KOMPANI kom¹pani⁴, äv. (i bet. 3 o. (i vissa trakter) i bet. 1 a) ⁴⁰⁰ l. ³⁰², n. ((†) m. l. f. Skråordn. 256 (1575; i bet. 2), KKD 7: 255 (1723; i bet. 4) ; f. HEINRICH (1814; i bet. 3, 4)); best. -et, äv. -t (ss. m. l. f. -en l. -n); pl. -er (OxBr. 6: 2 1624 osv.) ((†) == (Skråordn. 36 1596, HALLENBERG Hist. 5: 256 (1796)); -en SUFinlH 5: 351 1618. HALLENBERG Hist. 5: 256 (1796)). (förr äv. skrivet company 1601. -pagni (-nie, -nij) 1615–1897 (: et Compagnie). -pani (-nii, -nij) 1575 osv. -pegni 1625. -penij 1573. -poni 1622. – Ordet förekom förr äv. i it. (l. latiniserad) form compagnia. SCHRODERUS Dict. 19 (c. 1635; i bet. 4). DAHLBERG Dagb. 63 (c. 1660; i bet. 1) )

[ fsv. kompani; jfr fd. kompannie; kompæny, d. kompagni, mnt. kumpanie, t. kompa(g)nie, eng. com- pany; ytterst av fr. compagnie (av ffr. compagne), resp. it. compagnia, av ett vulgärlat. compania, bildat till lat. panis, bröd (se PANERA) o. eg. betydande: matlag (jfr KOMPANJON). – Jfr KUMPAN, KOMPANJON, ACKOMPANJERA]

[KOMPANI 1]

1) . (†) utom i a) förhållandet att mera tillfälligt vara samman med l. i sällskap med ngn l. ngra, samvaro, sällskap; äv: sällskaplig sammankomst; äv. konkret, om personer som äro samlade l. bilda ett sällskap. Linc.(1640). Som jag kom tillbaka till staden straxt efter middagen, fan jag ingen af compagniet där. SvBrIt. 1: 3 (c. (1700). Jämpte det iag hörsammast betackar för sista angenäme Compagnie i Åhsenhöga. VDAkt. 1705, nr 128. (Jag har) hållit tillgodo med hans något servila compagnie om kvällarna. TAVASTSTJERNA Patriot 103 (1896; i av franskan påvärkat spr.). – särsk. a) (numera bl., i vissa trakter, vard.) i uttr. i (förr äv. uti) kompani (med ngn), i sällskap (med ngn), tillsammans l. tillhopa l. gemensamt (med ngn); jfr c. Innan tijo eller 12 dagar .. reesar Jag her ifrå till Engeland igen, uthi Companij medh Monsieur Banner. FoU 13: 111 (i handl. fr. 1622. Man brukar här mycket .. att läsa dramatiska saker i compagni, så att alla roler besättas med olika personer. ATTERBOM Minn. 107 (1817). "Intellektuella" och revolutionärer arbeta i kompani på att få resterna (av aktning för auktoritet) bort. LD 1907, nr 264, s. 2. Tengbom hade .. i kompani med Torulf gjort sig känd genom några arbeten i en med Bobergs arkitektur besläktad anda. NordT 1928, s. 41. b) (†) övergående i bet: kotteriväsen, kamaraderi. Mykin oreda tilwexer vtaf det companij, som igenom slecht och swågerskap här i academien sigh meer och meer tildrager. ANNERSTEDT UUH Bih. 1: 134 (i handl. fr. 1614. c) (†) gemenskap; maskopi; äv. i uttr. i kompani (med ngn), i maskopi (med ngn); jfr a. (Det vore en otrogen väktare som) wille hafwa compagnie med Tyfwar och Rappare. RUDBECKIUS KonReg. 472 (1620). Hvad hindrar väl att de kunna vara i kompani med hvarandra? de hafva ju ett gemensamt intresse uti att skada mig. BLANCHE Tafl. 3: 302 (1849, 1857). 2) om sammanslutning l. lag av personer.

[KOMPANI 2.a]

a) (förr) om handtvärksskrå (gille). Thett skall Åldermannen medh sine Bijsittiere åhrlighen Rekenskap göre vthaff Companijens inkompst. Skråordn. 256 (1575). STIERNMAN Com. 1: 655 (1615). GRIMBERG SvFolk. 1: 475 (1913; i fråga om medellida förh.). b) (i fackspr.) om arbetslag av glasblåsare. De arbetare, som äro sysselsatta framför smältugnens arbetsöppningar, äro indelade i s. k. kompanier eller verkstäder, af hvilka hvar och en omfattar en uppdrifvare .., några .. glasblåsare .. samt nödigt antal uppassare. SLorS 17: 22 1899. 3) förhållandet att vara medintressent(er) (kompanjon(er)) i ett affärsföretag bolag; äv. om den l. de personer som är(o) medintressent(er) i ett dylikt företag.

[KOMPANI 3.a]

a) (föga br.) i uttr. i kompani, förr äv. kom- panier med ngn, i kompanjonskap l. bolag med ngn; äv. i förb. gå i kompani l. ingå kompani. med ngn, ingå kompanjonskap med ngn, förr äv. sätta pänningar i kompani, insätta pänningar i bolag. Antingen i Grosz, för sigh sielff eller vthi Compagnier medh Borgare handla. STIERNMAN Com. 4: 11 1673. VERELIDS 134 1681. At generallieutenanten haron Duvall och Wahrendorff i compagnie skulle inom Gripsholms kungsgård få inrätta ett bränvinsbränneri. GJEÄRENSVÄRD Dagb. 1: 156 (1776). Då jag kom til Köpenhamn igen gaf jag mig til Handel i Compagnie med en god vän. TörngrenMål. 256 (1502). GEIJER I. 1: 256 (1845). BERGMAN Patr. 24 (1928). b) i firmabeteckningar, i uttr. et l. och (vanl. skrivet &) kompani, vanl. förkortat & ko. l. komp. l. k:o (uttalat ⁰ ⁴⁰⁰ o. numera oftast skrivet co. osv.) ss. tillägg till namn på en (l. flera) av firmans innehavare. Carolus de Leschluse och Niclaes Jacheminn Factorer på Jochim Parentz och Compani wegne Köpman vdi Paris i Franckerijke. SthmTb. 1586, s. 3 a. Till handelsman Gudmun Berg & Compagnie. VRP 22/3 (1725). Evers & Co. RTKatal. 1936, s. 8a4. jfr (†): Adrian Mhurbeck och hans Companij. SthmTb. 1578, s. 81 a. c) sällskap l. bolag som är bildat för att driva handel, affärer o. d. i stor skala; i sht om de stora privilegierade sällskap som under 1600- o. 1700-talet drevo i sht utrikes handel, numera äv.

[delvis efter eng. company]

i enstaka nyare firmanamn för större affärsföretag; äv. om dylikt bolags lokaler o. d. Ostindiska kompa- niet, stiftat 1731. Nordiska kompaniet, handelsbolag bildat 1902. Svenska ostasiatiska kompa- niet, rederibolag bildat 1907. STIERNMAN Com. 1: 660 (1615). Participanterne aff det Americaniske Compagniet. Därs. 2: 784 (1654). Lijkajedes förehölt hans nåde Oxhandlarne att de skulle träda utj ett Compagnie så många som den handelen drijfwa, hwarigenom de kunde sättia handelen utj bätre säkerhet. VRP 12/7 (1729). Tron på kompaniernas nytta började under 1750–aalet att rubbas, och nya blefvo icke stiftade. SvH 7: 229 (1902). Jag hade med barnen gått på Kompaniet (dvs. Nor- diska kompaniet i Sthm) i mina egna ärenden. FAUSTMAN Upp 36 1924. jfr ASSEKURANS-, ASSURANS-, BANK(O)-, BÄRGNINGS-, DISKONT-, DYKERI-, HANDELS-, KOPPAR-, SÖDERSJÖ-, TJÄR(HANDELS)-, TOBAKS-KOMPANI m. fl. 4) mil. militär avdelning som utgör det minsta förband vid infanteriet sum i admimstrativt o. taktiskt hänseende är till en viss grid självständigt; äv. om dylik avdelning ss. uteslutande administrativ enhet vid fästnings- o. kustartilleriet m. m. samt vid flottan, förr äv. vid kavalleriet (jfr SKVADRON) o. artilleriet (jfr BATERI 3; jfr FANA 3, FÄNNIKA 3. SUFinIH 5: 351 (1618). Ett Regementt om 8. Compag: hwart Compagnie sterkt till 147. Personer medh befähl och alla. RR 1621, s. 122 a. The 16 companier Landtz ryttare. GUSTAF II ADOLF 531 1629. MUNTHE FortifH III. 2: 25 (cit. fr. (1697). Och utan prut blef han (dvs. Sven Duva) rekryt vid Dunckers kompani. RUNEBERG 2: 50 1846. ExInf. 1927, s. 170. Norra Åsbo kompani. BÖÖK Lejon 13 (1935; ifråga om d. förh.). jfr ARBETS-, ARTILLERI-, BEVÄRINGS-, BÅTSMANS-, DEPÅ-, DISCIPLIN-, EKONOMI-, ELDAR-, ELEV-, FLYG-, FÄLTINGENJÖR-, FÄLTRADIO-, FÄLTSIGNAL-, FÄLTTELEGRAF-, FÖRDUBELINGS-, FÖRPLÄGNADS-, GEVÄRS-, GRENADJÄR-, HANDTVÄRKS-, HEDERS-, INFANTERI-, INGENJÖRS-, INSTRUKTIONS-, LINJE-, LIV-, MATROS-, PARK-, PONTON-, SKEPPSGOSSE-, SKIDLÖPAR-, SKOL-, STAM-, STUDENT-, TYG-, VOLONTÄR-, YRKES-KOMPANI m. fl. – särsk. a) (i sht förr) om militärt (milisartat) organiserad mindre avdelning av civila. BOLINUS Dagb. 19 (1670). Reeste kans K. M:tt til Götheborgh, hwarest borgerskapet war utj gewähr och giorde 8 compagnier. SPEGEL Dagb. 4 (1680). – jfr ARBETS-, SORGAR-, BRANDVAKTS-KOMPANI. b) (†) oeg., om det område fär ett indelt kompanis befäl o. manskap äro bosatta. VDAkt. 1716, nr 37. (Vissa förut uppräknade befälspersoner) Hafva inga Boställen, bo ändock innom Compagniet. HENEL 1729 73 1730. I vardagligt spr. förekommer i bet. 1 a äv. uttr. i kompis i kom⁴pis GEETE Twain HuckÄfv. 137 (1885). Vi ska' .. slå oss i kompis med dem. Hö GBERG Frib. 275 (1910). Ska vi ha oss en malaga i kompis? JOHANSSON RödaHuv. 2– 3: 162 (1917). Ngn gg förekommer kompis ss. sbst. i bet: kamrat. Vi är några kompissar som ligger i en lada därute. VÄRNLUND Sångare 61 (1933). SocDem(A) 1934, nr 19, s. 4. KrigVAH 1808, s. 55. KrigVAT 1558, s. 124 (i fråga om förh. 1613. HALLENBERG Hist. 5: 115 (i handl. fr. 1624. SvStatskal. 1918, s. 313. IllMilRevy 1899, s. 395. Kompanibeteckningen skall utgöras av kompaniets ordningssiffra och bokstaven K eller av annan for kompaniet fastställd beteckning. Därs. 1915, s. 15. (†):