KORT kω⁴rt, l. kωr⁴t, n; bsst. -et; pl. == ((†) -er RUDBECK Atl. 3: 62 (1698: Siökorter)). ( choort1651. chort 1711–1770. koort(h) 1579–1712. kort(h) 1536 osv. kårt(h) 1536–1698) 1) (i sht mindre) stycke l. blad av tjockt o. styvt papper l. tunnare papp, avpassat l. avsett för visst ändamål; kartong (se d. o. 1. KlädkamRSthm 1585 C, s. 5 a; möjl. till 2. 1 litet Kort mäd vita stenar. Fatab. 1911, s. 81 (1759). På vita kort kan skrifvas små bref, billetter, små kundgörelser samt allehanda, som man vil tekna sig til minnes. ROTHOF 249 (1762). Du kan klippa dig sjelf den andra Husarn af kort. ENVALLSSON Schlenzh. 29 (1796). Generaltullstyrelsens kortsystem över importen .. består av ett kort för varje vara, på vilket angives kvantitet och värde av införseln till varje tullkammardistrikt. SvGeogrÅb. 1929, s. 89. (†) Swart Venedisk Silcke – 3 kort huart vog – 7 p(un)dh 13 lodh. KlädkamRSthm 1585 E, s. 16 b. jfr ABONNEMANGS-, ADRESS-, BEGRAVNINGS-, BJUDNINGS-, BLOMSTER-, BREV-, BRÖD-, GRATULATIONS-, IDENTITETS-, INTRÄDES-, JUL-, MEDLEMS-, PRESENT-, PÅSK-, SORG-, VISIT-, VY-KORT m. fl. – särsk. om vissa speciella slag av kort (ofta elliptiskt för ssgr). a) visitkort. Den portugisiska (ambassadören).. var ej .. hemma, utan vi lämnade kort. TERSMEDEN Mem. 2: 54 (1734). Jag hastade .. ut, att kasta migi virveln och att stoppa kort i ett par dussin visitlådor. TÖRNEROS Brev 1: 287 (1826; uppl. 1925). HEDENSTIERNA FruW 158 1890. b) bjudningskort. WESTE FörslSAOB 1823. Man nekar ju ej, då man bjuds med kort. TENGSTRÖM Kipling Sold. 22 1899. c) 1 skål för fotografikort. BoupptVäxjö 1880] fotografi. Jag har .. låtit fotografera mig, ehuru jag ännu icke fått korten. FRÖDING Brev 171 (1892). HALLSTRÖM Händ. 16 (1927). jfr AMATÖR-, GRUPP-, PROV-KORT. d) (i fackspr.) stycke kartong l. papper (försett l. avsett att förses) med efter vissa mönster genomslagna hål för pluggar ("nålar") varmed varptrådarna i jacquardvävstol dirigeras. UB 6: 448 (1874). ANDERSSON Väfn. 84 (1880). 2NF 12: 1155 1910. jfr MÖNSTER-KORT. 2) (litet, styvt, fyrkantigt) pappersblad försett med bild(er) l. figur(er) o. dyl. o. användt till sällskapslek l. spel; spelkort. Spela kort; förr äv. i kort, förr äv. leka kort. Ett parti kort; jfr b. Blanda, taga upp, ordna korten. Lägga upp korten (på bor- det). Spela ut, lägga på, kasta ett kort. Sitta med l. ha goda, dåliga, höga, låga kort. Klädt kort, se KLÄDA I 1 f . Bekänna (förr äv. betjäna) kort, se BEKÄNNA I 7 resp. BETJÄNA I 2 c . Se l. titta l. kika i ngns kort, i smyg se efter vilka kort ngn (annan spelare) har på hand (jfr d ). Sätta en viss summa på ett kort, ss. insats vid hasardspel. Spå i kort. TullbSthm 1536, s. 77 a. VarRerV 34 a (1579). Begynthe så Hans och Oluffspele kortt medh hwar annen, och satte sijne hatter vth på Spelett. SthmTb. 1589, s. 13 a. Skal alt dobbel med kort och tärning .. strengeligen wara förbudit. KOF II. 1: 202 (1659). Leka kort. BL 10: 197 (cit. fr. 1669. I, som gerna spela i Kort. FERNANDER Theatr. 99 (1695). Kort .. säljas dels lektals, dels i Dussin eller Gross. Orrelius 202 1797. Det är en allmän regel, att utspelt kort ligger. LINDSKOG Spelb. 62 (1847). Ert högsta kort i er kortaste färg. SvSkämtl. 108: 24 1918. jfr BEGÄR-, BOTTEN-, FORCE-, GASK-, GIV-, HAND-, HJÄRTER-, HÄST-, INKOMST-, KAMBIO-, KILLE-, KÖP-, MISÄR-, NOLLE-, PASS-, PATIENS-, SLUT-, SPEL-, SPÅ-, STORM-, TAROCK-, TRUMF-, UTKOMST-KORT m. fl. – särsk. a) (†) i sg. ss. beteckning för kortlek l. den samling kort varmed ngn spelar; äv. i bildl. uttr. (jfr d). (Lat.) Commiscere chartas, (sv.) Blanda koortet. VarRerV 34 a 1579. I medler tijd dhes spelade blef dem krackeel emellom om kortet at Jöens Jöenssonn hade stulet et bladh Ruterkongh. VRP 1650, s. 517. (K. X G. är) förorsaakat wordin att see på kortet som i Danmark blandades. RARP 7: 125 1660; jfr d . En må intet låta manfocken alt för mycket koxa i kortet för sig. 2Saml. 13: 77 (c. 1690); jfr d . b) närmande sig l. överådende i bet: kortspel (se d. o. 1. (De) Late theras öfning. wara Kort oc terning. L. PAULINUS GOTHUS MonPac. 424 (1628). Kortt och Thärning, är owisz bärgning. GRUBB 802 (1665). Ni har) så godt som lofvat mig att lägga bort kort, en gång för alla. CRUSENSTOLPE CJ 2: 97 (1845). Begifven på kort. WoH 1904. c) ss. senare led i ssgr som användas ss. namn på vissa kortspel; jfr FEM-, TRE-KORT.

[KORT.sbst 2.d]

d) i mer l. mindre bildl. anv. (jfr a); särsk. med hänsyftning på kortspelet ss. en tävlan l. strid o. de enskilda korten ss. medel l. vapen däri. Konungen aff Påhlen .. (:) får iagh goda Kort, så at Turcken blifwer Labeet i Ungern, skal han spela än en gång. Labetspeel 4 a 1684. Spelet är högt, men ännu håller jag i korten. RUNEBERG ESkr. 2: 97 (c. (1850). Det jämnar ut partiet, och vi börja med ungefär lika goda kort på hand. JANSON CostaN 1: 167 (1910). – särsk. i vissa -uttr.

[KORT.sbst 2.d.α]

α) bekänna (förr äv. betjäna) kort, se BEKÄNNA I 7 c resp. BETJÄNA I 2 c .

[KORT.sbst 2.d.β]

β) blanda korten o. d., se BLANDA v., 3 b; blanda bort korten, se BLANDA BORT 2 a slutet.

[KORT.sbst 2.d.γ]

γ) lägga korten på bordet o.d., se BORD sbst.¹, 5 a .

[KORT.sbst 2.d.δ]

δ) se l. titta l. kika (förr äv. koxa) i ngns kort, äv. ngn i korten o. d., upptäcka l. genomskåda ngns hemliga avsikter l. planer; förr äv. se i korten med ngn, se upp med ngn, kontrollera ngn. Man låther inthet gärna koxa sig i korten och wijsar andre huru sakerne stå. RARP 6: 61 1657. (Den som) Clerckerne något litet i Korten begynner at kijka. BRASK Pufehdorf Hist. 446 (1680). Det woro önskeligit, at .. alla Hus-Mödrar .. wille .. läsa (denna bok).. på det the med den enfaldiga JordGumman kunna see uti Korten, och ey nödgas tro alt hwad hon säger. HOORN Jordg. 1: Fört. 19 1697. Man skall ha blivit mycket gammal, innan man kan titta vår Herre i korten. WÄGNER Silv. 107 (1924). ε) spela l. sköta sina kort väl l. illa o. d.,sköta sin sak väl l. skickligt, handla klokt o. beräknande resp. motsatsen. SERENIUS Y 3 a 1734. BESKOWW Enhet 68 1916. ζ) sätta allt o. d. på ett kort, riskera allt osv. på ett enda försök att nå målet. BERZELIUS Brev 14: 126 (1838). Visst är.., att., (K. X G.) gerna satte allt på ett kort, till vinet eller undergång. TOPELIUS Fält. 2: 108 (1856). 3) karta (se KARTA, sbst.² V; numera bl. sjöt. om sjökort. ROSENFELDT Nav. 14 (1693). Jag .. gick .. ned i Cajutan för at i Kortet efterse, hvilken Hamn som vore närmast. Törn- grenMål 225 (1801). Cortéz och hans officerare .. utbredde sitt kort på marken och studerade det ifrigt för att söka utforska i hvad riktning de tågade. ÅLUND Prescott 579 1863. HÄGA PraktNav. 12 1900. – jfr LAND, SJÖ-KORT. (†): (†):