KORALL kωral⁴, äv. ko- l. kå-, sbst.¹, förr äv. KORELL, sbst.², l. KORILL, r. l. m. l. f. (BOLAVI A 6 a 1578 osv.) ((†) n. TullbSthm 28/7 1572, CAVALLIN Herdam. 3: 112 (i handl. fr. 1724)); best. -en, äv. -n; pl. -er; förr äv. KORL, sbst.¹, n; pl. == förr äv. KRALL, m. l. f; pl. -ar. ( ko- (co-) 1525 (: korele stena) osv. kå- (cå-) 1551–1672 -al 1538–1775. -all 1541 osv. -el 1525 (: korele stena)– 1671. -ell 1563–1675 -il c. 1600. -ill c. 1575–1625. korl(l) kårl) 1532 (: Korlebånd)– 1698. kral 1583 (: kralbandh). krallar, pl. 1637

[fsv. korel, n., korill (i ssgn korill band), korl, m. o. n; jfr d. koral, mnor. o. misl. korell, kurell, kurill, nyisl. kórall, t. koralle, eng. coral, fr. corall, it. corallo; av lat. corallum, corallium, eurallium, av gr. κοϱάλλιον, röd korall]

[KORALL 1]

1) kalkartat ämne som erhålles av det frånhuden avsöndrade skelettet hos de flesta koralldjuren (Anthozoa), i sht användt till smycken o. d., förr äv. ss. läkemedel; i sht förr vanl. (äv. i uttr. ädel korall) om röd korall; äv. om mer l. mindre bearbetat stycke av korall (ss. pärla o. d.); stundom (äv. i uttr. oäkta korall) om ämne som liknar l. utgör imitation av korall. VarRer V 50 (1538). Ett armband vtaff Corall och sellff(ve)r. SthmTb. 1569, s. 31 b. Hwitt Corall – 6 p(un)d. TullbSthm 28/7 (1572). BOLAVI 70 b (1578; ss. medel mot blodgång). Corell förtagher Tarmarnas och Miältens vpswällande. FORSIUS Min. 169 (c. 1613. Tin Mund är rödh som een Corall. WIVALLIUS Dikt. 55 (1630). Manteln var blå och bältet af guld, besatt med koraller. TEGNÉR (WB) 5: 24 (1825). RÖNNHOLM EkonGeogr. 202 (1907). jfr BLOD-, GLAS-, ÄDEL-KORALL m. fl. – särsk. (i vitter stil, i sht i poesi) bildl.

[KORALL 1.a]

a) om föremål som på grund av sin (röda) färg (l. sin form) liknas vid korall; numera bl. om läppar. LUCIDOR (SVS) 385 1674 om läppar). SPEGEL GW 121 (1685; om körsbär). Sinnesberusande ord vill jag höra / från dina läppars röda korall. AGRELL Arab. 5 (1903).

[KORALL 1.b]

b) (†) om kvinna. WIVALLIUS Dikt. 55 (1630). CHRONANDER Surge A 4 a 1647.

[KORALL 2]

2) (vanl. träd- l. skivformig) bildning av skeletten hos (solitärt l. i kolonier) på havsbottnen levande koralldjur, i ä. tid äv. uppfattad ss. hörande till sten- l. växtriket. SPEGEL Pass. 178 (c. (1680). SERENIUS (1734; under corall). Den nattsvepta jorden, som står / med skogarsom stora koraller. HEMMER Pel. 11 (1916).

[KORALL 3]

3) zool. nässeldjur tillhörande klassen Anthozoa, av vilken åtskilliga arter bilda ett skelett varav korall (i bet. 1) erhålles, koralldjur; äv. (numera bl. i ssgr l. elliptiskt för dylika) i allmännare anv., om vissa djurarter som i ngt avseende likna koraller; i pl. äv. ss. benämning på klassen Anthozoa, förr äv. med inbegrepp av andra närstående djurarter. Vit korall (zool.), dels om Amphelia occulata Lin., dels om Isidella elongata Esp. Äkta svart korall (zool.), Euple xaura antipathes Lin. LINNÉ SystNat. 76 (1748; ss. benämning på ordning hörande till "vermes"). VetAH 1752, s. 111 (om bryozo). (Flimmerlarvstadiet) är i regel det enda stadium, i vilket en korall rör sig fritt i vatt net. 4Brehm 15: 548 1931. – jfr BÄGAR(E)-, CELL-, CYPRESS-, HORN-, NÄT-, ORGEL-, REV-, SOLFJÄDERS-, STEN-, STJÄRN-, SVART-, ÄDEL-, ÖGON-KORALL m. fl.

Ssgr

(1)

– KORALL-AGAT

[jfr t. korallenachat, eng. coral agate, (

föga br.) miner. visst slags röd agat (med koralliknande teckning bildad av de olika färgade skikten). RINMAN 1: 400 1788. 2UB 5: 274 1902.

– (2) KORALL-ALG bot. algen Corallina officinalis Lin. (vars fjäderlikt förgrenade bål erinrar om en korall). NF 1: 438 1875. KROK o. ALMQUIST Fl. 2: 90 (1917).

– (1) KORALL-ARMBAND ~⁰² l. ~²⁰. ( korall- 1655 osv. koraller- 1656 i sht förr) jfr -HALSBAND. BoupptSthm 22/1 1655.

– (1 2, 3) KORALL-ARTAD, p. adj. WIKEFORSS 1: 962 (1804). Korallartade petrifikater. Svea 1: 58 1824.

– (1) KORALL-BAND. ( korall- (kral-) 1551–1885. koralle- 1530–1651. korla- 1550. korle- 1532–1683)

[ fsv. korelband]

(†) snöre med därpå uppträdda koraller; särsk. om korallhalsband. G1R 7: 18 (1530). MUNTHE Nap. 149 (1885).

– (2) KORALL-BANK; pl. -ar.

[jfr t. korallenbank, jfr -REV.

Fréville Söderh. 1: 224 (1776). FLODSTRÖM Naturförh. 85 1918.

– (2) KORALL-BILDNING. särsk. konkret. PALMBLAD LbGeogr. 45 (1835).

– (jfr 2) KORALL-BLOMMA, r. l. f. (†) korall (i bet. 2). Linné Stenr. 14 (c. 1747.

– (1) KORALL-BROSCH. JournD 1858, s. 150.

– (jfr 2) KORALL-BÄGARE. (†) bägarkoralls korallformation. WALLERIUS Min. 349 (1747.

– (jfr 3) KORALL-DJUR.

[jfr t. korallentier]

i sht zool. nässeldjur tillhörande klassen Anthozoa; i pl. äv. ss. benämning på denna klass. LOVÉN Årsb VetA 1843 – 44, s. 215. 4Brehm 15: 547 1931.

– (1) KORALL-DROPPAR, pl. farm. aromatiska lavendeldroppar, hjärtstyrkande droppar (som i sin användning kommit att ersätta en i ä. tid förekommande, av korall framställd tinktur). LINDGREN Läkem. 1902.

– (2) KORALL-FINGERSVAMP ~⁰⁰².

[jfr t. korallenschwamm]

bot. den kerallikt förgrenade svampen Clavaria coralloides Lin. FRIES Svamp. 53 (c. 1867.

– (1) KORALL-FISKARE.

[jfr t. korallenfischer, eng. coral-fisher]

person som bedriver korallfiske. RINMAN 1: 401 1788.

– (1) KORALL-FISKE. (yrkesmässigt) upphämtande av korall från havsbottnen. WIKFORSS 1: 962 (1864). MUNTHE SMich. 436 (1930).

– (jfr 2) KORALL-FORMATION.

– (2) KORALL-FORMIG.

[jfr t. korallenförmig]

RINMAN 1: 30 1788. (Finger-)svampens fruktbärandedel är .. (vanligen) korallformigt förerenad. 2NF 5: 415 1906.

– (1) KORALL-FRÖ.

[jfr ä. t. korallensaamen, pl.]

(†) == -ÄRT. WIKFORSS 1: 962 (1804). ÅSTRAND 1: 360 1855.

– (1) KORALL-FÄRG.

[jfr t. korallenfarbe]

särsk. : korallröd färg(nyans). LUNDBERG Träg. 156 (1754). WoJ 1891.

– (1) KORALL-FÄRGAD, p. adj. särsk. == -RÖD. WIKFORSS 1: 962 (1804). Korallfärgat lack. PALMÉN Ossendowski Vidd. 229 1925.

– (2) KORALL-GREN. (korall- 1785 osv. koralle- 1705

[jfr t. korallenast, eng. coral-branch]

grenliknande del av korall. SPEGEL ÖPar. 68 (1705). GENTZ Lindgren 2: 54 (1928).

– (2) KORALL-GRUND, n. jfr -REV. OSBECK Resa 88 (1751, 1757).

– (1, 2) KORALL-GRUS. (föga br.) i sht miner. jfr -SAND. HISINGER Ant. 5: 128 (1831). NORDLUND Orm. 17 (1925).

– (1) KORALL-HALSBAND ~⁰²l. ~²⁰. ( korall- 1680 osv. koralls- 1824

[jfr t. korallenhalsband, eng. coral-neck- lace]

halsband av. koraller uppträdda på ett snöre. BoupptSthm 1681, s. 952 a (1680). SvD(A) 1934 nr 352, s. 17.

– (1, 2) KORALL-KALK.

[jfr t. korallenkalk, eng. coral-rag]

miner. jfr -KALKSTEN. Cook 2Resa 134 (1783). GERTZ o. GRÖNWALL Min. 80 1923.

– (1, 2) KORALL-KALKSTEN ~⁰² l. ~²⁰. miner. kalksten som huvudsakligen är bildad av koraller. HISINGER PVetA 1811, s. 21.

– (1, 2) KORALL-KLAPPER. (†) jfr -KALKSTEN. LINNÉ Gothl. 190 (1745). RINMAN 1: 402 1788.

– (1, 2) KORALL-KLIPPA, r. l. f.

[jfr t. korallenklippe]

klippa i havet, bildad av koraller, snäckor, musslor o. d. Fréville Söderh. 1: 174 (1776). PALMBLAD Nov. 3: 75 (1841).

– (3) KORALL-KOLONI. zool. jfr KOLONI 6 d. 3NF 11: 1209 1929.

– (1) KORALL-KORNELL trädg. den i Sv. ss. prydnadsväxt odlade buskväxten Cornus alba Lin. var. sibirica Loud. (med korallröda grenar). PriskurBergTrädg. 1891–92, s. 6.

– (jfr 3) KORALL-KRÄK. (†) koralldjur. VetAH 1794, s. 173.

– (2) KORALL-LAV bot.

[KORALL-LAV.ssg 1]

[jfr t. korallenflechte]

(†) (den korallikt förgrenade) laven Lecanora sordida (Pers.) Ach., gråöglav. LILJEBLAD Fl. 328 (1792). FRIES Ordb. (c. 1870.

[KORALL-LAV.ssg 2]

2) (den korallikt förgrenade) laven Spærophoron coralloides Pers. KROK o. -ALMQUIST Fl. 2: 133 (1907.

– (1, 2, 3) KORALL-LIK, adj.

– (1, 2, 3) KORALL-LIKNANDE, p. adj.

– (jfr 1 a) KORALL-LÄPP. ( korall- 1784–1891. koralle- 1732

[jfr t. korallenlippen, pl., eng. coral lips, pl.]

(i vitter stil, i sht poesi, numera föga br.) om (starkt röda) läppar; vanl. i pl. KOLMODIN QvSp. 1: 526 (1732). Kärlekens Sol är slocknad, Corall-läpparne och Purpur-kinden äro ej mer. THORILD Gransk. 1784, 1: 27. WoJ 1891.

– (1) KORALL-MALM.

[jfr t. korallenerz, eng. coral-ore]

miner. viss oren varietet av cinnober. MÖLLER 2: 124 (1785). 3NF 4: 1089 1925.

– KORALL-MOSSA, r. l. f. ( korall- 1694 osv. koralle-1638–1757. korallen- 1814

[KORALL-MOSSA.ssg 1]

1) benämning på (ämne som erhålles av) vissa djurarter som förr ansågos höra till korallerna; jfr KORALL sbst.¹ ³.

[KORALL-MOSSA.ssg 1.a]

a) (†) zool. om djurart. VetAH 1783, s. 80 (om brygzo). WESTE FörslSAOB (1823; under korall).

[KORALL-MOSSA.ssg 1.b]

b) (i fackspr.) mossliknande ämne bestående av de färgade o. torkade kitinskeletten hos hydroidpolypen Hydrallmanna falcata Lin. 4Brehm 15: 638 1931.

[KORALL-MOSSA.ssg 2]

2) bot. till 2, benämning på vissa koralliknande växter.

[KORALL-MOSSA.ssg 2.a]

a) (†)

– KORALL-LAV l. NJoulrnHush. 1791, s. 191.

[KORALL-LAV.ssg 2.b]

[jfr t. korallenmoos, eng. coral-moss]

förkalkad alg av släktet Corallina Tourn; i sht om arten Corallina officinalis Lin., korallalg; förr äv. om drog som erhålles av korallalgen. FRANCKENIUS Spec. B 3 b 1638. ApotT 1698, s. 18. ÅSTRAND 1855.

– (jfr 1 a) KORALL-MUN.

[jfr t. korallenmund]

(i vitter stil, i sht poesi, numera föga br.) jfr -LÄPP. WIKFORSS 1: 962 (1864). WoJ 1891.

– (2) KORALL-OFRIS. (†) bot. == -ROT 3. LILJEBLAD Fl. 213 (1792; äv. i den Postuma pl. 1816.

– (1) KORALL-ORM.

[jfr t. korallenschlange, eng. coral-serpent, fr. serpent corail]

zool. giftsnok tillhörande det i tropikerna levande släktet Micrurus (med praktfull, ofta cinnoberröd färgteckning); i pl. äv. ss. benämning på detta släkte. Äkta korallorm (zool.), Micrurusc orallinus Wied. WIKFORSS 1: 962 1804. 4Brehm 10: 209 1927.

– (1) KORALL-PION.

[jfr t. korallensamige gichtrose, ävensom det nylat. artnamnet corallina]

bot. o. trädg. (den i Sv. ss. prydnadsväxt odlade, i Sydeuropa inhemska) örten Pæeonia corallina Ritz, med runda, korallröda frön; förr äv. om andra pionarter. SERENIUS Kkkk 2 a (1757; om Pæonia officinalis Lin.). PrisförtAlnarpTrädg. 1892, s. 67.

– (jfr 3) KORALL-POLYP.

[jfr t. korallpolyp, eng. coral-polyp]

(numera bl. tillf.) zool. koralldjur. DALMAN Årsb VetA 1826 s. 68 Ymer 1908, s. 305.

– (1) KORALL-PULVER.

[jfr t. korallenpulver, eng. coral-powder]

(förr) till medicinskt bruk. FORSIUS Min. 159 (c. (1613). SCHERPING Cober 2: 400 (1737).

– (jfr 3) KORALL-PÄNNINGAR, äv. -PÄNGAR, pl.

[jfr t. korallpfennige, pl.]

(†) zool. rörmanet av släktet Porpita Lam. (förr räknad ss. hörande till koralldjuren). WALLERIUS Min. 351 (1747. HEINRICH 1828.

– (1) KORALL-PÄRLA, r. l. f.

[jfr t. korallenperle, eng. coral-bead]

(i sht förr) pärla tillvärkad av korall. BouptSthm 1685, s. 957 b. DALIN 1852.

– (2) KORALL-REV, n.

[jfr t. korallenriff eng. coral-reef]

rev bildat av koraller, snäckor, musslor o. d; jfr ATOLL Cook 2Resa 71 (1783). Gotland består till väsentlig del av gamla korallrev. HimHavJord 1: 235 1925.

– (2) KORALL-ROT. ( korall- 1789 osv. koralle- 1685

[KORALL-ROT.ssg 1]

1) (†) i pl., om (rotformigt förgrenad) korallformation. RINMAN 2: 788 1789.

[KORALL-ROT.ssg 2]

2) (†) i pl., om koralliknande rotstock. Swensk Tandört med Coralle-rötter. RUDBECK CampElys. 2: 234 1701.

[KORALL-ROT.ssg 3]

[jfr t. korallenwurzel, eng. coral-root, nylat. corallorrhiza]

bot. orkidén Corallorrhiza innata Br. (med korallikt förgrenad rotstock). RUDBECK HortBot. 84 (1685). KROK o. ALMQUIST Fl. 1: 206 (1919).

– (1) KORALL-RÖD.

[jfr t. korallenrot, eng. coral-red]

som har ädelkorallens röda färg. MÖLLER 3: 292 (1790). Se, hvilket täckt flickhufvud med .. den nättaste, korallröda mun. ALMQVIST TreFr. 1: 150 (1842).

– (1, 2) KORALL-SAND.

[jfr t. korallensand]

i sht miner. sand som bildats av söndersmulade koraller, snäckskal o. d. Fréville Söderh. 1: 208 (1776). RAMSAY GeolGr. 240 (1909).

– (jfr 3) KORALL-SKORPA. (†) om vissa mossdjur, i sht tillhörande familjerna Escharidæ) o. Flustredæ, vilkas kolonier bilda en skorpliknande formation o. som tidigare räknats till korallerna. (Sv.) Grenig Corallskårpa, lat.) Eschara ramosa. WALLERIUS Min. 353 1747. VetAH 1752, s. 110 (om mossdjur av släktet Flustra Lin.). MEURMAN 1846.

– (1, 2) KORALL-SLAM. (i fackspr.) från koraller härrörande slam som avsätter sig på havsbottnen. NF 6: 475 1882. RAMSAY GeolGr. 240 (1969).

– (1) KORALL-SMYCKE.

– (1) KORALL-SNOK.

[jfr eng. coral-snake]

zool.

– KORALL-ORM. STUXBERG (o. FLODERUS) 2: 466 1902.

– (jfr 2) KORALL-STAM. (föga br.) (stamliknande) korallformation. ÅSTRAND 1: 360 (1855). FRIES LinnésSkr. 2: 241 1906.

– (1, 2) KORALL-STEN. ( korall- (korl-, kårel-) 1553–1923. koralle- 1525. korle- 1660 (numerabl. tillf.) korall (i bet. 1) ; förr äv: fossil kerall. JönkTb. 111 (1525). Man bär Corallsteenar på Halsen och Armarna, för Truldom och älskogs fasci – nationes, såsom och för fallande siuko. FORSIUS Min. 159 (c. 1613. BRUZELIUS AllmogL 91 1876.

– (2, 3) KORALL-STOCK. i sht zool. korallkoloni; äv. om den formation som bildas av en korallkoloni. LOVÉN Årsb VetA 1840–42, s. 377. LbFolksk. 694 1892.

– KORALL-SVAMP.

[KORALL-SVAMP.ssg 1]

1) (†) benämning på vissa svampliknande koraller l. djurarter som förr räknats till korallerna; i sht om svampkorall; jfr KORALL sbst.¹ ³. WALLERIUS Min. 351 (1747). LINNÉ Bref I. 2: 269 (1764; om korall av släktet Madrepora Lam.). RINMAN 1: 402 (1788; om rörmanet av släktet Porpita Lam.). WESTE (1807; om svampkorall). DENS. FörslSAOB (1823; under korall).

[KORALL-SVAMP.ssg 2]

[jfr t. korallenschwamm]

, bot. till 2: (den korallikt förgrenade) svampen Hydnum coralloides Scop. SMITT Svamp. 57 (1863).

– (2) KORALL-TAGGSVAMP ~⁰² l. ~²⁰ l. bot. == -SVAMP 2. FRIES Svamp. 23 (1862). ROMELL Lindblad 85 (1901).

– (2) KORALL-TICKA, r. l. f. bot. (den korallikt förgrenade) svampen Polyporus frondosus Fr. ROMELL Lindblad 82 (1901).

– KORALL-TRÄ.

[KORALL-TRÄ.ssg 1]

[jfr ä t. korallenkolz]

(†) hornkoralls (trädliknande) korallförmation; hornkorall; jfr KORALL sbst.¹ ². WALLERIUS Min. 354 (1747). MÖLLER 830 1807.

[KORALL-TRÄ.ssg 2]

[jfr t. korallenholz, eng. coral-wood, fr. bois corail]

(i fackspr.) till 1: den hårda vackert färgade veden av det i tropiska länder inhemska trädet Adenanthera pavonina Lin. (med glänsande röda frön); äv. om den mjuksa, korkliknande veden av korallträdet (se d. o. 2. HEINRICH 1814. (EKENBERG o.) LANDIN 1893.

– KORALL-TRÄD.

[KORALL-TRÄD.ssg 1]

1) (numera bl. tillf.) trädliknande korallbildning; jfr KORALL sbst.¹ ². RINMAN 1: 402 1788. LfF 1854, s. 149.

[KORALL-TRÄD.ssg 2]

[jfr t. korallenbaum, eng. coral-tree]

bot. till 1: träd av det i tropiska o. subtropiska länder inhemska släktet Erythrina Lin., med röda blommer o. frön; särsk. om arten Erythrina corallodendron Lin. MÖLLER 1796. LfF 1917, s. 106

[KORALL-TRÄD.ssg 3]

[jfr t. korallenbäumchen, korallenkirsche, nylat. arbusculum coralli]

(†) till 1: busk. l. trädväxten Solanum pseudocapsicum Lin., med röda bär. LUNDBERG Träg. 151 (1754).

[KORALL-TRÄD.ssg 4]

4) (†) till 1; == 1 -TRÄ 2. LUTTROPP Svarfk. 458 (1839).

– (1) KORALL-VIT. (mera tillf.) som har den för vissa korallarter utmärkande vita färgen. ROSENIUS Himmelstr. 145 (1900, 1903).

– (2) KORALL-YXNE. (knappast br.) bot. == -ROT 3. NYMAN HbBot. 347 (1858). ANDERSSON Afbildn Växt. 1: 69 (1870).

– (1) KORALL-ÄRT, äv. -ÄRTA.

[jfr t. korallenerbsen, pl.]

(i fackspr.) glänsande, scharlakansrödt frö av trädet Adenanthera pavonina Lin; vanl. i pl; jfr -FRÖ. ÅSTRAND 1855. 2NF 1910.

– (2) KORALL-Ö.

[jfr t. koralleninsel, eng. coral-island]

ö som bildats av koraller, snäckor, musslor o. d; jfr ATOLL Cook 2Resa 72 (1783). Söderhafvets berömda korallöar. NATHORST JordH 499 (1891). RÖNNHOLM EkonGeogr. 273 (1907.

– KORALL-ÖRT. ( korall- 1806–1829. koralle- 1757 (†)

[KORALL-ÖRT.ssg 1]

[jfr t. korallenkraut, holl. koraalkruid, nylat. herba coralli; benämningen sannol. föranledd av växtens röda bär]

till 1: sparris. SERENIUS Kkkk 3 a 1757.

[KORALL-ÖRT.ssg 2]

[jfr t. korallenwurzel, eng. coralwort; benämningen föranledd av örtens egendomligt tandade, vita rotstockar]

till 2: örten Dentaria bulbifera Lin., tandrot. DELEEN (1806; un- der coral). DENS. 604 1829.

(†):

– KORALLE-BAND

– KORALLE-GREN, se A.

– (2) KORALLE-GRÄS. == KORALL-MOSSA 2 b, FRANCKENIUS Spec. B 3 b (1638). Därs. 1 1659.

– KORALLE-LÄPP,

– KORALLE-MOSSA,

– KORALLE-ROT, se A.

– (1) KORALLE-SAFT.

[jfr t. korallensaft]

jfr -SIRAP. WARNMARK Epigr. C 2 b 1688.

– (1) KORALLE-SIRAP.

[jfr nylat. syrupus coralliorum]

(ss. läkemedel användt, sockrat) extrakt av korall, erhållet därigm att korallen utsatts för påvärkan av ngn fruktsaft, t. ex. berberissaft. ApotT 1698, s. 84. Därs. 1739, s. 8.

– KORALLE-STEN,

– KORALLE-ÖRT, se A.

[ av t. korallen-]

(†):

– KORALLEN-MOSSA, se A.

– (1) KORALLEN-TINKTUR. ( korallen- 1706. koralls. c. 1613

[jfr ä. t korallentinktur]

FORSIUS Min. 162 (c. 1613. LACANDER Gyllenstierna 49 (1706).

(†):

– KORALLER-ARMBAND, se A.

(†):

– KORALLS-HALSBAND, se A.

– (1) KORALLS-OLJA, f. == KORALLEN-TINKTUR. FORSIUS Min. 162 (c. 1613.

– KORALLS-TIKTUR, se C.

(†):

– KORLA-BAND, se A.

(†):

– KORLE-BAND

– KORLE-STEN, se A.

Avledn.

– KORALLIN r. l. n.

[jfr t. korallin, eng. oorallin, fr. coralline; jfr äv. lat. corallinus, korallfärgad]

(i fackspr.) till 1; benämning på vissa (gula l. röda) tjärfärger för lackfabrikation. Ups- LäkF 1869–70, s. 532. 2NF 29: 230 1919.

– KORALLINISK

– KORALLISK adj.

[jfr ä. t. korallisch, ä. eng. corallic]

(numera bl. i vitter stil, föga br.) till 1, 2, 3: som utgör l. härrör från l. hänför sig till l. liknar korall(er). Oldendorp 1: 139 (1786). ÖSTERGREN (1930) . särsk. (†) i uttr. koralliskt orgvärk, fossil orgelkorall WALLERIUS Min. 345 (1747). RINMAN 2: 1036 1789.

– KORALLIT , r. l. m.

[jfr ä. t. koralliten, pl., eng. corallite,]

(†) till 2: fossil korall. RINMAN 1: 402 (1788). DALIN (1871) .