KONSILIUM konsi⁴lium, äv. ⁰³⁰², shst.², n.; best. -let ((†) -lumet RARP V. 1: 125 1652, STURZEN-BECKER 4: 57 1862; i best. anv. utan slutartikel MESSENIUS Clristm. 214 (c. 1616), BERZELIUS Själfbiogr. 13 (c. 1845)); pl. -ler. Anm. I ä. tid förekom ordet stundom med lat. böjning. RF 1634, & 17 (: af dedt Consilio). (förr äv. skrivet con-, -cil. c. 1616–1862. -sil- 1589–1931) [jfr t.
konsilium, ävensom eng.
council, fr.
conseil, av lat.
consilium, överläggning, råd, rådsförsamling. – Jfr
KONSELJ,
KONSUL,
KONSULENT]
[KONSILIUM.sbst2 1]
1) (
numera knappast br.)
rådslag rådplägning, överläggning, sammankomst för rådplägning. RANP 8: 184 (
1666).
Effter Richsens Rådh hafve in Senatu sig så starkt til tystheet bebundit och icke hafft Secreteraren inne vidh the consilierne. Därs. 9: 200 1664.
STURZEN-BECKER 4: 57 1862. – särsk. (
†)
om sammantrådg i lärovärkskollegium (jfr 4 b). BERZELIUS Själfbiogr. 13 (
c. 1845.
[KONSILIUM.sbst2 2]
2) (
†)
råd. Therföre haffuer iagh thenna (filosfiofen) Panetij menigg til at effterfölia, migh förretaghit och thette consilium och rådh .. schriffuit. BERCHELT PestOrs. A 3 b
1589.
[KONSILIUM.sbst2 3]
3) (
†)
(av rådplägande församling fattat) beslut. MESSENIUS Christm. 214 (
c. (
1616).
At .. man .. ett sådant consilium fattat hafver. HSH 8: 71 1668.
[KONSILIUM.sbst2 4]
4) (
†)
kollegium. [KONSILIUM.sbst2 4.a]
a) == KOLLEGIUM 1 b. Fem Consilier eller Collegier, Såsom äre Hoffrätten, Krigsrätten, Admiralitetet, Cantzelijt och Räckninge Cammaren. LReg. 193 (
1655).
GEIJER SvFolkH 3: 75 (
1856).
[KONSILIUM.sbst2 4.b]
b) == KOLLEGIUM 1 c. BERZELIUS Själfbiogr. 13 (
c. 1845. Stundom användes det lat. uttr.
consilium abeundi, anmodan att avgå; förr särsk. ss. benämning på en mildare form för relegation från universitet l. lärovärk.
ConvLex. 1821.
DALIN 1851.
Ssgr (†): (2)
–
KONSILII-VIS,
adv. såsom l. i form av ett råd l. förslag. Dhe conditioner, som consilii-vijs skole sändas Kongl. M:t. RP2: 1471632.