KORPUS kor⁴pus l. ³², r. l. m. (VDAkt. 1716, nr 250, osv.) ((†) n. RARP 3: 85 (
1638;
i bet. [KORPUS 6]
6) LMil. 4: 745 (
1695;
i bet. 5), WoJ (
1891;
i bet. [KORPUS 2]
2) ); best. -en, i best. anv. äv. utan slutartikel; pl. -ar; förr äv. (i bet. 5) KORPO, n. (RARP V. 1: 123 1652,
KKD 5: 207 (
1711)) l. r. l. m. (
KKD 9: 58 (
1703)).
(förr äv. skrivet cor-. -po 1652–1738 -pus 1638 osv.) [KORPUS 1]
1) (
numera bl. vard. o. skämts.)
om människokroppen; förr äv. i uttr. i full korpus, i fråga om porträtt: i full kroppsstorlek. BELLMAN (BellmS) 4: 8 (
1767).
Konungen Christian den 4:des portrait i full corpus. HH XXV. 2: 38 (
1809).
Hans väldiga corpus och hans pompösa enfald. Hågk- Livsintr. 6: 264 1925.
[KORPUS 2]
2) (
i fackspr.)
massa; äv. i överförd anv.: fyllighet, styrka o. d. – särsk. [KORPUS 2.a]
a) tekn. o. mål. i fråga om målarfärg: massa o. därav beroende förmåga att täcka; äv. i överförd anv. VetAH 1745,
s. 185. WoJ (
1891;
i överförd anv.).
Ett rött färgpulver av för målning lämplig korpus. HantvB I. 1: 73 1934.
[KORPUS 2.b]
b) boktr. == KORPULENS 2. SvLitTidn. 1817, sp.
829.
[KORPUS 3]
3) (
i fackspr.)
huvudmassa l. huvuddel (av ett föremål) i motsättning till bidelar, utsprång, omgivande hölje o. d., kropp. UB 2: 516 (
1873;
om fiols resonanslåda).
HENNERBERG (o. NORLIND) 1: 95 (
1912;
om orgelpipas kropp). (Altar-)Skåpet har förlorat sina dörrar. I korpus, som är indelad i tre våningar, framställas
(osv.). CORNEILL NorrlKyrklK 200 1918. – särsk.
i numera obrukliga anv. RÅLAMB 10: 4 1691;
om fartygskropp).
När .. pacquetet hijtkom, tog iag det up på en ända, och drog ut sielfva corpus. BARK Bref 1: 44 (
1703).
LINNÉ Bref I. 1: 19 (
1751;
om kärnkropp i mussla).
[KORPUS 4]
4) (
†)
sanmhälle, korporation, kollegium o. d. BtHforsH 1: 85 (
1642).
Och som wij (dvs. adeln) äre ett corpus, måtte wij ock låta sij att wij bestå af oss sielfwe. RARP V. 1: 177 (
1654).
WALLQUIST EcclSaml. 5–
8: 194 1681.
[KORPUS 5]
5) (
†)
mil. om den samlade militära styrka varmed en befälhavare uppträder på en plats; armé; kår; generals underlydande styrka; äv.: huvudstyrka; äv. om den mellersta delen av en slagordning l. mellersta linjen av en på tre linjer uppställd här; jfr CORPS-DE-BATAILLE. HH 20: 350 (
c. 1640.
(Han anhöll) at ..
(J. de la Gardie) ther sammastädes
(dvs. 10 mil utanför Novgorod) wille låta sielfwa corpo stå, och allenast medh några få komma in i Staden.
WIDEKINDI KrijgH 75 (
1671). Thet Corpo, som han
(dvs. konung Kristian V av Danmark) vthur sin Häär vthämptat och afskickat hade Halmstadh at belägra.
BRASK Pufendorf Hist. 341 (
1680).
Hwar General .. commenderandes .. sit underhafwande Corpus. LMil. 4: 745 1695.
HH XVIII. 3: 5 1748.
[KORPUS 6]
6) (
†)
volym vartill ett flertal förordningar o. d. sammanförts; samlingsband; kodex. RARP 3: 85 1638.
VDAkt. 1716,
nr 250.
[KORPUS 7]
7) [ifrågavarande stilsort användes först vid tryckningen i Tyskland av den romerska lagsamlingen "corpus juris civilis"]
boktr. benämning på stilsort av en storlek som ligger mellan "burgeois" o. "cicero". Korpus antikva. Kor- pus kursiv. WESTE 1807.
Täubel Boktr. 1: 172 1823.
AMBROSIANI NordMBokhandtv. 5 (
1916).
Ssgr (3)
–
KORPUS-ARBETE ~⁰²⁰, äv. ~²⁰⁰. guldsm. arbete bestående i att med hjälp av hammare forma ett volymföremåls (ss. en skåls l. kannas l. bägares o. d.) huvuddel (korpus) av en plåt av ädel metall; äv. konkret, om volymföremål som framställts gm dylikt arbete. SvSlöjdFT 1928,
s. 45 (konkret).
– (
7)
KORPUS-KÄGEL boktr.
FAHLGRÉN Boktr. 19 (
1853).
– (
3)
KORPUS-PJÄS guldsm. jfr -ARBETE. ,
s. 46.
SDS 1870,
nr 1, s. 1.
– (
7)
KORPUS-STIL boktr. FISCHERSTRÖM 4: 501 (
c. 1795.
– (
3)
KORPUS-VARA,
r. l. f. guldsm. jfr -ARBETE. SDS 1933,
nr 256, s. 16.