KONFEKT konfäk⁴t, r. l. m. (BOLAVI 159 a 1578 osv.) ((†) n.
G1R 26: 299 1556,
KNORRING Skizz. lI. 2: 134 (1545)); best. -en ( ss. n. -et); pl. (numera nästan bl. i Finl.) -er (HH 20: 141 (c. 1565), BERGROTH FinlSv. 188 (1917)) ( ss. n. == (TEGEL E14 324 (i handl. fr. 1561), RARP 9: 131 (1664))). (förr äv. skrivet con-, -rect(h), -fecht, -fegt, -fächt, -fäckt) [fsv.
konfäkt, mo tsv. t.
konfekt, it.
confetto;av mlat.
confectum, eg. p. pf. n. av lat.
conficere, förfärdiga, av
com (se
KON-) o.
facere (se
FACIT). – Jfr
DEKONFITYR,
KONFETTI,
KONFITYR]
[KONFEKT 1]
1) kanderad frukt l. krydda.till medicin l. dessert; äv. allmännare: sockerbakvärk l. frukt o. d. av finare slag (använd till efterrätt); numera bl. om i små stycken l. bitar framställda konditorivaror innehållande marsipan l. mandel l. syltad frukt o. d; numera (utom i Finl.) nästan bl. i koll. anv. En ask, påse konfekt. Blan- dad konfekt. SthmSkotteb. 3: 192 (
1521).
Conffeckth opå Anis. TullbSthm 3/11 (
1548).
Fikon, mandell, rijss och allehande godt färskt sylthet confecht, som föres ifrå vestvart. G1R 26: 289 (
1556).
Itt Confect emoot Pestilentien. BOLAVI 112 b (
1578).
Jntet Confect aff Såcker, eller krydderij skall på bröllop opsätias. HSH 31: 64 (
1661).
Systrarne skicka dig mycken tack för ditt bref och för confecterna. ZTOPELIUS D. Ä. 1829 hos
VASENIUS Top. 1: 341.
Fatab. 1907,
s. 179.
NOHRBERG Kond. 239 (
1933). – jfr
APELSIN-,
BEGRAVNINGS-,
BISKVI-,
BRÖLLOPS-,
CHOKLAD-,
DESMANS-,
DESSERT-,
FÄNKÅLS-,
INGEFÄR(S)-,
KANEL-,
KARDEMUMMA-,
KORIANDER-,
MANDEL-,
TEATER-KONFEKT m. fl. – särsk.
[KONFEKT 1.a]
a) i vissa bildl. uttr. ) variera på, äv. med konfekten l. variera konfekten, göra ngt omväxlande o. tilltalande. HEDENSTIERNA Kaleid. 211 (
1884).
Hvad angår de yttre stilarne å husen (i Sundsvoll). så har man i hög grad varierat på "konfekten". TT 1893, Byggn.
s. 43. För att undvika tröttahde ensidighet hade man fyndigt varierat på konfekten genom att lägga in några dansoch sångnummer.
SvD(A) 1929,
nr 339, s. 14. jfr
Nordstjernan 1845,
s. 13. )
[möjl. att hänföra äv. till 2]
Iura ngn på konfekten, bedraga ngn på ngt som han bespetsat sig på; bliva lurud (förr äv. narra sig) på konfekten, missräkna sig. KNORRING Vänn. 2: 21 (
1835).
Du lägger dig till tafvelgalleri. Aj,.. aj! Du blir då bestämdt lurad på konfekten. SCHOLANDER 3: 199 (
1857).
Den gången narrar han sig på konfekten. TOPELIUS Fält. 4: 32 1864.
AB(A) 1933,
nr 184, s. 7.
[KONFEKT 1.b]
b) (
numera föga br.)
i utvidgad anv., om ngt läckert l. välsmakande; läckerhet; läckerbit; äv. i mer l. mindre bildl. anv.
LindnerTijdhfördr. 6 1641. Hampe-frö prässas til olja, förvaras til .. confect för Värp-Hönsen.
SALANDER Gårdzf. 106 (
1727).
Ett godt samvete är bästa konfekt. BREMER Grann. 1: 46 (
1837).
FoFl. 1916,
s. 117.
[KONFEKT 2]
2) (
†)
efterrätt, dessert; äv. bildl. TIDERUS GrLat. 46 ("49") (
1626;
ss. övers. av lat. bellaria). Till Confect gifwes ther
(dvs. i Japan) steckta Castanier och Mecaniska Äpplen.
WILLMAN Resa 216 (
1667).
Gubben .. gier hoon til confeoht / Ett famtag. ROSENFELDT Vitt. 189 1636.
LAGERERING 1Hist. 4: 253 (
1783).
SJÖGREN (
1795) .
Ssgr (i allm. till
1):
A
–
KONFEKT-ANIS. (
†)
kanderad anis? BOLAVI 153 a 1575.
–
KONFEKT-ASK.
( konfekt- 1530 osv. konfekts- 1900 jfr ASK, sbst.²
–
KONFEKT-BRÖLLOP.
(konfekt- 1731–1923. konrekts- 1543–1900) (numera bl. ngn gg skämts.) bröllop vid vilket blott (l. huvudsakligast) konfekt (o. vin) serveras (men icke mat). Förordn Yppigh. 1731, s. B
2 a.
(Jag) gick .. på Schröders bröllop .. det var konfektbröllop, såsom nu brukas.
GEIJER Brev 364 (
1840).
BREMER Sysk. 1: 283 (
1848).
NDA 1913,
nr 98, s. 1.
– (
2)
KONFEKT-FIKON.
( konfekt- 1761–1822. konfekts. 1860 [jfr d. konfektfigen]
(
†)
jfr -RUSSIN. ÅgerupArk. Räkn.
1761.
UpsP 1860,
nr 1, s. 4.
–
KONFEKT-KORG.
( konrekt- 1675–1932. konrekts- 1524–1364) (
i sht förr)
silverkorg o. d. för uppläggning av konfekt. BoupptSthm 1675,
s. 408 b.
BLANCHE Tafl. 1: 39 (1356). Fatab. 1932,
s. 51.
–
KONFEKT-PÅSE ( konrekt- 1843 osv. konrekts-1823–1900) BoupptVäxjö 1823.
– (
2)
KONFEKT-RUSSIN.
(konfekt- 1780 osv. konfekts- 1860–1900) [jfr d. konfektrosin]
(numera föga br.) om bättre slags russin, urspr. avsedda att användas till dessert vid måltider, dessertrussin. BBERGIUS. PVetA 1780,
1: 238 ÖSTERGREN 1930.
–
KONFEKT-SKÅL.
( konrekt- 1659 osv. konfekte- 1563–1564. konrekts- 1686–1698 jfr -KORG. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 14. BÆCKSTRÖM Rörstr. 50 (1930).
–
KONFEKT-SÖT.
(konfekt- 1593 osv. konfekts- 1861 (i sht i vitter stil) "sötaliskig". STURZEN-BECKER 1: 64 1861. Ett av
Brinkmans konfektsöta hyllningspoem,"Våren och hösten". KJOHANSON 1915 hos
BREMER Brev 1: 532.
SvD 20/0
1925, Söndagsbil.
s. 2.
–
KONFEKT-TALLRIK.
(konfekt- 1694 osv. konfekts- 1842 tallrik (av metall l. porslin) för uppläggning av konfekt; särsk. (förr) om ett slags desserttallrikar på vilka konfekt upplades vid måltid. BoupptSthm 25/5
1694.
En.. OstIndisk BordService .. (med) 16 st. ConfectTallrikar (är till salu). SP 1792,
nr 198, s. 4.
BÆCKSTRÖM Rörstr. 50 (
1930).
B
(
†):
C
(
numera föga br.):
–
KONFEKTS-BIT,
BRÖLLOP, -FIKON, -KORG, -PÅSE, -RUSSIN, -SKÅL,
–
KONFEKTS-TALLRIK, se
A.