KORG kor⁴j, r. l. m; best. -en; pl. -ar (Mat. 14: 20 (NT 1526 osv.) ; förr äv. KORGA,
f. (förr äv. skrivet co-, kå-. -rf(f) 1584 (: Eggosthe korffuer, pl.) – 1663 (: korfva, pl.). -rg(h) 1526 osv. korga, sg. 1623–1736. kyrffue, pl. 1536 [fsv.
korgher; jfr d.
kurv, nor.
kuv, korg, isl.
korf; av mnt.
korf, liksom t.
korb av fht.
c(h)orb. c(h)orp; sannol. av lat.
cor-bis, korg (jfr
KORBELJ)]
[KORG 1]
1) bärredskap (ofta äv. användt till förvaring av föremål o. d.) bestående av en vanl. med grepe l. handtag, ofta äv. med lock försedd behållare flätad av vidjor l. spröt l. spån l. bast l. halm o. d; ngn gg om dylikt redskap framställt i en korg. Bära, förr äv. draga en korg på armen. Fläta korgar av vide. Apg 9: 25 (NT 1526.
Ther stoodh en koreh medh sommor frucht. Am. 8: 1 (Bib. (
1541).
Draga .. en korgh på wänstra armen. BOLINUS Dagb. 13 (
1666).
Han kommer igen, lastad med en korg Hyacinter och andra blomster. Ric- coboni Catesby 71 (1761). HELLSTRÖM Malmros 59 (
1931). jfr
BAST-,
BLOMSTER-,
BRÖD-,
BÄR-,
FISK-,
FRUKT-,
GREP-,
HALM-,
HÄMT-,
MAT-,
PIL-,
SKÄPPE-,
SPJÄL-,
SPÅN-,
STÅLTRÅDS-,
SÄV-,
TORG-,
TVÄTT-,
VIDE-,
ÄGG-KORG m. fl. – särsk.
[KORG 1.a]
a) (
†)
i uttr. gå (omkring) med korgen, idka försäljning av varor som bäres omkring i korg. PH 6: 4610 1757.
Lundell ärk(änne)r at hon (dvs. hans "korgflicka") icke i lagstadd tjenst hos Lundell vistas, utem går meå korgen och är skattskrifven på landet. VRP 14/8 1778.
[KORG 1.b]
b) ss. ungefärligt rymåmått: så mycket (av ngt) som rymmes i en korg på en gång; äv. i uttr. korg full (äv. sammanskrivet). The togho vpp thz offuer war j styckiora (efter be- spisandet av de fem tusen männen). tolff korghar fulla. Mat. 14: 20 (NT 1526.
3 korgar rossin.
OxBr. 11: 787 1640.
JernkA 1826, 1:
313 (ss. kolmått). En korgfull
(fisk). LINDBLAD Long SkogHeml. 1: 54 (
1919).
[KORG 1.c]
c) [jfr uttr. hänga brödkorgen högt för ngn (se BRÖD-KORG 1 b)]
(
†)
bildl., i uttr. spänna ngnkorgen hög l. spänna upp ngns korg, bereda ngn svårigheter. Det är vijst, att korgen spännes dem (dvs. holländarna) tämelig hög, i det att commercierne så graveras. RP 8: 137 (
1640;
i fråga om handelsförh. under 30-åriga kriget). Därs. 246. [KORG 1.d]
d) (
†)
i bildl. uttr. som anspela på korgens användning för uppsamling o. förvaring av livsmedel o. d. Armodh lärer spara .. (dvs.) Lijtet i korgen lärer fulle knappa. GRUBB 36 1665.
Then onyttiga sorgen från afton til morgon, gier intet i korgen. SCHERPING Cober 1: 114 (
1734).
KOLMODIN QvSp. 2: 405 (
1750).
[KORG 1.e]
e) [jfr motsv. uttr. i d., nor., holl. o. t; anv. står i samband med vissa äldre (måhända huvudsakligen i diktningen förekommande) bruk vid frieri o. d., dels att den tillbedda satte ut en korg, vari tillbedjaren skulle hissas upp till henne, men härvid, när det gällde en misshaglig tillbedjare, satte ut en korg med lös botten, så att tillbedjaren vid upphissandet föll igenom korgen till marken (eller satte ut en bottenlös korg ss. tecken på avböjande), dels ett yngre bruk att åt en tillbedjare l. en friare överlämna en korg ss. tecken på avböjande l. avslag]
i fråga om avslag på frieri; dels (förr) om korg som överlämnades åt friare ss. tecken på avslag, dels bildl. se. beteckning för avslag. PALMCHRON SundhSp. 157 (
1642).
Korgen ökar sorgen. GRUBB 426 (
1665).
Den rike .. / Gånger i dants hos de guld-slängiande dyre Madamer / Fri för kårg oc sårg. BrölBesw. 42 (
c. (
1676).
Inlefwererade een Attesh att hefalningzmannens hustro ehrnadt sändt honom (som friat till befallningsmannens dotter) een korg .. giord till förargelse. VDP 1681,
s. 348. Det säjer jag förut, pappa, om Holländarn har peruk, så flätar jag honom en stor korg.
ALTÉN Kotzebue Landförv. 41 1795.
(Han hade) såsom resultat af sina giljarfärder endast hemfört ett dussin korgar, men ingen fru.
TEGNÉR Farf. 103 (
1900). – särsk.
[KORG 1.e.α]
α) [med anspelning på de ovan nämnda bruken vid frieri o. d.]
(
†)
i sådana uttr. som falla l. slippa igenom korgen, få avslag på frieri, bot- tenlös korg o. d. Honom (dvs. friaren) händer wist then sorgen / Han faller igönom korgen. MESSENIUS Blanch. 54 (
1614).
Slippa genom Korgen. Bedlegr. 11 1647.
(Den som lyckah i sitt frieri sofwer vthan Sorg / Vthi en stolp-fast Säng ey i en botn-lös Korg / Som Gillar' räddes mäst. LUCIDOR (SVS) 109 1669.
[KORG 1.e.β]
β) (
vard.)
i uttr. få l. giva, äv. utdela korgen, förr äv. gå av l. draga av med korgen, få resp. giva avslag på fried. Visb. 1: 305 (
c. (
1620).
Jungfrum och Pijgom, som gifwa Korgen åth ährlige och redelige Män. Bedlegr. 2 (
1647).
Så drog han (dvs. friaren, aff med korgen. ROSENFELDT Vitt. 206 (
1686). Hon – hon! – (hade) friat till Jonas och fått korgen.
BERGMAN JoH 41 (1926).
Utdela korgen. DENS. LBrenn. 292 1928. – särsk.
i ordspr. Fattigh Frijare får snart korgen. GRUBR 204 (
1665).
Den som friar till olyckan får sällan korgen. LJUNGQUIST Smål. 34 (
1921).
[KORG 1.e.γ]
γ) (
†)
i uttr. korg och kalvskinn, se KALVSKINN 2 d. [KORG 1.e.δ]
δ) (†) i utvidgad anv., i fråga om avslag påbegäran av annat slag än frieri. BJÖRNSTÅHL Resa 1: 426 (
1772).
Af Aurivijlius har jag fått korgen (då jag anhöll att få bli docent). GEIJER 1809 i
MoB 7: 78.
SUNDÉN 1886.
[KORG 1.f]
f) [jfr motsv. uttr. i d., nor. o. t; sannol. urspr. med syftning på korgens ahvändning (i sht i ä. tid) ss. rede o. bo för kycklingkull (jfr HÖNSKORG)]
(
vard.)
i sådana uttr. som vara högsta, förr äv. förnämsta hönset i korgen, förr äv. vara hane l. högsta kaxen l. den ypperste l. störste i kor- gen o. d., förr äv .. bliva mästare i korgen, vara den dominerande l. den förnämste, förr äv. den mest omtyckte l. gynnade i en viss grupp. Han (dvs. Saul) wille .. sielff wara högste kaxen i Korgen. RUDBECKIUS KonReg. 297 (
1615).
Baakdantare .. meene sigh wara the förnemste hönssen j korgen. BULLERNÆSIUS Lögn. 218 (
1619).
Then som bäst kan hökla, pråla och skicka sigh ibland Qwinfolck, han är then ypperste i Korgen. SCHRODERUS Hoflew. 209 (
1629).
Hane i Korgen. Alm. 1640,
s. 42.
Blifwa .. Mästare i Korgen. BRASK Pufendorf Hist. 30 (
1680).
Såsom Rector Magnificus var jag högsta hönset i korgen (på balen). GEIJER Brev 260 (
1830).
SvD(B) 1927,
nr 193, s. 7. jfr (†) Hadhe wij rächt
(dvs. rätt) så till sware
(hos konungen).., så hadhe I wäll sittit lithet ringh are I Kårghenn änn I vti wårdes ähre ..
UrkFinlÖ I. 1:
44 (c. 1600.
[KORG 1.g]
g) om föremål o. d. som föreståller en korg. [KORG 1.g.α]
α) om korgliknande julgransprydnad flätad av papper. ÖSTERGREN 1930.
[KORG 1.g.β]
β) kok. bakvärk i korgform. SJÖBERG Singstock 313 (
1832).
Korgar med gräddskum. SCHULTHESS 1885. jfr
KROKAN-KORG.
[KORG 1.g.γ]
γ) (
†)
om korgliknande håruppsättning; jfr KORSELJ. HLILJEBJÖRN Hågk. 1: 14 (
1865).
TIGERSCHIÖLD Dikt. 2: 45 1891. jfr
HÅR-KORG.
[KORG 1.g.δ]
δ) [jfr t. korg]
konst. korgliknande del av kapitäl. IKONEN 1889.
[KORG 2]
2) om vissa redskap l. redskapsdelar som i likhet med en korg framställts av flätvärk (av vidjor l. spröt l. dyl.) l. som utvecklats ur l. i viss användning kommit att ersätta l. gm sin funktion l. form likna en korg (i bet.1); utom i a, d, f g, h numera nästan bl. i sser l. (i sht i fackspr.) elliptiskt för dylika. MURENIUS AV 261 (
1653;
om bäryta på likbår).
KAHLMETER LevArt. 15 (1745;
om silkorg).
En gammal Styfkjortel med Korg. SvKulturb. 3–4: 124 (cit. fr. 1761;
om panjé).
TT 1872,
s. 265 (om linkorg).
WRANGEL SvFl. Bok 28 (
1897;
om matkorg). #
2UB 1: 627 (
1898;
om korg- rost).
Hissdörrens dragspelagaller smällde, herr Berth och hans dotter stego in i Borgen. ESSÉN KessSthm 169 (
1916;
om hisskorg).
Bankiren hade kanske utan vidare förpassat skrivelsen i korgen, om den icke (osv. BERGMAN JoH 227 (
1926;
om papperskorg).
CARLSSON Dagsv. 25 (
1927;
om ostkorg). jfr
BREV-,
ELD-,
FILTRER-,
FYR-,
HALSTER-,
HISS-,
HUMLE-,
LAST-,
LIN-,
MAST-,
MUL-,
MUN-,
OST-,
PAPPERS-,
PÄNN-,
SADEL-,
SIL-,
SKYDDS-,
SPEL-,
SÄDESKORG m. fl. – särsk.
[KORG 2.a]
a) [jfr t. korb]
fisk. om korgliknande fiskeredskap, mjärde, tina. RISINGH LandB 86 (
1671).
MeddLantbrstyr. 1918,
208: 58. – jfr KRÄFT-, ÅLKORG.
[KORG 2.b]
b) [jfr t. korb]
(
†)
om bikupa (av flätad halm). KOCH Biskiöts. 96 (
1753). jfr
BI-KORG.
[KORG 2.c]
c) mil. om skanskorg. Soppörregl. 1880,
s. 17. – j(r
SKANS-KORG.
[KORG 2.d]
d) idrott. om urspr. korgliknande, numera på olika sätt utformad, vid en stång l. stoppbräda l. vägg fäst inrättning som utgör mål i korgboll. BonnierKL 6: 665 1925.
[KORG 2.e]
e) om överrede på åkdon, vagnskorg, slädkorg. KKD 10: 134 (
1768).
BERGMAN VSmSkr. 15 (
1819;
på släde).
Öppen godsvagn med hög korg. SFS 1905,
nr 40, s. 7 (i fråga om järnvägsvagn). LB 4:
464 (
1907;
på arbetsvagn. Barnvagn m. fast korg. –
NKKatal. 1916–17,
s. 68. jfr
SLÄD-,
VAGNS-KORG.
[KORG 2.f]
f) om (del av) predikstol. [KORG 2.f.α]
α) (arkaiserande) om den korgliknande predikstol i Stockholms storkyrka varifrån Olaus Petri predikade; äv. i uttr. Mäster Olofs korg. När i korgen mäster Olof träder, / Hvad språk den fräcke mot sin Konung för! FRRANZÉN Skald. 3: 264 (
1824,
1829). Mäster Olofs korg.
FOGELQVIST Minn. 72 (
1930). – särsk.
i uttr. Mäster Olof i kor- gen, om Olaus Petri. FRYXELL Ber. 3: 62 (
1828).
[KORG 2.f.β]
β) (
i fackspr.)
del av predikstol där predikanten har sin plats, bestående av en plattform omgärdad av ett bröstvärn. TT 1895, Byggn.
s. 99.
[KORG 2.g]
g) [jfr t. korb]
(
i fackspr., i sht mil.)
på värj. l. sabelfäste: anordning till skydd för handen, bestående av byglar som helt omsluta handen l. parerplåt med mer än halvsfärisk rundning. Full l. hel korg, korg på både terso. kvartsidan av fästet. Halv korg, korg endast på ena sidan av fästet. HOLMBERG 2: 325 1795.
ALM VapnH 95 (
1927).
[KORG 2.h]
h) boktr. på radgjutningsmaskin: anordning för matrisernas upphängande, bestdånde av en ram med vidfästa ståltrådar. 2UB 10: 202 1906.
[KORG 3]
3) bildl., om korgliknande föremål o. d. [KORG 3.a]
a) (i fackspr.) på bi: fördjupning på bakbenens skenben, vari frömjöl samlas. NF 2: 438 1877.
b) bot. blomkorg (se d. o.
2.
UVTF 25: 16 1880.
SKÅRMAN Forssell 214 (
1898).
[KORG 3.c]
c) (
i vissa trakter)
öppet ide ovan jord. SVEDERUS Jagt 339 (
1831).
SD(L) 1902,
nr 560, s. 3.
[KORG 3.d]
d) om bröstkorg; i ssgrna BRÖST-, REVBENS-KORG. [KORG 3.e]
e) ss. benämning på växt; i ssgn JUNGFRU-KORG. [KORG 4]
4) flätvärk av det slag som användes vid korgtillvärkning; utom i fackspr. nästan bl. ss. förled i ssg. Föremål af korg och bast. HLERTARETZIUS ArbStug. 96 (
1897).
Bokhyllor av korg. HEDIN Pol 2: 593 (
1911).
Hallmöbel i korg. SD(A) 1915,
nr 233, s. 14.
Ssgr(i allm. till
4. Ett stort antal ssgr, ss.
-ARBETE,
-FABRIKATION,
-FLÄTAD,
-FLÄTNING,
-MAKARE,
-MAKERI,
-PIL,
-SLÖJD,
-SPRÖT,
-TILLVÄRKNING,
-VIDE, som numera närmast ansluta sig till
4, kunna äv. hänföras o. ha sannol. tidigare oftast hänförts till
1 l., mera tillf., till
2):
A
–
KORG-ARBETE ~⁰²⁰, äv. ~²⁰⁰. [jfr t. korbarbeit]
[KORG-ARBETE.ssg 1]
1) arbete med korgtillvärkning. DALIN 1852.
Rig 1921,
s. 119.
[KORG-ARBETE.ssg 2]
2) konkret: korgflätat slöjd. l. industrialster, korgmakeriarbete. BoupptSthm 1667,
s. 1028 CNATTINGIUS 73 (
1875,
1894).
[KORG-ARBETE.ssg 3]
3) flätvärk av det slag som användes vid korgtillvärkning; äv. om den teknik som kommer till användning vid korgtillvärkning. 1 Vagga, korgarbete. Expos- SlöjdprodSthm 1847,
s. 25.
En verandamöbel af korgarbete. VL 1894,
nr 301, s. 3.
–
(3 b) KORG-BLOMMIG.
[jfr t. korbblütig]
bot. om Växt: vars blommor sitta i korg; i pl. äv. (ensamt l. i uttr. korg- blommiga växter) ss. benämning på familjen Compositæ. KROK o. ALMQUIST Fl. 1: 1 (
1883).
– (
1,
2)
KORG-BOD.
[jfr t. korbladen]
(
†)
butik för försäljning av korgar o. andra korgmakeriarbetenr slöjdaffär. AB 1869,
nr 266, s. 4. AUERBACH
1911.
–
(2 d) KORG-BOLL.
[jfr t. korbball]
idrott. visst slags om handboll erinrande bolispel i vilket målet utgöres av en korg (i bet. 2 d). BRUHN Lek. 1899.
–
KORG-BORD. (
mindre br.)
jfr -MÖBEL. BoupptVäxjö 1859.
–
KORG-BUR. (
i fackspr.)
korgflätad fågelbur (särsk. för transport av brevduvor). 2UB 2: 154 1901.
– (
1)
KORG-BÅGE.
[jfr t. korbbogen; bågen liknar en korggrepe]
byggn. tryckt, oval båge (se BÅGE, sbst.¹ 3) sammansatt av flera cirkelbågar vilka övergå i varandra, så att de i sammanbindningspunkterna ha gemensam tangent. ROTHSTEIN Byggn. 419 (
1859).
HAHR NordeurRenässArkit. 17 (
1927).
–
KORG-FABRIK.
för tillvärkning av korgar, korgmöbler o. andra korgmakeriarbeten. ÅSTRAND 1: 361 1855.
–
KORG-FABRIKÖR. (
föga br.)
korgfabrikant. SvT 1852,
nr 153 s. 1. WoJ
1891.
– (
1)
KORG-FATARE. (
mindre br.)
bärgv. kolfatare. NoroskogArk. 5: 529 1793.
JernkA 1885,
s. 364.
– (
1)
KORG-FATNING. (
mindre br.)
bärgv. kolfatning. JernkA 1819,
s. 33.
– (
1)
KORG-FATTAN. (
†)
grepe l. handtag på korg. LIND (
1749;
under korb-ohr).
– (
1)
KORG-FIKON.
[jfr t. korbfeige]
han- del. i pl: fikon som för transport o. försäljning förpackats i korgar; förr i sht om fikon av lägre kvalitet, numera om fikon av viss hög kvalitet. SvTyHlex. 1851.
–
(2 a) KORG-FISKE fisk. fiske med korg. SERNER Birck 176 (
1917). .
–
KORG-FLASKA.
[jfr t. korbflasche]
(
i sht i fackspr.)
flaska omgiven av ett flätvärk av bast, rotting, vide, tåg l. dyl; jfr -BUTELJ, ävensom DAMEJEANNE. KlädkamRSthm 1555,
s. 2 b.
SFS 1911,
nr 80, s. 145.
– (
1)
KORG-FLICKA,
f. (†) jfr -GUMMA. VRP 14/8 1778.
–
KORG-FLÄTAD,
p. adj. [KORG-FLÄTAD.ssg 1]
1) +flätad av samma material o. l. samma teknik som användes vid tillvärkning av korgar. LANGLET Ryssl. 118 (
1898). De höga, korgflätade vaggorna.
WIESELGREN Paris Banz. 30 1926.
[KORG-FLÄTAD.ssg 2]
2) (
mera tillf.)
omgiven av flätvärk av bast, rotting, vide l. dyl. Korgflätade och slipade (eau de cologne-)flaskor. SvD(A) 1926,
nr 307, s. 15.
–
KORG-FLÄTARE.
WIKFORSS 1: 963 1804. SIWERTZ
Dun 103 1922.
–
KORG-FLÄTERI ¹⁰⁰⁴, äv. ³~⁰⁰². abstr. TT 1871, s. 125.
–
KORG-FLÄTERSKA.
DALIN 1852.
–
KORG-FLÄTNING.
[KORG-FLÄTNING.ssg 1]
1) flätning av korgar o. andra föremål som framställas av samma material o. l. samma teknik som användes vid tillvärkning av korgar. Cook 2Resa 192 1783.
[KORG-FLÄTNING.ssg 2]
2) konkret, == KORG 4. CEDERBORGH OT 3: 24 (
1814).
En trädgårdssoffa av korgflätning. RedNordM 1927,
s. 36.
– (jfr
2 g)
KORG-FÄSTE. (
i fackspr.)
på värja l. sabel: korgformigt fäste. BoupptRArk. (
1671).
Korgfäste till en sabel från 1600-talet. Medd. NordM 1899–1900,
s. 96.
ALM VapnH 95 (
1927).
– (
1)
KORG-HANDTAG ~⁰², äv. ~²⁰.
– (jfr
3 c)
KORG-IDE. (
i vissa trakter)
== KORG 3 c. WETTERHOFF Skog 1: 192 (
1883).
–
KORG-INDUSTRI.
avseende tillvärkning av korgmakeriarbeten. – (
1)
KORG-KAPITÄL.
konst. under medeltiden förekommande, rundat, av flätband omgivet kapitäl. SvUppslB 14: 1151 1933.
–
KORG-MAKARE.
( korg- 1667 osv. korge- 1669 [jfr t. korbmacher]
[KORG-MAKARE.ssg 1]
1) till 4: person som yrkesmässigt tillvärkar korgar o. andra föremål som utföras i samma material o. teknik som korgar. BoupptSthm 1667,
s. 952.
SkogsvT 1907,
s. 23.
[KORG-MAKARE.ssg 2]
2) till 2 e: person som yrkesmässigt tillvärkar vagnssläd)korgar, UB 6: 329 (
1874).
Ssgr (till -MAKARE 1):
–
korgmakar-arbete l.
korgmakare-arbete. särsk.
konkret. Cook 2Resa 79 1783.
–
korgmakar-virke .
virke till korgmakeriarbeten. –
KORG-MAKERI ¹⁰⁰⁴, ngn gg ³~⁰⁰². korgflätning, korgtillvärkning. PH 6: 4003 1756.
ALVING Châteaubrian Brière 110 (
1924).
Ssgr:
–
korgmakeri-arbete.
abstr. o. konkret. NJournD 1860,
s. 183 SvD(A)
1915,
nr 85, s. 4 (konkret).
– (
1)
KORG-MAT. (
†)
bildl., i uttr. giva vacker korgmat, vara inkomstbringande, "ge en vacker slant". TERSMEDEN Mem. 5: 26 (
1769).
–
KORG-MATTA,
r. l. f. (
†)
korgflätad matta SvKock. 228 1837.
– (
1)
KORG-MÅNGLERSKA l.
-MÅNGELSKA (
†)
jfr -GUMMA. SERENIUS 1741. LARSEN
1884.
–
KORG-MÖBEL.
(helt l. delvis) korgflätadmöbel. UB 6: i (
1874).
En .. veranda, möblerad med korgmöbler. ALVING Avigs. 137 (
1918).
Korgmöbler av .. sjögräs. SvSkog. 1273 1928.
– (
1)
KORG-PIGA. (
†)
jfr -GUMMA. VRP 17/8 1778.
–
KORG-PIL.
[jfr t. korbweide, ävensom det nylat. artnamnet]
[KORG-PIL.ssg 1]
1) bot. pilarten Salix viminalis Lin., vars kvistar användas ss. material för korgtillvärkning, tyskpil. LINNÉ Vg. 7 (
1747).
[KORG-PIL.ssg 2]
2) (
i sht i fackspr.)
koll., om avskurna kvistar av korgpil, avsedda ss. material för korgtillvärkning. HALLSTRÖM Brilj. 83 (
1896).
Ssg (till -PIL 1):
–
korgpil-skenor, pl. (1 fackspr.) skalade och kluvna kvistar av korgpil.
VaruhbTulltaxa 1: 62 1931.
– (jfr
2)
KORG-ROST. (
i fackspr.)
i kamin o. d:. förskjutbart, horisontalt rostgaller anordnat ss. bottnen i en korg. TT 1884,
s. 37.
– (
1)
KORG-RUSSIN.
[jfr t. korbrosine]
(
förr)
i pl: visst slags russin (vanl. av lägre kvalitet), som för transport o. försäljning förpackas i korgar; jfr MATT-RUSSIN. OxBr. 11: 701 (
1637).
SCHULTHESS (
1885) .
–
KORG-RYSS,
r. l. m. (
†)
visst slags korgflätat fordon användt ss. åkdon l. (vid nlasugn) för transport av träkol, "ryss". CEDERBORGH OT 2: 26 (
1810).
–
(2 c) KORG-SAPP.
[jfr t. korbsappe]
(
†)
bef. sapp (löpgrav) vars bröstvärn är beklädt med skanskorgar. Sappörregl. 1880,
s. 4.
–
(2 c) KORG-SKANS.
[jfr t. korbschanze]
(
knappast br.)
bef. jfr -SAPP. FRYXELL Ber. 2: 197 (
1826).
TySvO 1336 1932.
–
KORG-SKOG. (
†)
skog som lämnar material till korgtillvärkning. BRUMMER 136 1789.
–
(2 e) KORG-SKRINDA. (
förr)
jfr -SLÄDE. DA 1793,
nr 16, s. 3.
–
KORG-SPRÖT l.
-SPRÖTE.
för korgtillvärkning. DALIN 1852.
RedNordM 1925,
s. 10.
– (
2)
KORG-STAD.
( korg- 1656–1963. korge- 1662 (mindre br.)
bärgv. ställe vid bottnen av ett schakt där malmen lastas i tunnor för uppfordring, fyllort. RP 16: 406 1656.
JernkA 1903,
Bih. s. 24.
–
KORG-STOL.
( korg- 1583 osv. korge- 1669–1671) [jfr t. korbstuhl (helt l. delvis) korgflätad stol (i sht länstol). TullbSthm 5/11 (
1583).
DALIN 1852. Den enda bekväma
(stol, som fanns, var korgstolen, och den knakade.
STIERNSTEDT Liw. 306 1925.
–
(3 b) KORG-STÄLLNING.
bot. samling av blomkorgar (se d. o. 2. BotN 1891,
s. 180.
– (
1)
KORG-SVAMP bot. om vissa svampar med korgliknande fruktkropp. [KORG-SVAMP.ssg 1]
1) svamp av släktet Cyathus Hall., brödkorgsvamp. FISCHERSTRÖM 4:
473 (c. (
1795).
FRIES Ordb. (
c. 1876.
[KORG-SVAMP.ssg 2]
2) svamp av släktet Nidularia Fr. DALIN 1852.
[KORG-SVAMP.ssg 3]
3) (
†)
svamp av släktet Peziea Lin., skålsvamp. LILJEBLAD Fl. 353 (
1792).
WESTE FörslSAOB 1823.
–
KORG-SÄNG.
( korg- 1673 osv. korge- 1654–1725) [jfr t. korbbett]
[KORG-SÄNG.ssg 1]
1) (
i sht förr)
korgadtad säng. BoupptSthm 19/7 1654.
ERIXON Möbl. 1: XIV 1925.
[KORG-SÄNG.ssg 2]
2) (
i vissa trakter)
sängliknande klädkorg. AHLSTRÖM Eldsl. 355 (
1879).
ERIXON Möbl. 1: XIV 1925.
– (
1)
KORG-TAL.
( korg- 1788. korge- 1741 (†) antal korgar. Bergv. 2: 258 1741. RINMAN 1: 326 1788.
– (
1)
KORG-TALS,
adv. ( korg- 1880. korge- 1626 [KORG-TALS.ssg 1]
1) (
†)
i uttr. i korgtals, med användande av korg ss. måttsenhet. Rossin (skola försäljas) , corgetals (osv.). SkrGbgJub. 6: 549 (
1620)2) (
föga br.)
i mängd l. myckenhet som motsvarar flera korgar fulla. (Man) fick hära ut korgtals af .. förtorkade tobaksbussar.
STRÖMBORG Runebg 1: 49 (
1886).
–
KORG-TILLVÄRKNING ~⁰²⁰. tillvärkning av korgar o. andra korgmakeriarbeten, korgflätning.
– (jfr
2)
KORG-TUB.
sjömil. på torpedbåt m. m: utskjutningsanordning för torped, bestående av en järnram l. en gallerkorg ur vilken torpeden lössläppes utan initialkraft. KrigVAH 1883,
s. 346 VFl. 1930 s. 126 –
(2 e) KORG-VAGN.
( korg- 1749 osv. korge- 1736 [jfr t. korbwagen]
(
förr)
vagn med flätad korg. VDAkt. 1737,
nr 159 1736.
VL 1895,
nr 161, s. 2.
KLÉEN MSommar 129 (
1896;
om barnvagn).
– (
1)
KORG-VALV byggn. jfr -BÅGE. UB 1: 321 1873.
–
KORG-VARA,
r. l. f. [jfr t. -korbulare]
i pl: korgmakerr arbeten. Ssg:
–
KORG-VIDE.
[jfr t. korbeeide]
[KORG-VIDE.ssg 1]
1) bot. == -PIL 1. LINDESTOLPE FlWiksb. 34 (
1716).
Fatab. 1934,
s. 47.
[KORG-VIDE.ssg 3]
3) (
i sht i fackspr.)
== -PIL 2. LIND (
1749;
under korb-welden).
SvT 1852,
nr 161, s. 3.
– (
1)
KORG-VIS,
adv. [jfr t. korbweise]
[KORG-VIS.ssg 1]
1) i korgar; med användande av korg ss. måttsenhet. SvTyHlex. (
1851).
Fisken sades (på 1990-talet) korgvis. SkrGbgJub. 19: 141 1923.
[KORG-VIS.ssg 2]
2) i mängd l. myckenhet motsvarande flera korgar fulla; äv. bildl. LINDBERG Teat. 269 (
1916;
bildl.).
–
KORG-VÄRK,
n. [jfr t. korbwerk]
(
mindre br.)
flätvärk av vidjor, spröt, spån o. d. SvTyHlex. (
1851).
Vattnet forsar in genom korgverket (på gondolen). HEDIN Pol 2: 562 (
1911).
KLINCKOWSTRÖM Fotb. 22 (
1920).
–
(3 b) KORG-VÄXT bot. korgblommig växt; i pl. äv. ss. benämning på familjen Compositæ. HOLMSTRÖM Naturl. 136 (
1895).
FolkskV 1901,
s. 159.
B
(
†):
Avledn. –
KORGA ,
v., -ning. (
i vissa trakter)
till 1, 4: tillvärka korgar (l. andra korgmakeriarbeten). LJUNGSTRÖM Åhsved. 36 (
1865).
Rig 1921,
s. 118.