KONTOR kontω⁴r, förr äv. KANTOR, sbst.², n; best. -et; pl. == (HORTULANUS Rekn. C 4 a 1638 osv.) ((†) -er (RP 8: 100 1640, LD 1899, nr 176, s. 2)); förr äv. KOMTOIR, n; best. -et; pl. == (STIERNMAN Com. 3: 95 1662, ZETTERSTEN AnmMynt 123 (1771)) l. -er (STIERNMAN Com. 3: 95 1662, CivInstr. 478 (1673)) l. (med fr. pl. -änd.) -s (PH 2: 1048 1734, GYLLENBORG Lefv. 68 (c. 1805)). ( comptoir 1672–1845. comptour 1679. comt(h)oir c. 1730–1845. cont(h)oir(e) 1662–1857. cuntor c. 1655. cånthor 1648. kanto(o)r (can-) 1614–1790. kont(h)o(o)r (con-) 1581 osv.) A 1) (†) skrin, schatull; kista; kabinettsskåp. TullbSthm (1581). Vthaff wårt förgylte Conthoor, / Bär til oss här in een Gulkädia stoor. MESSENIUS Disa 25 (1611). It contor, som peningarna stå i. OxBr. 11: 140 1625. 1. litet swart Contor med små Lådor. BupptSthm 1668, s. 238. MÜNCHENBERG Scriver Får. 265 (1725). – särsk. (†) tittskåp? Een göcklare som hade ett Cantor .., thet han baar på ryggen. GYLLENIUS Diar. 30 (c. 1660. 2) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) (större) skåp (till förvaring av husgeråd, matvaror o. d.) skänk; hörnskåp; väggfast skåp; ofta svårt att skilja från 3. Kalkar, Dryckesglas, och Stenkrws (varda) taghne aff Cantoret. SCHRODERUS Comenius 562 (1639; lat. orig.: è repositorio). Ett Contoir i stugun som för stådt i Bagarstugun har behållen dör med lås. FrestaPrästgInvent. 1719. "Kontoret", ett trekantigt hörnskåp, där mjölken förvaras under vintern. TurÅ 1905, s. 85 (i fråga om förh. i Skellefteådalen). 3) litet rum avsett till förvaring av husgeråd, kläder o. d; särsk. dels om mindre garderob l. i väggen inbyggt skåp o. d. (jfr

[KONTOR 2]

2) ; dels om (större) skrubb l. kammare (i sht på vinden l. i förstuga); numera bl. (jfr dock b) om klädskrubb, klädkontor. ÅngermDomb. 1641, fol. . Een koffert, som stådt i ett lijtet Contoir uthi förstugan. VRP 1690, s. 510. Et litet Contoir af bräder kunde upsättas å den ena sidan på sacristigan, hvaräst (kyrksilver o. mässkrud) .. beqvämligen förvarades. VDAkt. 1789, nr 423. Byggningen innehåller .. på vinden 2 rum och 4 kontor. AMBROSIANI DokumPprsbr. 58 (i handl. fr. (1830). Svarta kläder, som hängde i ett kontor ute på vinden. LAGERLÖF Holg. 2: 189 1907. jfr KLÄD-, TRAPP-, VED-, VINDS-KONTOR m. fl. – särsk. a) bildl. Problemet skulle .. fortfarande spöka i hjärnans kontor och kamrar. PedT 1898, s. 38. jfr HJÄRN-KONTOR. b) (numera bl. i Finl.) skafferi. Tvenne Kontor eller skafferier. VDAkt. 1847, nr 111 1846. jfr BERGROTH FinlSv. 184 (1917). 4) (†) hemlighus, avträde. STENHAMMAR Riksd. 1: 139 (1834). – jfr BEKVÄMLIGHETS-KONTOR. B) 5) rum l. våning, specielit avsett (avsedd) för en firmas l. en privatmans skriv- o. räknegöromål o. d; kontorslokal; expeditionslokal; ofta svårt att skilja från 6. Inqvireres skulle uthi Erich Larssons contor, om icke Trippens räckninger der kunne finnas. RP 6: 25 (1636). Skal vid Landshöfdinge Residencen inrymmas för Landtmätaren et tjenligit rum til Contoir. Landtm- Förordn. 73 (1725). WIDEGREN 111 (1788). Handelsmannen vore till finnandes i bodkammaren, eller, som den kallades, kontoret. WETTERSTEDT Mut. 39 (1832). Ett litet kontor om 2 mindre rum (finnestill uthyrning). GHT 1933, nr 151, s. 11 (i annons). jfr BRUKS-, FABRIKS-, GÅRDS-KONTOR m. fl. – särsk. a) (numera föga br.) bildl., i uttr. bära l. ha kontoret på fickan o. d., i fråga om affärsman som sköter sina affärer utan att ha egen affärsl. kontorslokal: sakna affärslokal. STURZEN-BECKER 3: 11 1861. GRANLUND Ordspr. (c. 1880. b) (†) studierum, studiekammare. (Hustrun förmanades att låta mannen) wara i fredh, der han wil särdeles studera i sitt cånthor. ConsAcAboP 1: 321 1648. 6) (lokal för) affärsföretag l. institution l. inrättning l. avdelning av affärsföretag l. institution osv., urspr. (o. ofta alltjämt, ehuru i vissa fall sekundärt) avseende den lokal som utgör säte för företaget osv. (jfr 5, byrå l. expedition (varifrån ett företag osv. ledes l. varest affärer göras l. överenskommelser träffas o. d.). Sitta på kontor. Få, ha plats på kontor. BoupptSthm 1674, s. 30 b (1672). Förstånd och Låf-värd Dygd bestyra E'rt Contoir. FRESE VerldslD 62 (1717, 1726). (Han har, två åhr varit på contoir i amsterdam. VRP 2/3 1737. JJBJÖRNSTÅHL 1775 hos LINNÉ Bref I. 3: 264. Kassören på Hiertas kontor. LILJECRONA RiksdKul. 511 (1841). HALLSTRÖM Händ. 16 (1927). – jfr ADRESS-, ADVOKAT-, AM-, ANNONS-, ANVISNINGS-, ARKITEKT-, ASSISTANS-, AVDELNINGS-, BAGAGE-, BANK-, BILJETT-, BOKTRYCKERI-, BRANDFÖRSÄKRINGS-, BYGGNADS-, DILIGENS-, FILIAL-, FRÖ-, FÖRFRÅGNINGS-, FÖRSÄKRINGS-, FÖRSÄLJNINGS-, GROSSHANDELS-, HAMN-, HANDELS-, HOV-, HUVUD-, HÄRADSSKRIVAR(E)-, INGENJÖR(S)-, KAMRERAR(E)-, KASSA-, KONTROLL-, KÖPMANS-, LOTTERI-, MÄKLAR(E)-, PANTLÅNE-, PASS-, RIT-, SKOGS-, SPEDITIONS-, STADSARKITEKT-, STADSINGENJÖRS-, VAKT-, VARVS-, VÄXEL-, ÅNGBÅTS-KONTOR m. fl. – särsk. (i fråga om ä. förh.) i sht hist. om handelshus, faktori o. d. 2000 .. RijckzDaler egenom th

[et]

Jtalianske Conthor. SthmTb. 1581, s. 44 b. RP 8: 100 (1640). Franska Contoiret vid Senegal. ÖDMANN MPark 110 (1800). I främmande länder hade hanseaterna flerstädes "kontor" eller handelsfaktorier. GRIMBERG VärldH 6: 357 (1935). jfr HANSE-KONTOR. 7) (lokal för) ämbetsvärk l. annan offentlig inrättning l. avdelning av ämbetsvärk osv;, i sht i ssgr som utgöra benämningar på olika statliga ämbetsvärk o. inrättningar. CivInstr. 466 (1669). Beordras at af Chartan och beskrifningen doubletter förfärdigas, så at til Kgl. Contoiret (dvs. landtmäterikontoret) en deraf kan insändas. LandtmFörordn. 68 (1696). Riksens Höglåfl. Ständers Contoir. HENEL 1729 287 1730. (Kammar-)Collegium skal bestå af en Præsident .. jämte följande Contoir. PH 2: 1035 1734. RF 1809, & 66 (om riksgäldskontoret). Till (järnvägs-)styrelsens byråer höra sex kontor. SFS 1920, s. 1544. jfr ACCIS-, ADVOKATFISKALS-, AKTUARIE-, ARKIV-, ARKLI-, ARRENDE-, ARTILLERI-, BYTES-, DISKONT-, EKIPAGE-, FORTIFIKATIONS-, FÄLT-, FÄLTPOST-, JÄRN-, KAMMAR-, KASTELLETT-, KRONOUPPBÖRDS-, LANDS-, LANDTMÄTERI-, LOTS-, MANUFAKTUR-, MILITIE-, POST-, PROVINS-, RIKSGÄLDS-, SJÖKARTE-, SJÖMILITIE-, SJÖTULLS-, STATS-KONTOR m. fl. (†):