KOSTYM kosty⁴m, r. l. m; best. -en; pl. -er. (förr äv. skrivet cos-. -tum(e) 1778–1873 -tym 1809 osv.) 1) (†) bruk, plägsed, kutym. Om man som student en gång hvarannan vecka låter bära sig (berusad, ifrån källaren, kan jag förlåta, ty det hör till kostymen. och ordens-esprit. HJÄRNE DagDrabbn. 317 (ihandl. fr. (1809). DALIN 1871. 2) (†) om under viss tid bruklig(t) mod l. form l. stil o. d.

[KOSTYM 2.a]

a) om viss tids dräktsed (mod) l. snitt. Ingen (bildhuggare).. skulle våga kläda en Statue efter denna tidens costume. GUSTAF III 1: 230 (1778). En peruk enilgt forntidens costume. RADEMINE Knigge 1: 90 (1804; i bild). b) om form o. prägel hos viss tids mynt. Många mynt, som utgifvas för antika, äro präglade i nyare tider efter den gamla kostymen. NORRMAN Eschenbg 1: 90 1817. c) om viss tids form för kämpaspel o. d. Tornerspel .. efter den intil 1616 öfliga costumen. PT 1791, nr 29, s. 2. 3) (i sbt i fackspr.) vad som är karakteristiskt för (visst stånd l. viss krets o. d. under) viss äldre tid, särsk. med hänsyn till seder o. bruk, klädedräkt o. d., sammanfattningen av de (yttre) drag varigenom (visst stånd l. viss krets o. d. under) viss äldre tid karakteriseras, tidsfärg, tidskostym; utom i ssgr numera i sht i uttr. historisk kostym; förr äv. i uttr. andlig l. inre kostym, om anda l. mentalitet hos (visst stånd l. viss krets o. d. under) viss äldre tid. BERGKLINT MSam. 1: 205 (1781). Ytterligare bidrag till vår kännedom om tidehvarfvet i hela dess andeliga kostym. FORSSELL Stud. 1: 124 (1867, 1875). (Shakspeares) romare äro icke starka i den yttre kostymen, men andan, väsendet träffa de på ett mästerligt sätt. 3SAH 8: 297 (1893). Författarens aktningsvärda ansträngningar att träffa den historiska kostymen. SYLWAN SvLit. 143 (1903). – jfrTIDS-KOSTYM. – Särsk. (†) a) i vissa uttr., i frågaom iakttagande av l. fel mot historisk kostym. Noggrannt iakttagande af costumen. 3SAH XXXIX. 2: 14 (1823). Det är .. alls intet fel emot kostymen, att lägga sådana namn som Kain eller Noach i munnen på en moslem. CVASTRANDBERG 3: 433 1855. b) oeg., i uttr. vara i kostymen, vara i stil med det hela. SAHEDLUND 1862 i Sturzen- Becker 2: 149. 4) konkret: (kläde)dräkt; utom i ssgr numera nästan bl. i a, c, d. Att vilja rikta ett språk, som går till sin odling, ur ett fattigare och vildare .. Det är att kläda en skön och välbildad yngling i en uråldrig costume, som för löjligar honom. STENHAMMAR 304 (1798). Den elegantaste kostym ser ingenting ut, om den bäres med behag. HAGDAHL Fråga 173 (1883). – jfr ADAMS-, BAD-, BAL-, CHEVIOT-, CLOWN-, CYKEL-, DAM-, EVA-, FANTASI-, FLANELL(S)-, FRACK-, GOSS-, HERR-, JACKETT-, JAKT-, PARADIS-, SKOL-, SOMMAR-, SPORT-, TENNIS-, VÅR-KOSTYM m. fl. – särsk. a) i den bildande l. sceniska konsten l. vid maskerad l. karneval o. d. förekommande dräkt avpassad efter en äldre tids bruk l. mer l. mindre fritt komponerad; teaterdräkt; maskeraddräkt; förr äv. i överförd anv., om person klädd i dylik kostym. Den kostum, som bäst draperar sig, eller bäst enligt konstnärens afsigt höljer eller röjer formerna, är det enda mode, som bildhuggaren i sin konst behöfver veta af. GEIJER I. 3: 414 (1817). Flockar af.. trashankiga kostymer .. hålla, stt förfärligt väsen (under romerska karme- valen). BREMER GVerld. 2: 183 (1889). En repetition (av ett teaterstycke) utan kostymer. SYLWAN (o. Bing) 1: 332 (1910). En .. midnattskabaret i Bellmens tecken med Bellman, Ulla Winblad (osv.) .. i kostym. SvD(A) 1934, nr 122 s. 8. b) (†) ämbetsdrägt, uniform. Samtlige Pairerne buro sin kostym, dock utan liljor. AB 1830, nr 12 s. 2 DALIN 1871. c) (i allm, i sin helhet av samma tyg förfärdigad) uppsättning l. omgång av herrkläder (bestående av rock l. kavaj, byxor o. väst). En blanksltiten kostym. Svart kostym, Tröja byxor och väst. BoupptVäxjö (1873). (Kaptenen) lät (årligen) sy sig minst två kostymer. BERGMAN JoH 93 (1926). En man som stod och borstade en kostym herrkläder. SvD(A) 1934, nr 267 s. 8. d) i oeg. l. bildl. anv., HÖJER Sv. 2: 646 (1878). Hvilka ändringar svenska språkets kostym hittills undergått. LUNDELL Rättstafn. Förord 1886. Det mest kerateristiska i (rödstjärt-)hanens kostym är den stora ramsvarta haklappen. ERICSON Fågelkås. 1: 7 (1906). – särsk. (i sht i litterärt fackspr.) om för viss äldre tid karakteristisk litterär stil l. prägel; arkaiserande litterär stil. Så snart man tager sig att (i en översättning) bibehålla den sanna antika kostnmen. Lyceum I. 2: 86 (1810). Ordet adjö i översättning av Tiecks Riddar Blåskägg).. strider mot den gammalmodiga kostum som.utmärker boken. Polyfem III. 36: 4 (1811). Karlfeldts traditionalism var icke någon kostym och icke heller någon teori. OoB 1981, s. 331. HELLANDER Teat. 66 (1898). SvD(A) 1985, nr 2, s. 7. NF 2: 1533 1878. SvD(A) 1934, nr 68, s. 11. Sthm 3: 299 1897. HELLANDER Teat. 165 (1898). --MAGASIN, (numera bl. tillf.) magasin för förvaring av teaterkostymer o. d; förr äv. om affär där maskeradkostymer o. d. saluhållas. BESKOW Theat. 1832, s. 24. NDA 1863, nr 125, s. 1. SCHÜCK Shakesp. 1: 198 1916. NF 2: 809 1877. SCHÜCK AllmLittH 3: 357 1921. Engelska Kostymtyger. SydsvD 1870, nr 1, s. 4, Pjesens kostymuppsättning var synnerligt, vacker. SD 1892, nr 336, s. 5, Tålamodet anträffas kostymeradt som herre i Markalls sömnlösa nätter. 3SAH 6: 307 1891. särsk. a) ss. vbalsbst. -ing, äv. mer l. mindre konkret. ATTERBOM Minn. 386 (1818). Där skulle dansas fyra kadriljer i olika kostymeringar. ARSENIUS Minn. 102 (c. 1895. b) Så kallade costumerade balar. SC 2: 160 1821. En kostymerad kadrilj. BREMER Pres. 224 (1834). Solnedg. 4: 98 1847. Särsk förb; kostymera om. iföra (ngn) en annan kostym; äv. refl.; äv. mer l. mindre oeg. l. bildl. 3SAH 6: 334 (1891; refl.). LAMM Oxenst. 386 (1911 i bildl.).