KOLLEGIUM kole⁴gium, n; best. -iet ( ANNERSTEDT UUH 1: 6 (1877: Upsalakollegiet) osv.), i best. anv. äv. utan slutartikel (THYSELIUS HdlLärov. 2: 8 1595, SvD(A) 1935, nr 184, s. 5) ((†) -ium(m)et STIERNMAN Com. 1: 670 1615, HERMELIN BrBarck 151 (1708)); pl. -ier (L. PAULINUS GOTHUS ThesCat. 56 1631 osv.) .
Anm. I ä. tid användes ordet ofta med lat. böjning, ngt som ännu ngn gg är fallet i gen. sg.
LPETRI Kyrkiost. 16 a (
1566: Collegia,
pl.),
PH 1: 24 (
1719: i ett Collegio),
NDA(A) 1934,
nr 84, s. 1 (:
kollegii,
gen. sg.). (förr äv. skrivet coll-) [jfr d.
kollegium, t.
kolleg(ium), eng.
college, fr.
collège; av lat.
collegium, samfund av ämbetsbröder, skrå, gille, till
collega (se
KOLLEGA). – Jfr
KOLLEGIAL,
KOLLEGIANT,
KOLLEGIAT]
[KOLLEGIUM 1]
1) samfund av kolleger; organiserad grupp av personer med vissa gemensamma skyldigheter (o. vissa särskilda rättigheter); kår; korporation; gille; äv. i överförd anv., om ett dylikt samfunds byggnad; numera utom i b o. c i allm. bl. i fråga om utländska l. äldre (ofta antika) förh. STIERNMAN Com. 1: 670 (
1615;
om huvudkontoret för sv. handelskompaniet i Sthm). (Premonstratenserna) wistades icke mehra vthi Ödemarken .. vthan i wälbygde Collegier.
SCHRODERUS Os. 2: 641 (
1635). I Rom
(fanns) en ganska talrik mängd af Prester, hvilka till större delen utgjorde vissa kollegier eller allmänna ordnar.
NORRMAN Eschenbg 2: 219 (
1818).
EkonS 2: 308 1897. jfr
AUGUR-,
AUGURAL-,
KANIK-,
KARDINAL-,
PRÄST-,
VAL-KOLLEGIUM m. fl. – särsk.
[KOLLEGIUM 1.a]
a) grupp l. korporation av studenter vid ett universitet som bo, äta o. undervisas tillsammans i en för ändamålet särskilt avsedd byggnad (stundom med inbegrepp av deras lärare); äv. om själva byggnaden; äv. allmännare: högre, vetenskaplig undervisningsanstalt, högskola, universitet; numera, bortsett från det 1931 öppnade svenska kollegiet (studenthemmet) i Paris, bl. i fråga om utländska, i sht äldre, särsk. medeltida förh. Effter wij (dvs. E. XIV) hafwe udi sinnet .. att wele uprätte .. ett collegium eller universitet, ther ungdomen udi frye boklige konster .. mhå rätteligen institueret och uptuchtedt blifwe. ANNERSTEDT UUH Bih. 1:
9 (i handl. fr. (
1566).
At the (dvs. adelsmännen) icke begifwa sigh til .. någet Jesuitiskt eller Papistiskt Collegium. STIERNMAN Com. 1: 758 (
1620).
De (gjorde) några resor til Oxford, och funno där några Landsmän, som förde dem omkring til Collegierna och Bibliotheken. RYDÉN Pontoppidan b 4 a 1766. ANNERSTEDT UUH 1: 142 1877.
(Efter mönstret av klos- terhärbärgena) började man .. redan under 1200-talets förra hälft, upprätta liknande hem .. för äfven sekulära studenter, och dessa kallades kollegier.
SCHÜCK MedeltKultH 86 (
1907).
DN(A) 1931,
nr 65, s. 10 (om det
1931 öppnade svenska kollegiet i Pa- ris). jfr
JESUIT-KOLLEGIUM.
[KOLLEGIUM 1.b]
b) (
fullt br.)
ämbetsvärk l. (i sht dömande) myndighet vars ledamöter gemensamt handlägga o. besluta i förekommande ärenden o. mål; särsk. om centralt ämbetsvärk, ävensom (förr) om avdelning av magistrat i stad. THYSELIUS HdlLärov. 1: 61 (
1617).
Dhe Fem Collegierne som är Hofrätten, Krigzretten, Admiralitetet, Cantzelijt, och Rekninge Cammarens Perssoner. RARP 3: 1 1636.
(Vi hava) för godt funnit ett särdeles Collegium häröfwer
(dvs. beträffande handels- ärenden) at oprätta.
STIERNMAN Com. 2: 110 (
1637).
Städernes Collegier och Förmyndare-Camrar. PH 2: 1297 1736.
RF 1809, &
10.Advokat
E. L. har hos kommerskollegium begärt entledigande från befattningen såsom sjöåklagare hos kollegium.
SvD(A) 1916,
nr 298, s. 5. jfr
AMIRALITETS-,
ANTIKVITETS-,
BYGGNINGS-,
BÄRGS-,
EKONOMI-,
FÖRMYNDAR(E)-,
HANDELS-,
JUSTITIE-,
KAMMAR-,
KANSLI-,
KOMMERS-,
KRIGS-,
POLIS-,
POLITIE-,
RIKS-,
STADS-,
SUNDHETS-,
ÄMBETS-KOLLEGIUM m. fl.
[KOLLEGIUM 1.c]
c) (
fullt br.)
en skolas lärarpersonal (eg. då den är samlad till utövning av ngn viss densamma samfält åliggande skyldighet); äv. om sammanträde varvid ärende av ifrågavarandeart behandlas. FörslSkolordn. 1817,
s. 17.
Läsordningen utarbetas af rektor, pröfvas först af kollegium och stadfästes af eforus. BECKMAN SvSpr. 24 (
1904).
SFS 1905,
nr 6, s. 47. – jfr
LÄRAR(E)-,
LÄROVÄRKS-KOLLEGIUM.
[KOLLEGIUM 2]
2) (enskild, i sht propedeutisk) lärokurs som vid universitet l. därmed jämställd undervisningsanstalt, förr ngn gg äv. vid gymnasium (i regel mot betalning) gives av akademisk lärare l. äldre (graduerad) student vid sidan av de offentliga föreläsningarna. ORUDBECK 1659 hos
ANNERSTEDT UUH Bih. 2: 39.
(Magister J. Norr- grén har) icke allenast privatim med nödvändige och mycket nyttige Collegier, utan ock publice i någres af Herrar Lectorum frånvahro, undervijst .. ungdomen
(vid Viborgs gymnasium). ALOPÆUS BorgåGymn. 526 (
i handl. fr. (
1703).
Jag har nu ingen tidh att skrifva för Lectioner (dvs. offent- liga föreläsningar, och Collegier. LINNÉ Bref I. 2: 96 (
1747).
Jag (hade) tagit ett privat kollegium af .. (professor Boströms) docent Sigurd Ribbing. DE GEER Minn. 1: 43 (
1892).
FRIES 2Linné 1: 127 (
1903).
[KOLLEGIUM 3]
3) (av lärjunge gjord) skriftlig sammanfattning av innehållet i ett kollegium i bet. 2. HOF Underr. 67 (
1766).
BerRevElLärov. 1843,
s. 24.
En vaktmästare i Uppsala, som plägade anlitas att afskrifva kollegier. 1LundagKron. 156 1918.
Ssgr
A
(
†):
B
(1
b)
–
KOLLEGIE-ASSESSOR.
( kollegie- 1933 osv. kollegii- 1883–1933) (
numera bl. i Finl.)
titel för vissa civila ämbetsmän. SvFinLagt. 1883. Två hofrätts- eller andra kollegiiassessorer.
ANNERSTEDT UUH II. 2: 8 1909.
FinlStatskal. 1933, avd.
783 (om kontrollör vid telegrafvärket). –
(1 b) KOLLEGIE-BETJÄNT. (
†)
vaktmästare vid kollegialt ämbetsvärk. DALIN Arg. 1: 136 (
1733,
1754).
– (
2)
KOLLEGIE-BOX. (
nytt ord)
fodral med anteckningsblad avsett för anteckningar vid bevistande av kollegier l. föreläsningar o. d.
– (
2)
KOLLEGIE-GIVARE.
AB 1894,
nr 273, s. 3.
Värmlänningen Djurson, student och kollegiegivare. SELANDER C15Dag. 86 1927.
– (
2)
KOLLEGIE-HINGST.
[KOLLEGIE-HINGST.ssg 1]
1) (
†)
== -HÄST 1. SthmFig. 1846,
s. 52.
[KOLLEGIE-HINGST.ssg 2]
2) (vard., numera knappast br.) == -HÄST 2. LUNDIN StockhMinn. 1: 167 1904.
– (
2)
KOLLEGIE-HÄFTE.
( kollegie- 1882 osv. kollegii- 1842–1887) == KOLLEGIUM 3. SNELLMAN Tyskl. 391 1842.
– (
2)
KOLLEGIE-HÄST.
( kollegie- 1900–1927. kollegii- 1843–1891) [KOLLEGIE-HÄST.ssg 1]
1) (
†)
student som springer på en mängd kollegier o. föreläsningar. WETTERBERGH Sign. 140 (
1843).
[KOLLEGIE-HÄST.ssg 2]
2) (vard., numera föga br.) akademisk lärare l. äldre student som ger kollegier i stor utsträckning. ÖDMAN StudM 11 (
1891).
ALDÉN Hemma 210 (
1927).
– (
1)
KOLLEGIE-LEDAMOT ~⁰⁰², äv. ~²⁰⁰. ( kollegie- 1891 osv. kollegii--1694–1800) CivInstr. 78 1694.
–
(1 c) KOLLEGIE-NÄMND,
inom lärarkollegierna vid Karolinska institutet o. Teknologiska högskolan. SFS 1908,
nr 136, s. 4.
Därs. 1921,
s. 697.
– (
2)
KOLLEGIE-PÄNNINGAR, pl.
(kollegie- 1799–1891. kollegii- 1857–1887) (
numera föga br.)
betalning för ett kollegium. WRANGEL Tegn-Kärlekss. 143 (
i handl. fr. (
1799).
SVEDELIUS Lif 294 (
1887).
–
(1 b) KOLLEGIE-REGISTRATOR.
( kollegi- 1897. kollegie- 1893. kollegii- 1883–1925) (
i Finl.)
titel för vissa civila ämbetsmän. SvFinLagt. 1883.
FinlStatskal. 1925, avd.
824 (om chef för telegrafen i Torneå).
–
(1 b) KOLLEGIE-RÅD.
( kollegi- 1871–1872. kollegie- 1902 osv. kollegii- 1727–1921) om person; i senare tid bl. ss. titel för vissa tjänstemän i Stockholms stadskollegium, ävensom i Finl. för vissa civila ämbetsmän. Den yngste assessoren i collegierne .. har allenast at afvänta 2:ne vacancer innom collegium til at blifva collegiiråd. 2RA 2: 352 1727.
ASScF 9: Minnestal. 2: 23 1871.
Upsala(A) 1920,
nr 63, s. 6 (i fråga om Sthms stadskollegium).
– (
1)
KOLLEGIE-SAMMANTRÄDE ~⁰⁰²⁰, äv. ~2⁰⁰⁰.
–
(1 b) KOLLEGIE-SEKRETERARE.
( kollegie- 1893 osv. kollegii- 1818–1925) numera bl. i Finl. ss. titel för vissa civila ämbetsmän. HAMMARSKÖLD SvVitt. 1: 228 (
1818;
om sek- reterare i antikvitetskollegiet).
Herr Collegii Secreteraren, Bergmästaren L: G: J. BoupptVäxjö 1832.
FinlStatskal. 1925, avd.
820 (om telegrafinspektör).
–
(1 b) KOLLEGIE-SILKE.
( kollegie- 1900 osv. kollegii- 1892–1902) (
förr)
PT 1892,
nr 234, s. 1.
Blått och gult silke, s. k. kollegiesilke, till bindning af hofrättens expeditioner. CRONHOLM Minnesbl. 124 (
1908).
C
(numera nästan bl. i Finl.):