KORSAR korsa⁴r, i bet. 1 m., i bet. 2 r. l. m; best. -en, äv. -n; pl. -er. ( corsair (-aire) 1693–1792. korsar (cor-) 1672 osv. corsär 1798 [jfr dan. o. t.
korsar, fr.
corsaire; av it.
corsaro, av mlat.
cursarius, till lat.
cursus, lopp (jfr
KORSO,
KURS). Formen corsär,
-air är lånad från fr. – Jfr
HUSAR]
[KORSAR 1]
1) (
i sht förr)
sjörövare, pirat, fribytare; särsk. (förr) om sjörövare från barbareskstaterna; tillf. äv. om kapare (se d. o. 1. Emot Turckiske Corsarernes anfall, (må, Convoyerne taga i beskydd och förswar hwarjehanda Skepp och Fahrkostar. STIERNMAN Com. 3: 945 1672; möjl. till
2. EBERHARDT AllmH 3: 102 (
1776)..
GRIMBERG VärldH 4: 85 (
1930).
NDA 11/2 1934, Söndagsbil. s.
8 (om kapare). – särsk.
i bild., Skildrar Sommelius stormen på hafvet, så år han sjelf derute, en korsar, som kämpar med vind och vågor. GHT 1867,
nr 292 B,
s. 3.
[KORSAR 2]
2) (
i sht förr)
sjörövarfartyg, piratfartyg. DA 1771,
nr 106 s. 1.
STURZEN-BECKER 4: 78 1862.
SvUppslB 1933. – särsk. (
tillf.)
i fråga om nutida sjökrig: krigsfarteg som användes för uppbringande av handelsfartyg; jfr KAPAR-KRYSSARE. VFl. 1916,
s. 92.
Ssgr (
i sht förr)
: (1) HORNBORG Segelsjöf 110 (
1923).
– (jfr
2)
KORSAR-FARTYG ~²⁰ l. ~⁰².
– (
1,
2)
KORSAR-FLAGGA,
r. l. f., l. -FLAGG. av sjörövare använd flagga. BLANCHE Bild. 2: 55 (1864).
,
nr 13, s. 1.
– (jfr
2)
KORSAR-SKEPP .
Phosph. 1810,
s. 185.