KOMMANDO koman⁴dω, äv. -do l. -då, n.; best. -t; pl. -n (SUNDÉN 1886 osv.) ((†) == (TOPELIUS Fält. 1: 152 (1855))); förr äv. KOMMENDO, n. (RARP 3: 66 1658, HÖPKEN 2: 468 (1758)) l. m. (RARP 1: 102 1629, DELACHAPELLE ExBook 1 (1669)); best. -t (RP 7: 177 1638, HH XXI. 1: 135 (1711)) l. -et (KKD 2: 295 (1718)); pl. ==; förr äv. KOMMAND l. KOMMANDE l. KOMMEND l. KOMMENDE, n; best. -et: pl. – (HH XVIII. 3: 68 (1729: command) l. -er (OxBr. 10: 107 (1628: commender) möjl. äv. -en (KKD 9: 141 (1705: commendena, pl. best.)). (förr äv. skrivet com(m)-. kommando (comm-, com-) 1652 osv. commend 1721. kommende (com(m)-, -ände) 1556–1679. com(m)endo 1626–1758. commento c. 1646 1) handlingen) att utdela befallningar l. order; ofta konkretare: befallning, order; numera bl. i fråga om militära l. därmed likställda befallningar l. order (se särsk. a o. b) l. med särskid tanke på att befallningarna osv. utdela(t)8 på ett kärvt, korthugget sätt l. under former som tydligt markera den befallandes anspråk på obetingad lydnad; jfr KOMMENDERA II 2. (Svar kar utgått) Till det folck, Nils Boije effterfolgt hafva, att dhe ähre nu Jöns Bruns commende lydige. G1R 26: 815 (1556). Jagh haffuer ock H. K. M:s eegen breeff och comando, derij H. K. M:t migh commenderer ingens vexler at acceptera frå denn orthen. OxBr. 11: 474 1632. Effter Kongens dödh vill soldatesqven eens commande intett lyda. RP 6: 100 (1636). Alla (i fack- föreningar sammanslutna arbetare) skola blindt lyda det gemensamma kommandot. DE GEER Minn. 2: 295 (1892). Högskolans styrelse står .. fullständigt obunden och har ingen anledning att besluta på kommando. SvD(A) 1954, nr 76, s. 4. – särsk. a) (numera föga br.) mil. särskilt uppdrag som givits trupp l. enskild man; (tjänstgöring ngnstädes på grund av) kommendering; förr äv: expedition vartill en trupp beordrats; jfr KOMMENDERA II 2 a. (Av manskapet) blefvo 5 st. slagne och 3 bleserade på ofvan mälte commend (till Kieltis för att taga fångar). HH XVIII. 3: 59 1721. Iag (har) mäd regementet camperat wijd Norska gräntzen ock giordt 2:ne command inuti Noriget. Därs. 68 (1729). SÄFSTRÖM Banquer. Bb 2 b 1754. SCHÜCK 1854. b) utdelande av befallning till (enskild man l. avdelning i) trupp l. fartygsbesättning o. d. gm kommandoord; vanl. konkretare, dels om sätt att kommendera, dels om den för befallningen använda formeln: kommandoord; äv. i utvidgad anv., om befallning medelst signal o. d.; jfr KOMMENDERA II 2 b. Officeraren ropar, Marche, då hele Batallionen .. böör commendet effterkomma. SÖDERMAN ExBook 32 (1679). Sedan de skutet som stådt på knä, stiga .. (de) utan widare commande opp. ReglSwArmeen 1710, s. 27. För att få lif och hastighet i rörelsen, hö jes tonen i kommandot. IGymnInf. 1872, s. 3. På signalen "generalmarsch" följer kommandot: "Anfall med bajonett!" TINGSTEN InfUtbildnEx. 51 (1918). 2) styrelse, ledning; ledarskap, chefskap; numera bl. i fråga om militära l. därmed likartade förh. (se a o. b) l. om sterelse l. ledarskap med särskild tanke på att den styrande l. ledande har rätt till l. gör anspråk på obetingad lydnad av de underordnade l. utövar sin makt på ett strängt l. diktatoriskt sätt; förr äv: bestämmanderätt; jfr KOMMENDERA II 3. OxBr. 5: 373 1625. (Landtmarskalken tackade adeln) att dhe så wäl: och godwilleligen hafwa sig hans commando vnderkastadt. RARP 2: 102 1634.Icke giffver jag några ordre häruthi emedan jag ingen commendo der öffver haffver. OxBr. 9: 644 (1645). Visserligen var det inga "djupa leder" moster hade under sitt kommando – det var endast tvenne pigor. ÖDMAN VårD 1: 1 (1882, 1887). (Vägvisaren) förde strängt kommando överallt. Tur- Forskn. 12: 338 1921. (†) Hvar och en i kommando af, eller tjenstgörande vid ett tåg. ReglTjSJ 1858, s. 12. – särsk. a) förhållande(t) att hava l. föra befälet över en trupp l. fartygsbesättning o. d., befäl, högsta befäl(et), överbefäl; äv. om chefskap i förhållande till underordnad befälhavare l. till enskild man i truppen osv; jfr KOMMENDERA II 3 b. Hava, föra kommando över en trupp. Stå under ngns kommando. G1R 27: 260 (1557). Anders Styffvart var öffverste och ammiral, doch under Carl Carlssons commende. HH 20: 312 (c. 1640. Kongl. Mayt ... Togh .. sielff medh General Aschenberg commendo öfwer högre Flygeln. RelTijrupBattaille 1677, s. 4. MALMSTRÖM Hist. 1: 147 (1855). HAGBERG VärldB 156 (1927). jfr ÖVER-KOMMANDE. – särsk. (†) övergående i bet.: tjänstgöring (ss. kapten o. d.), beklädande av posten (ss. kapten o. d.); jfr KOMMENDERA II 3 b . Wardt Capitain Siöbladh .. hedrad med titul och commando som ammiral-lieutenant. SPEGEL Dagb. 7 (1680). (Han) war den ällste i lifwet warande Leutnanten och giorde Capitains commando. KKD 1: 180 1708. NORDBERG C12 1: 89 (1740). b) (i fackspr; i sbt i fråga om utländska förh.) konkret, om högsta ledningen för ett truppförband l. (avdelning av) krigsmakten; särsk. i ssgr; förr äv. närmande sig l. övergående i bet.: (över)befälhavare; jfr KOMMENDERA II 3 b. D. 17 (augusti) .. Lätt iag kalla till mig alla commendena eller chefs wijd regementerne. KKD 9: 141 (1705). Det var en gammal brist i Sveriges härordning,.. att regementena icke i förväg på fredsfot voro sammanfattade i större kårer under bestämdt reglerade kommandon. HJÄRNE K12 211 1902. – jfr ARMÉ-, MARIN-, ÖVER-KOMMANDO. 3) mil. om truppstyrka. a) för viss uppgift uttagen l. avdelad truppstyrka, detachemang (se d. o. 3; numera bl. (föga br.) om mindre dylik truppstyrka; jfr KOMMENDERA II 2 a. KKD 2: 57 (1708). Då et Commando utgår, och det befalt är, huru många dagars kost hvar soldat skal med sig hafva, höra (osv.). PH 5: 3142 (1751). Ett kommando soldater med dess korporal i spetsen. TOPELIUS Fält. 2: 190 (1856). Särskilda kommandon med uppgift att utföra sprängning av broar. SvInsatsFinlFrihetskr. 58 1928. jfr REKOGNOSCERINGS-, SAPPÖR-, SKIDLÖPAR(E)-, SPRÄNG-, TELEFON-KOMMANDO m. fl. b) (numera föga br.) under ngns befäl ställd truppstyrka; jfr KOMMENDERA II 3 b. 5 Compagn. Ryttare, aff Öfwersten Rehinders commando. NAv. 22/11 1655 nr 1 s. 2; möjl. till a. Officerare skola i en Dagbok tekna hvar och en,som af hans Commendo siuknar. PH 6: 3722 1755.