KONSELJ konsäl⁴j, äv. kon- (kånnsä'llj DALIN), r. l. m. l. f. best. -en; pl. -er. (förr äv. skrivet con-, -seil 1756–1851 -seille 1788–1843 -selj 1783 osv. -seljie c. 1800 av fr. conseil, av lat. consilium (se KONSILIUM, sbst.²)]

[KONSELJ 1]

1) överläggning, rådplägning; session, sammanträde; numera bl. skämts. ss. bildl. anv. av 2. En löjtnant .. begärde hemlig konselj med vår kapten. (BLADH o.) HORNSTEDT 88 (1783). Förleden Onsdag hölts .. en Conseil af 10 a 12 Läkare och Chirurger, angående Dauphins hälsa. GT 1788, nr 53, s. 1. Fruarna hålla konselj i gathörnen. DN(A) 1931, nr 112, s. 30. jfr KAFFE-, SKVALLER-, TE-KONSELJ m. fl. 2) officiellt sammanträde mellan samtliga (l. vissa) medlemmar av ett lands regering (i l. i vissa fall utan närvaro av statschefen) för avgörande av regeringsärenden, statsråd; förr äv. om sammanträde mellan statschefen o. mer l. mindre tillfälliga rådgivare för behandling av regeringsärenden. Ryska Kejserinnan (lät) sammankalla en extraordinaire Conseil. PT 1758, nr 23, s. 1. I Sittande Conseille. CAEHRENSVÄRD Brev 1:133 (1788). Tvenne konseljer har HM:t hållit: en justitie-, en finans-. WEDBERG HD 189 (cit. fr. 1790. Konseljerna, dit .. (G. III) kallade endast de förtrogne, hvilkas råd han i hvarje särskildt fall ville höra. STAVENOW G3 33 (1901). MALMGREN förf. 1: 113 (1929). jfr JUSTITIE-, KOMMANDO-, KRIGS-, MINISTER-, REGERINGS-, TILLTRÄDES-KONSELJ m. fl. . 3) i sht polit. rådsförsamling; nämnd. GEIJER I. 4: 33 (1822). Riksdagspartiet som helhet ledes (vid riksdagen 1746–47) av en konselj av partiets yppersta män. SvRiksd. I. 5: 155 1934. – jfr DIPLOMAT-KONSELJ m. fl. – särsk. (skämts.) i oeg. anv., om tillfällig församling av rådplägande personer. Jag .. hörde på, huru en konselj af båtsmän disputerade om det lättaste sättet att kryssa öfver till Cumæ. LUNDGREN MålAnt. 3: 62 (1873). 4) sammanfattande benämning på samtliga l. vissa) medlemmar av ett lands regering.

[KONSELJ 4.a]

a) om regeringen i sin helhet, statsråd. En Souverain Herres Conseil traktar ofta efter at blifva mästare af des svagheter, til at göra sig til mästare af Riksstyrelsen. PH 6: 3893 1756. 1860 lemnade .. (statsrådet L. T Almqvist) konseljen och tog plats i Konungens högsta domstol. NF 19: 186 1895. b) om viss del av regeringen (l. konungens rådgivare) som sammanträder för avgörande av vissa speciella regeringsärenden. ODENER G 3 1: 430 (cit. fr. c. (1775). Till konseljerna hörde (un- der gustaviansk tid) en tid äfven den s. k. statskonseljen ("K. Maj:ts konselj för statens reglerande"). HILDEBRAND Statsförf. 518 (1896). Konseljen för krigsärenden. IllMilRevy 1898 s. 145. (Riksdrotsen var under G. III:s tid, ledamot i flertalet konseljer. WEDBERG HD 170 (1922). Numera känner .. vår författning, om man bortser från skillnaden mellan liten och stor konselj, endast två slags konseljer, statsrådet och kommandokonsellen. MALMGREN Förf. 1: 118 (1929). Att från konseljbordet drifva bort .. misshagliga personer. SvH IX. 2: 18 1908. JournLTh. 1813, nr 8, s. 1. WEDBERG HD 272 (1922). SC 1: 351 (1820; i fråga om fr. förh.). TEGNÉR (WB) 9: 256 (1840). DE GEER Minn. 2: 51 (1892).