlWiksb. 36 (
1716).
[KNOPP-GRÄS.ssg 2]
2) växten Centaurea scabiosa Lin., järnört, knoppört; väddklint. LINNÉ Fl. nr 773 (
1755; .
Västergötl.). WoJ
1891.
–
(1 f alpha) KNOPP-HUMLE.
( knop- 1750. knopp- 1744–1806) (
†)
honstånd av humle; äv. . –
KNOPP 1
f .
CELSIUS HushAlm. 1744,
s. 29.
RETZIUS FlOec. 302 (
1806).
–
(1 f beta) KNOPP-HÄCKLA,
r. l. f. redskap för frånskiljande av fröhusen vid linets berednrng. ARENANDER Lin. 27 (
1910).
– (
1)
KNOPP-KORN.
skjutk. å vissa studsares, dubbelbössors o. andra icke för krigsbruk avsedda eldvapens siktinrättning: korn vars övre del bildar en rund kula. IdrFinl. 2: c.e 1905.
–
KNOPP-LÄGE bot. om bladens l. blomdelarnas läge i förhållande till varandra inom en ännu icke utalagen knopp. Rebau NatH 2: 9 1879. 3NF 11: 899 1929.
–
KNOPP-LÖS.
( knop- 1607. knopp- 1864 osv.) som saknar knopp l. knoppar. [KNOPP-LÖS.ssg 1]
1) till l. 1 knoplös skedh (dvs. sked som saknar knopp i skaftändan). BoupptSthm 9/4
1607.
[KNOPP-LÖS.ssg 2]
2) till 4. Man finner stundom stora fruktträd. gårdar fulikomligt löflösa, knopplösa kartlösa vid midsomartiden. ENEROTH Pom. 1: 193 1864.
–
(1 b?) KNOPP-MAKARE.
( knop- 1560–1600. knope- 1564. knoppe- 1561 (†) person som tillvärkar snörmakeriknappar o. andra snörmakeriarbeten? KlädkamRSthm 1560 E, s. 43 a. SthmTb. 1600 s. 47 b.
–
KNOPP-MUN bot. om den i den främre ändan av ett frö ämne befintliga öppningen mellan fröämneshinnorna. ARESCHOUG LbBot. 299 (
1863).
Rebau NatH 2: 19 1879.
–
KNOPP-MUTATION bot. plötsligt uppkommande, ärftlig förändring i ngn cell i en knopp, varur ett skott växor fram som avviker från växten i ovrigt. LIDFORSS Kds. 2: 77 1912.
HOFSTEN Ärftl. 1: 250 1927.
– (jfr
2)
KNOPP-NEJLIKA.
[jfr t. knopfnelke. Växten har erhållit sitt namn på grund av blomställningens form]
växten Tu nica prolifora (Lin.) Scop., hylarejlika. LILJEBLAD Fl. 118 (
1792).
NYMAN FanerogFl. 104 (
1873).
–
(1 c) KNOPP-NÅL.
( knop- 1557–1668. knopp- (knåpp-) 1614–1916. knoppe- (knåppe-) 1573–1913. knåp- 1558–1679) [ fsv. knopnal, av mnt. knöpnadel]
(
numera bl. i Finl.; jfr BERGROTH FinlSv. 46 (
1916)
) knappnål,; förr möjl. äv.: virknål. TullbSthm 24/7 1557.
Fennia XVI.3: 121 (
1761;
möjl. i bet.: virknål). Hembyden(Hfors) 1913,
s. 150.
Ssg:
–
knoppnåls-knopp. (
numera bl. i Finl.)
knappnålshuvud. LIND 1749.
KalSvFolkskV 1909,
s. 164.
–
KNOPP-SKJUTNING.
[KNOPP-SKJUTNING.ssg 1]
1) bot. till 4. Potatisvarieteter med abnorm knoppskjutning. BotN 1898,
s. 273.
[KNOPP-SKJUTNING.ssg 2]
2) zool. till 5. I larverna af Pyrosomer och ahdra sammansatta Ascidier uppstår på en gång en liten koloni af individer, som sedan växer vidare till genom knoppskjutning. THORELL Zool. 2: 321 1865.
–
KNOPP-SPRICKA,
v., -ning.
om växt: öppna sina knoppar; nästan bl. ss. vbalsbst. -ning. THELAUS Skog. 48 (
1865: Knoppsprickningen). Krusbärsbusken.. är fullt grönklädd i Skåne, när den i Upland nyss har knoppspruckit.
SANTESSON Sv. 91 (
1887).
Vårfroster, som inträffa efter knoppsprickningen. GEETE o. GRINNDAL 142 1923.
–
KNOPP-STADIUM.
bot. NT 2: 648 (1877). Öppnar man.. en blomma (hos släktet Campanula) i knoppstadiet så (osv.). LINDMAN NordFl. 3: 34 (
1901).
– (jfr
2)
KNOPP-STARR.
växten Carex capitaaia Lin., axstarr, huvudstarr. FISCHERSTRÖM 4: 294 (c. 1795.
–
KNOPP-STICKLING.
trädg. knopp med vidsittande mindre del av skottet, skuren så att rötter kunna sjuta fram från sårytall. HbTrädg. 4: 90 1874. 2NF 2:1330 1917.
–
KNOPP-SÄTTNING bot. bildning av knoppar. ENEEROTH Pom. 1:184 1864.
ÖSTERGREN 1930.
–
KNOPP-TILLSTÅND ~⁰² l. ~²⁰. bot. om .. (sidoskotten) qvarblifva i knopp-tillstånd, så (osv.). WIKSTRÖM ÅrsbVetA 1850,
s. 413.
ROSENDAHL)
Farm. 133 1897.
–
KNOPP-VARIATION.
bot. == -MUTATION. UtsädT 1895 s. 139.
2NF 38: 451 1926.
–
KNOPP-VECKLARE,
r. l. m. benämning på vissa fjärilslarver, särsk. av arterna Argyroploce variegana Hb., större l. grå knoppvecklare, o. Tmetocera ocellana Fbr., mindre l. röd knoppvecklare. Rebau NatH 1: 622 1879. 4Brehm 14: 39 1931.
–
KNOPP-YMPNING. (
numera knappast br.)
trädg. förädling av träd gm insättande av en bladknopp på ympstammen. JUHLIN-DANNFELT 294 1886.
–
KNOPP-ÖGA.
== KNOPP 4. JourManu 3: 238 1833. De vid humleplantering använda s. k. rötterna äro stjelkskott med knoppögon.
ARRHENIUS Jordbr. 3: 108 1861.
–
KNOPP-ÖRT.
( knop- 1685 (i bet. 2 c). knopp- 1659 osv.) [KNOPP-ÖRT.ssg 1]
1) (
†)
till 1, om växt som har ledad stjälk. SERENIUS (
1734, 1757-
under kneed-plant).
[KNOPP-ÖRT.ssg 2]
2) ss. växtnamn (jfr KNOPP 2): växt tillhörande släktet Centanrea Lin. FRIES BotUtfl. 3: 212 1864.
ARESCHOUG SkånFl. 22 (
1881). särsk.
[KNOPP-ÖRT.ssg 2.a]
a) i uttr. blå knoppört, om arten Centaurea cyanus Lin., blåklint. VALMTEDT Södern VBlomm. 53 1880. [KNOPP-ÖRT.ssg 2.b]
b) arten Centaurea seabiosa Lin. järnört, väddklint. BOLIN Åkerogräs. 85 (
1926). särsk. i uttr.
stor knopp- ört. THEDENIUS FlUplSöderm. 374 (
1871).
KROK o. ALMQUIST Fl. 1: 4 1883.
[KNOPP-ÖRT.ssg 2.c]
c) arten Centaurea jacea Lin., rödklint, rödklätt. RUDBECK HortBot. 56 (
1685).
LINDESTOLPE Färg. 89 (
1720). särsk. )
1 uttr.
svart knoppört. FRANCKENIUS Spec. C 2 a (
1659).
BROMELIUS Chl. 50 (
1694). ) i uttr. röd
knoppört. VALMSTEDT SödermVBlomm. 53 (
1880).
B
(
numera bl. bygdemålsfärgat):
–
(1 f beta) KNOPPE-LIN. (
†)
från fröhus icke befriat lin? TullbSthm 18/5 1543.
Avledn. –
KNOPPA ,
sbst., se d. o.
–
KNOPPA ,
v.³ KNOPPAS, se KNOPPAS.
–
KNOPPIG ,
adj. försedd med knoppar, full av knoppar. [KNOPPIG.avl 1]
1) (
†)
till 1. Knoppig, knutig, som haffuer många knutar på sigh. Linc. (
1640;
under nodosus).
HERNQUIST Hästanat. 90 (
1778).
[KNOPPIG.avl 2]
2) (
mindre br.)
till 4. LIND (
1749;
under knospicht). Knoppig hägg.
LUNDH LjusMoln. 17 (
1909).
–
KNOPPISK ,
adj. (
i Finl.)
till 3: besvärlig krånglig, ""kvistig'; om person: svår att komma till rätta med, kinkig. En knoppisk kar(l). FoU 15: 55 1902. Om det i (översättnings-)profvet ingick någon extra knoppisk passus (så osv.). NORDMANN BorgåBarn 93 (
1906).
CANNELIN 1921.
Avledn.:
–
knoppiskhet ,
r. l. f. (
i Finl.)
Talträgdhet, trasslighet och knoppiskhet. BjörnebT 1909,
nr 85, s. 7.