KOPIA kωpi³a², stundom ⁰⁴⁰ (copi`a WESTE; -i`a DALIN), sbst.¹, r. l. f. ((†) n. UrkFinlÖ I. 2: 165 (1597)); best. -an; pl. -or ((†) -ar EkenäsDomb. 1: 213 1657; -er (äv. att hänföra till sg. kopi) G1R 1: 186 1524, LUTTEMAN Schulze 199 (1799)); förr äv. KOPI, r. l. f. l. m; best. -en; pl. -er. (förr. äv. skrivet co-. -pi(j) 1619 -- c. 1845. -pia 1523 osv. -pie 1525 – 1821 reproduktion l. efterbildning av ett orginal; särsk. 1) avskrift; äv: medelst tekniska hjälpmedel, ss. kopiepress, hektograf, genomslag med skrivmaskin o. d., åstadkommet avdrag l. avtryck av skriftligt dokument; äv. om trogen avritning l. medelst kalkeing o. d. åstadkommen reproduktion av karta konstruktions. l. byggnadsritning o. d. Göra, taga (en) kopia av ngt. Jämföra kopian med originalet. G1R 1: 118 (1523). Vthaff huilken breff wij sænde eder vthscriffne copier .. ord frå ordh så lydhandis som breffuen sielff inneholla. Därs. 4: 126 (1527). En vidimerad Copia af Contractet. CARL XII Bref 412 (1716). ConceptChartorne .. höra .. til Kongl. Landtmäteri-Contoiret insändas, men Copier theraf äga Landtmätarne at inlämna til hvarje Landsorts Landtmäteri-Contoir. 1CommLamdtmät. 1764, s. 2. VaruhbTulltaxa 1: 576 1931. – jfr AV-, BLÅ-, BREV-, GENOMSLAGS-, ORDER-, SKOL-, UT-KOPIA m. fl. 2) om annat föremål som är tillvärkat ss. en trogen efterbildning av ngt; särsk. konst. om konstvärk som (i samma l. annat format) så troget som möjligt söker efterlikna l. återgiva ett orginal i fråga om formgivning, färg o. d. (utfört av ngn annan än originalets skapare, motsatt: replik). ROTH Kägled. 36 (i handl. fr. (1686). (Han) lofwadhe .. att gifwa sin Syster een Copia af sin Sahl. Moders Conterfei. Bouppt- Sthm 1689, s. 777 a. Jag håller på med att sudda på en kopia efter Greuze. HEDBERG Sardou 43 (1866). Dyrbara kopior i marmor af antikens .. yppersta skulpturverk. LUNDEGÅRD Prom. 1: 25 (1893). Flere av dessa träsnitt (i bibeln 1541) äro delvis ganska råa kopior på träsnitt av Lemherger. Dahl BibliotHb. 1: 217 1924. – särsk. (mindre br.) i utvidgad anv., om (original)bild (målning teckning, skulptur o. d.) i motsättning till den person osv. som avbildats. WERVING Vitt. 322 (c. 1700. SP 1792, nr 43, s. 3. 3) fotogr. från fotografisk plåt l. film till ngt ljuskänsligt material (vanl. på visst sätt preparerat papper o. d.) överförd (positiv) fotografisk bild. Matta, blanka, klara, suddiga ko- pior. PASCH ÅrsbVetA 1844, s. 35. ROOSVAL Schmidt 209 (1896). jfr LJUS-, PAPPERS-, PIGMENT-, SEPIAKOPIA m. fl. 4) i allmännare anv. a) om ngt som är utfört efter ngt annat ss. förebild l. mönster; efterapning, imitation. EKEBLAD Bref 1: 172 (1652). Vårt klassiska läroverk är att anse såsom en mycket svag kopia af deras (dvs. tyskarnaos). Verd. 1884, s. 216 Moster Selmas afekedshälaring var i det närmaste en kopia af öfverstinnans. KUYLENSTIERNA-WENSTER Ber. 94 1898. SvFolkH I. 1: 128 1914. b) om person som (i sht i sitt yttre l. i sitt uppträdande l. tal o. d.) liknar (söker efterlikna) ngn annan. ÖB 28 1712. (Don Quijote) har denna tiden sådane likar, at man ej vet hvilkendera är Original eller Copia. DALIN Arg. 2: 322 (1754, 1754). Doktor Holmes gick av och an, en med undantag av klädseln till det yttre trogen kopia av sin far i fyrtiodrsåldern. HELLSTRÖM Lekh. 358 (1927). AB 1865, nr 99, s. 4. Med kopiebläck förstår man bläcksorter, som gifva en skrift, hvilken kan aftryckas, om ett fuktadt papper lägges deröfver och hårdt tillpressas. UB 5: 537 1874. RP 4: 262 1654. RAMSTEDT BokförGr. 23 (1915). ÖoL 1852. JUNGBERG 104 1873. 1) till 1: visst slags papper, avsett för kopiering av skrift l. teckning. ÖoL 1852. VaruhbTulltaxa 1: 258 1931. 2) fotogr. till 3: (särskilt preparerat) ljuskänsligt papper för tillvärkning av fotografiska kopior. PriskurFotogrArtikl. 1900, s. 12.