KONTOR kontω⁴r, förr äv. KANTOR,
sbst.², n; best. -et; pl. == (HORTULANUS Rekn. C 4 a 1638 osv.) ((†)
-er (
RP 8: 100 1640,
LD 1899,
nr 176, s.
2)); förr äv.
KOMTOIR,
n; best. -et; pl. == (STIERNMAN Com. 3: 95 1662, ZETTERSTEN AnmMynt 123 (1771)) l. -er (STIERNMAN Com. 3: 95 1662, CivInstr. 478 (1673)) l. (med fr. pl. -änd.) -s (PH 2: 1048 1734, GYLLENBORG Lefv. 68 (c. 1805)). ( comptoir 1672–1845. comptour 1679. comt(h)oir c. 1730–1845. cont(h)oir(e) 1662–1857. cuntor c. 1655. cånthor 1648. kanto(o)r (can-) 1614–1790. kont(h)o(o)r (con-) 1581 osv.) [jfr d.
kontor (ä. d. äv.
kantor, kuntor) skrivbord (med skåp) räkenskapsrum m. m., holl.
kantoor, skåp, skrin, kista, räkenskapsrum m. m., t.
kontor, komptoir; av fr.
comptoir, räknebord, disk, handelskontor, av mlat.
computatorium, till lat.
computare (se
KONTO). Med avs. på bet.
-utvecklingen jfr
BYRÅ]
A [KONTOR 1]
1) [jfr motsv. anv. i holl.]
(
†)
skrin, schatull; kista; kabinettsskåp. TullbSthm (
1581).
Vthaff wårt förgylte Conthoor, / Bär til oss här in een Gulkädia stoor. MESSENIUS Disa 25 (
1611).
It contor, som peningarna stå i. OxBr. 11: 140 1625.
1. litet swart Contor med små Lådor.
BupptSthm 1668,
s. 238.
MÜNCHENBERG Scriver Får. 265 (
1725). – särsk. (†) tittskåp? Een göcklare som hade ett Cantor .., thet han baar på ryggen.
GYLLENIUS Diar. 30 (
c. 1660.
[KONTOR 2]
2) (
numera bl. i vissa trakter,
bygdemålsfärgat)
(större) skåp (till förvaring av husgeråd, matvaror o. d.) skänk; hörnskåp; väggfast skåp; ofta svårt att skilja från 3. Kalkar, Dryckesglas, och Stenkrws (varda) taghne aff Cantoret. SCHRODERUS Comenius 562 (
1639;
lat. orig.: è repositorio). Ett Contoir i stugun som för stådt i Bagarstugun har behållen dör med lås.
FrestaPrästgInvent. 1719. "Kontoret", ett trekantigt hörnskåp, där mjölken förvaras under vintern.
TurÅ 1905,
s. 85 (
i fråga om förh. i Skellefteådalen). [KONTOR 3]
3) litet rum avsett till förvaring av husgeråd, kläder o. d; särsk. dels om mindre garderob l. i väggen inbyggt skåp o. d. (jfr [KONTOR 2]
2) ; dels om (större) skrubb l. kammare (i sht på vinden l. i förstuga); numera bl. (jfr dock b) om klädskrubb, klädkontor. ÅngermDomb. 1641,
fol. . Een koffert, som stådt i ett lijtet Contoir uthi förstugan.
VRP 1690,
s. 510.
Et litet Contoir af bräder kunde upsättas å den ena sidan på sacristigan, hvaräst (kyrksilver o. mässkrud) .. beqvämligen förvarades. VDAkt. 1789,
nr 423.
Byggningen innehåller .. på vinden 2 rum och 4 kontor. AMBROSIANI DokumPprsbr. 58 (
i handl. fr. (
1830).
Svarta kläder, som hängde i ett kontor ute på vinden. LAGERLÖF Holg. 2: 189 1907. jfr
KLÄD-,
TRAPP-,
VED-,
VINDS-KONTOR m. fl. – särsk.
[KONTOR 2.a]
a) bildl. Problemet skulle .. fortfarande spöka i hjärnans kontor och kamrar. PedT 1898,
s. 38. jfr
HJÄRN-KONTOR.
[KONTOR 2.b]
b) (
numera bl. i Finl.)
skafferi. Tvenne Kontor eller skafferier. VDAkt. 1847,
nr 111 1846. jfr
BERGROTH FinlSv. 184 (
1917).
[KONTOR 4]
4) (
†)
hemlighus, avträde. STENHAMMAR Riksd. 1: 139 (
1834). – jfr
BEKVÄMLIGHETS-KONTOR.
B) [KONTOR 5]
5) rum l. våning, specielit avsett (avsedd) för en firmas l. en privatmans skriv- o. räknegöromål o. d; kontorslokal; expeditionslokal; ofta svårt att skilja från 6. Inqvireres skulle uthi Erich Larssons contor, om icke Trippens räckninger der kunne finnas. RP 6: 25 (
1636).
Skal vid Landshöfdinge Residencen inrymmas för Landtmätaren et tjenligit rum til Contoir. Landtm- Förordn. 73 (1725). WIDEGREN 111 (
1788).
Handelsmannen vore till finnandes i bodkammaren, eller, som den kallades, kontoret. WETTERSTEDT Mut. 39 (
1832).
Ett litet kontor om 2 mindre rum (finnestill uthyrning). GHT 1933,
nr 151, s. 11 (
i annons). jfr
BRUKS-,
FABRIKS-,
GÅRDS-KONTOR m. fl. – särsk.
[KONTOR 5.a]
a) (
numera föga br.)
bildl., i uttr. bära l. ha kontoret på fickan o. d., i fråga om affärsman som sköter sina affärer utan att ha egen affärsl. kontorslokal: sakna affärslokal. STURZEN-BECKER 3: 11 1861.
GRANLUND Ordspr. (c.
1880.
[KONTOR 5.b]
b) (
†)
studierum, studiekammare. (Hustrun förmanades att låta mannen) wara i fredh, der han wil särdeles studera i sitt cånthor. ConsAcAboP 1: 321 1648.
[KONTOR 6]
6) (lokal för) affärsföretag l. institution l. inrättning l. avdelning av affärsföretag l. institution osv., urspr. (o. ofta alltjämt, ehuru i vissa fall sekundärt) avseende den lokal som utgör säte för företaget osv. (jfr 5, byrå l. expedition (varifrån ett företag osv. ledes l. varest affärer göras l. överenskommelser träffas o. d.). Sitta på kontor. Få, ha plats på kontor. BoupptSthm 1674,
s. 30 b (
1672).
Förstånd och Låf-värd Dygd bestyra E'rt Contoir. FRESE VerldslD 62 (
1717,
1726).
(Han har, två åhr varit på contoir i amsterdam.
VRP 2/3 1737.
JJBJÖRNSTÅHL 1775 hos
LINNÉ Bref I. 3: 264. Kassören på Hiertas kontor.
LILJECRONA RiksdKul. 511 (
1841).
HALLSTRÖM Händ. 16 (
1927). – jfr
ADRESS-,
ADVOKAT-,
AM-,
ANNONS-,
ANVISNINGS-,
ARKITEKT-,
ASSISTANS-,
AVDELNINGS-,
BAGAGE-,
BANK-,
BILJETT-,
BOKTRYCKERI-,
BRANDFÖRSÄKRINGS-,
BYGGNADS-,
DILIGENS-,
FILIAL-,
FRÖ-,
FÖRFRÅGNINGS-,
FÖRSÄKRINGS-,
FÖRSÄLJNINGS-,
GROSSHANDELS-,
HAMN-,
HANDELS-,
HOV-,
HUVUD-,
HÄRADSSKRIVAR(E)-,
INGENJÖR(S)-,
KAMRERAR(E)-,
KASSA-,
KONTROLL-,
KÖPMANS-,
LOTTERI-,
MÄKLAR(E)-,
PANTLÅNE-,
PASS-,
RIT-,
SKOGS-,
SPEDITIONS-,
STADSARKITEKT-,
STADSINGENJÖRS-,
VAKT-,
VARVS-,
VÄXEL-,
ÅNGBÅTS-KONTOR m. fl. – särsk. (
i fråga om ä. förh.)
i sht hist. om handelshus, faktori o. d. 2000 .. RijckzDaler egenom th [et]
Jtalianske Conthor. SthmTb. 1581, s.
44 b.
RP 8: 100 (
1640).
Franska Contoiret vid Senegal. ÖDMANN MPark 110 (
1800). I främmande länder hade hanseaterna flerstädes "kontor" eller handelsfaktorier.
GRIMBERG VärldH 6: 357 (
1935). jfr
HANSE-KONTOR.
[KONTOR 7]
7) [specialanv. av 6]
(lokal för) ämbetsvärk l. annan offentlig inrättning l. avdelning av ämbetsvärk osv;, i sht i ssgr som utgöra benämningar på olika statliga ämbetsvärk o. inrättningar. CivInstr. 466 (
1669).
Beordras at af Chartan och beskrifningen doubletter förfärdigas, så at til Kgl. Contoiret (dvs. landtmäterikontoret) en deraf kan insändas. LandtmFörordn. 68 (
1696).
Riksens Höglåfl. Ständers Contoir. HENEL 1729 287
1730.
(Kammar-)Collegium skal bestå af en Præsident .. jämte följande Contoir.
PH 2: 1035 1734.
RF 1809, &
66 (om riksgäldskontoret). Till
(järnvägs-)styrelsens byråer höra sex kontor.
SFS 1920, s.
1544. jfr
ACCIS-,
ADVOKATFISKALS-,
AKTUARIE-,
ARKIV-,
ARKLI-,
ARRENDE-,
ARTILLERI-,
BYTES-,
DISKONT-,
EKIPAGE-,
FORTIFIKATIONS-,
FÄLT-,
FÄLTPOST-,
JÄRN-,
KAMMAR-,
KASTELLETT-,
KRONOUPPBÖRDS-,
LANDS-,
LANDTMÄTERI-,
LOTS-,
MANUFAKTUR-,
MILITIE-,
POST-,
PROVINS-,
RIKSGÄLDS-,
SJÖKARTE-,
SJÖMILITIE-,
SJÖTULLS-,
STATS-KONTOR m. fl.
Ssgr(i allm. till
5 o.
6)
:
A
(
†):
B
–
KONTORS-ALMANACK(A) ~⁰⁰²(⁰). ( kontor- 1764. kontors- 1768 osv.) numera vanl. om väggalmanacka med blad som kunna bortrivas (för var dag); förr äv. ss. benämning på en i Stockholm utgiven kalender (särskilt avsedd för kontorsfolk). EKBLAD 59 1764.
RUNEMARCK VägvSthm 156 (1790).
Herrar Dodson & Foggs kontor var ett mörkt .. rum, med .. en kontorsalmanack. BACKMAN Dickens Pickw. 1: 305 (
1871).
ÖSTERGREN (
1930) .
–
KONTORS-ANSTÄLLD ~⁰², p. adj. ROOTZÉN SthmUngd. 93 (
1928).
De kontorsanställda. SDS 1929,
nr 208, s. 4.
–
KONTORS-ARBETE ~⁰²⁰, äv. ~²⁰⁰.
–
KONTORS-BETJÄNT; pl. -e l.
-er. (†) kontorist.
OELREICH 4 (
1755).
Våra unga ContorsBetjenter. KEXÉL 1: 278 (
1790).
DALIN (
1852) .
–
KONTORS-BITRÄDE ~⁰²⁰. särsk. till 7, ss. titel på lägre befattningshavare vid vissa statliga ämbetsvärk l. institutioner. GYNTHER Förf. 9: 451 (
i handl. fr. 1863.
PT 1907,
nr 252, s. 2.
SvPostv. 31 1924.
–
KONTORS-BOK;
pl. -böcker. [jfr t. kontorbücher, pl.]
i sht i pl., om räkenskapsböcker, journaler o. d. som användas på kontor. BoupptSthm 1689,
s. 919 b
1685.
VaruhbTulltaxa 1: 266 1931.
–
KONTORS-BOKHÅLLARE ~⁰²⁰⁰. särsk. till 7. jfr -BITRÄDE. PT 1904,
nr 216 A,
s. 3.
–
KONTORS-BYGGNING.
PT 1822,
nr 138, s. 1.
–
KONTORS-CHEF.
( kontor- 1837. kontors- 1816 osv.) [KONTORS-CHEF.ssg 1]
1) till 6: Chef l. förste man på ett affärskontor. NerAlleh. 1871,
nr 41, s. 2.
PT 1908,
nr 159 B,
s. 1.
[KONTORS-CHEF.ssg 2]
2) till 7: chef för (lägre) avdelning inom ett ämbetsvärk; i fråga om danska o. norska förh. äv: byråchef. SvNorStatscal. 1816,
s. 312.
BtRiksdP 1876,
I. 1: nr 13, Bil. s.
18.
SFS 1920,
s. 605.
–
KONTORS-DAM.
jfr -FRÖKEN. SDS 1918,
nr 242, s. 12.
– (
7)
KONTORS-DEPUTATION(EN) hist. utskott (eg. underavdelning av sekreta utskottet) som under frihetstiden hade att övervaka riksens ständers kontors förvaltning. 2NF 6: 171 1906.
SvRiksd. I. 5: 93 1934.
–
KONTORS-ELEV.
WoJ 1891.
–
KONTORS-FAKTOR,
m. (
i sht i fackspr.)
faktor på boktryckerikontor. SDS 1898,
nr 442, s. 4. Upsala(A)
1922,
nr 54, s. 4.
–
KONTORS-FLYGEL.
flygelbyggnad (vid större gård) för gårdskontor o. d. GEIJERSTAM KBrandt 34 (
1904).
–
KONTORS-FOLK.
koll.: kontorsanställda. PT 1912,
nr 236 A,
s. 3.
Enkla lunchställen för kontorsfolk. SvD(A) 1930,
nr 80, s. 13.
–
KONTORS-INREDNING ~⁰²⁰. konkret.
–
KONTORS-KARTA (
numera föga br.)
(större) väggkarta (eg. o. urspr. avsedd för kontor). NWexjöBl. 1851,
nr 46, s. 1.
En kontorskarta öfver Finland. PedT 1891,
s. 397.
–
KONTORS-LOKAL,
r. AB 1869,
nr 73 s. 1.
SvD(A) 1919,
nr 95, s. 14.
–
KONTORS-LÄGENHET ~²⁰⁰ l. ~⁰⁰². GHT 1889,
nr 280 B,
s. 4.
Därs. 1933,
nr 151, s. 11 (i annons).
–
KONTORS-MAN ~man². tjänsteman på kontor. SD 1915,
nr 194, s. 1.
GHT 1934,
nr 9, s. 18.
–
KONTORS-MASKIN.
i sht han- del. i sht i pl. AdrKalSthm 1921,
s. 125.
Kontorsmaskiner, maskiner avsedda att underlätta, förbilliga och förbättra arbetet på kontor. SvUppslB 1933.
–
KONTORS-MÄSTARE.
( kontor- 1615. kontors- 1793–1796) (
†)
kontorschef (vid handelskompani). STIERNMAN Com. 1: 670 (
1615). jfr
HALLENBERG Hist. 5: 192 (
1796).
–
KONTORS-PLATS.
DALIN 1852.
–
KONTORS-PULPET.
PT 1791,
nr 45 s. 3.
RedNordM 1929,
s. 34.
–
KONTORS-ROCK.
kort rock (numera vanl. av tunt tyg, s. k. "svalrock") som (av herrar) användes i sht vid kontors- o. skrivarbete o. d. NVexjöBl. 1848,
nr 1, s. 4. KatalÅhlén-
Holm 95: 50 1928.
–
KONTORS-RUM.
PH 5: 3393 1752.
Fatab. 1933,
s. 61.
– (
7)
KONTORS-SEDEL. (
†)
av riksgäldskontoret utställd banksedel. AdP 1789,
s. 687.
–
KONTORS-SKRIVARE.
( kontor- 1709–1883. kontors- 1704 osv.) särsk.
till 7: (titel på) lägre befattningshavare inom (avdelning av) statliga o. kommunala värk. CivInstr. 501 1704. E. o. kontorsskrifvaren vid postverket. SvT 1852,
nr 169, s. 2.
Kontorsskrivare (vid statens järnvägar och vid vattenfallsvärket). SFS 1920,
s. 604.
–
KONTORS-STIL. (
numera mindre br.)
om driven o. tydlig handstil. ALMQVIST Smar. 116 (
1845).
(Hon) skref under med drifven kontorsstil. SCHILDT Asm. 126 (
1915).
–
KONTORS-STOL.
[jfr t. kontorstuhl]
( kontor- 1689. kontors- 1685 osv.) särsk.
om högvridbar stol (utan ryggstöd). BoupptSthm 1689,
s. 917 b 1685.
Köpmännen .. snurrade .. rundt på sina höga kontorsstolar. BLANCHE Portr. 111 (
1889).
–
KONTORS-TID.
GYNTHER Förf. 2: 447 (
1852;
efter handl. fr. (
1736).
Kontorstid: 9 f. m. – 2 e. m. NerAlleh. 1896,
nr 232, s. 1.
– (
6,
7)
KONTORS-VAKT,
m. ||ig. jfr -VAKTMÄSTARE. JernkA 1835,
s. 156.
SDS 1900,
nr 501, s. 2.
– (
6,
7)
KONTORS-VAKTMÄSTARE ~⁰²⁰⁰. UAcadCatal. 1826, h.-t.
s. 11.
UNT 1931,
nr 10789, s. 5.
Avledn. –
KONTORIST m. ||ig. [jfr t. kontorist, komptorist, fr. comptoriste]
till 6, 7: lägre befattningshavare på kontor l. vid ämbetsvärk o. d; särsk: bokhållare l. biträde o. d. på affärskontor. BoupptVäxjö (
1784).
HALLSTRÖM Händ. 31 (
1927).