KNOTT knot⁴, sbst.², n. (IERICI Colerus 1: 265 (c. 1645 osv.) , äv. m. l. r. (SAHLSTEDT NDA(A) 1933, nr 234, s. 5); best. -et, ss. m. l. r. -en; pl. ==; förr äv. KNOTTER, sbst.², n; best. knottret (WESTE FörslSAOB (1823)). ( knott c. 1645 osv. knotter (i bet. 1) 1807–1865)

[sv. dial. knott, n. o. m., liten mygga, liten oansenlig person, litet föremål; jfr nor. dial. knott, mygga; jfr äv. sv. dial. knätt, litet föremål; möjl. besläktat med GNADD, GNATT]

[KNOTT.sbst2 1]

1) mygga tillhörande familjen Simuliidæ; särsk. om arten Simulium reptans Lin.; förr äv. i allmännare anv.: liten, stickande insekt; ofta i koll. anv. IERICI Colerus 1: 265 (c. (1645). En liten stickande mygga, som kallas knott, finnes i otalig mängd i Lappland. BERLIN Lrb. 61 (1876). (Getterna) fingo minsann stillas inne, så länge knotten var så svår i skogen. GAWELL-BLUMENTHAL Hemb. 86 (1913). HANSTRÖM MännParasit. 163 (1933). jfr SMÅ-, SVID-KNOTT.

[KNOTT.sbst2 2]

2) (†) i bildl. anv. av 1: "kryp"; äv. koll. LBÄ 4: 19 (1797). Genast dö, ditt knott! MarkallN 2 197 (1821; yttrat till en dvärg). En Aristokrat, en af rikedomens väldigaste kolosser på jorden, har fallit, och sådant glädjer alltid knottet. Tiden 1848, nr 228, s. 1.

Ssgr (till 1):

– KNOTT-ART

zool. 3NF 11: 9031929.

– KNOTT-BLOMSTER bot. växten Malaxis monophylla (Lin.) SW., enbladsmyggblomma, kärrmyggblomma. KROK o. ALMQUIST Fl. 1: 198 (1903).

3NF 14: 496 1931.

– KNOTT-SVÄRM. jfr MYGG-SVÄRM.

SAMZELIUS Fänr. 137 (1899). HANSTRÖM MännParasit. 163 (1933).