KREDIT kredi⁴t, sbst.¹, r. l. m. l. f. (OxBr. 5: 78 1614 osv.) ((†) n. SCHRODERUS HoffWäck. 318 (1616). VDAkt. 1760, nr 139); best. -en; pl. (i konkretare anv. av bet. 2) -er. (förr vanl. skrivet cr-) 1) (numera bl. ngn gg) förtroende; förr äv. med bibet. av l. övergående i bet.: anseende, godt rykte, uppskattning, gunst, inflytande; äv. i uttr. förlora krediten l. i kredit o. d. vinna kredit; numera åtminstone delvis uppfattat ss. bildl. anv. av 2. SCHRODERUS Dict. 154 (c. 1635. Thesse båda .. hade hoos adelen ther om kring stoor credit och annsehende. HH 20: 337 (c. 1640. Ordh och affskeedh giör godh Credit. GRUBB 650 1665. (Finnarnas i Sverge) Smör, Ost och Talg äger mycken credit. PORTHAN 5: 339 (1793). Sympatikurer, trollskott, igengångare .. hafva hos allt folk af ädlare seder förlorat deras kredit. LEOPOLD 3: 180 (1798, 1816). Grefve Horn måste använda all sin återstående credit, blott att få Ständerne åtskilde. EHRENHEIM Tess. 46 (1819). (Konungens) sätt att vara / Har någonting förnämt, som ger kredit. FAHLCRANTZ 2: 136 (1826, 1864). De af .. Mechanicus Forsgren inventerade .. gjutne hammarställningar, (äro) väl förtjente af den kredit de allestädes .. vunnit. ÅKERMAN Stångj. 13 (1839). Farhågan för Lindschölds växande kredit hos monarken. CRUSENSTOLPE Tess. 1: 61 (1847). (Vi se) huru det, som en tid skattas högt, under en följande tid förlorar i kredit. 3SAH 12: 142 (1897). En ny splittring (av partiet) skulle .. beröva de frisinnade resten av den kredit de ännu kunna ha kvar ute bland väljarna i landet. SvD(A) 1933, nr 8 s. 4. jfr DIS-, MISS-KREDIT. – särsk. a) (†) i uttr. uppå blind kredit, i blindt förtroende. BRASK Pufendorf Hist. 438 (1680). b) (†) i sådana uttr. som komma i kredit, vinna förtroende l. anseende, vara l. stå i kre- dit, åtnjuta förtroende l. anseende l. gunst, sätta l. ställa ngn l. ngt l. sig i kredit, skapa förtroende för ngn l. ngt resp. sig, komma utur ngns kredit, förlora ngns förtroende. Sedan at han war kommen vthur hans Credit, och war ingenstädz betroder. VRP 1634, s. 534. Wthj hwad Credit iag står hoos min Herr Öfwerste och hella Gvarnizonen lärer Herr Öfwerstens bref antyda. VDAkt. 1704, nr 300. Silhouette trodde at Konungens garantie skulle sätta dem (dvs. banksedlarna) i Credit. Posten 1769, s. 567. (Kammarherren) Broman, som .. är mycket i kredit hos konungen. TERSMEDEN Mem. 1: 113 (c. (1780). Öfversättningar, som söka ställa sig i credit genom täfling med ursprungliga national-producter i ton och form. SvLittFT 1834, sp. 830. Komma i kredit. BJÖRKMAN 1889. c) i fråga om ekonomiska förh.: förtroende för ngns redbarhet l. förmåga att sköta sinaaffärer, affärsförtroende; anseende(t) att vara redbar l. kapabel att sköta sina affärer; ofta övergående i bet. 2. RARP 4: 259 1649. I intet land är säkerhet i rörelsen och krediten större (än i England). ROSENSTEIN 2: 325 (1789). Redelighet och credit äro själen i handel. FLINTBERG Lagf. 1: 231 (1796). SPÅNGBERG DuktFolk 13 (1930). – särsk. i uttr. allmänna krediten l. rikets, förr äv. riksens kredit, förtroende för statens förmåga att sköta sina affärer. Rijkssens Credit. RARP 2: 116 (1634). Det var icke lätt, at återställa den allmänna Crediten, efter alla des skakningar i de förra tider. SCHÖNBERG Bref 3: 337 (1778). Rikets Credit. RF 1809, & 66. d) (†) övergåonde i bet.: allmänt erkännande, burskap; äv. i uttr. auktoritet l. kurs och kredit. LBÄ 9–10: 83 (1798). Gifva auctoritet och kredit åt .. nya ord. HAMMARSKÖLD SvVitt. 1: 334 (1818). Vidt spridda handböcker och läroböcker gifva dessa mörka åsikter (om dem bysantinska kulturen) kurs och kredit inför den allmänna bildningen. HJÄRNE SvFräm. 181 (1880, 1908). 2) förtroende som en person (l. ett företag) åtnjuter med avs. på förmågan o. viljan att framdeles lämna betalning l. annan godtgörelse, som utgör förutsättning för överlåtelse av varor l. päinningar l. uträttande av tjänster o. d. utan omedelbar betalning (l. annan godtgörelse); ofta övergående i bet.: anseende att vara solvent (o. likvid); i ex. från ä. tid ofta svårt att med säkerhet skilja från 1, i sht 1 c. Han har förstört sin kredit. Vidtaga åtgärder för att stärka sin kredit. Förlora krediten, förr äv. komma ur kredit. (Salvius) kunde väl opbringa penningar, efter han hafver god credit. RP 11: 534 1646; möjl. till 1. (Justander) wore utfattigh, kommen ur credit allestädess. ConsAcAboP 2: 96 (1657). Har eij heller intil denna dagen ägt så slätt Credit, at jag icke af Goda vänner och Gynnare, kunnat så många pg:r uphandla som mina tarfvor fordrat. VRP 22/4 (1738). Vissa personer (lära) hasta sig att med någon penningesumma relevera sin fallna credit. HT 1918, s. 200 (1809). ZETTERSTRÖM FattRidd. 42 (1919). – särsk. a) i ordspr. Noga tinga och wäl bethala, giör bästa Crediten. GRUBB 342 (1665). Lofwa rundt och hålla tundt, giör swag credit. DENS. 466. Pannt giör säkran credit. DENS. 664. Spaarlig lofwa, och rundelig hålla, giör god Credijt. DENS. 754. Pruta nätt och betala rätt, gör bästa crediten. RHODIN Ordspr. 107 (1807). b) (numera bl. tillf.) i uttr. på ngns kredit, på kredit l. ss. lån l. på ngns räkning på grund av det förtroende l. den kredit som ngn åtnjuter; jfr 1. SthmTb. 1576, s. 51 a. Jagh (har) .. opå min eghen credit opbårgat aff bårgerschapet .. för 6000 daler vid pass. OxBr. 5: 78 1614. WESTE FörslSAOB 1823. c) med avbleknad bet., i uttr. på kredit.

[KREDIT.sbst1 2.c.α]

α) i fråga om köp, motsatt: kontant. Sälja, lämna ut, få, köpa l. (ngt vard.) taga (ngt) på kredit. Handla på kredit. OxBr. 9: 417 (1629). Här är intet reda penningar, uthan måste alt gå på credit. RP 11: 110 (1645). Jag går til Malmen, / Och på credit tar en sup och cotlett. BELLMAN (BellmS) 2: 30 (c. 1768, 1791). Många människor i vårt land lefva öfver sina tillgångar, taga på kredit och skuldsätta sig. LfF 1917 s. 179. På kredit köpta varor. HandInd. 733 1927. β) (mera tillf.) i fråga om pänningar: ss. lån. The äre inthet hoos them mechtige till at fhå någre peninger opå credit. OxBr. 10: 215 1617. VDAkt. 1705, nr 238. d) övergående i bet.: tillåtelse l. möjlighet att köpa varor o. d. på kredit l. (i sht i fackspr.) upptaga lån. Ha kredit hos specerihand- laren. Ge, bevilja, neka, vägra ngn kredit. Ge, lämna kredit på en vara l. en viss summa pän- ningar. OxBr. 10: 23 (1617). Pungen är öde oc tom, crediten i staden är ute. BrölBesw. 346 (c. 1670. Det är en gammal erfarenhet, att affärsmän kunna hafva en kredit, många gånger utöfver den egendom de besitta. ROSENBERG Bankv. 173 (1878). Solid firma med oinskränkt kredit. HEDENSTIERNA FruW 61 (1890). – särsk. (i fackspr.) i uttr. öppna kredit för ngn hos ngn, förskaffa ngn rättighet att (utan föregående insättning) lyfta pänningar hos ngn på hans eget l. annan persons ansvar för återbetalningen. ÖoL (1852). Fader Bourmaister hade öppnat en mycket rundlig kredit för sina tre barn i Paris. BERGMAN JoH 35 (1926). e) övergående i bet.: betalningsanstånd. Köpa, sälja på lång, kort kredit. Vår credit sträcker sig icke lengre, vtan creditorerne fordra sina pgr. VDAkt. 1731, nr 284; möjl. till f. Bergv. 2: 270 (1742). Vår vanliga kredit är 3 månader från fakturans datum. Hjälp dig själf 9: 12 1904. Till vederhäftiga köpare lämna vi kredit till den 1 oktober. VårkatalOlsonHammenhög 1937, s. 12. – särsk. α) (i fackspr.) konkret, om lån; jfr g. Att bestrida högst betydande utgifter med korta krediter. BERGMAN Kerrm. 78 (1927). β) (†) bildl.: anstånd, respit; betänketid. Genom Landshöfd. Rosenstein utbad jag mig med förra posten kredit på svar, till dess jag hunne sluta mitt odrägliga bokstafsbråk. 2Saml. 10: 46 (1812). REMMER Tart. 76 (1820). WESTE FörslSAOB 1823. f) (utom i i sht i fackspr.) övergående i bet.: köp l. försäljning på kredit; pänningförsträckning, pänningupplåning; i sht (särsk. ss. första led i ssgr) ss. sammanfattande beteckning för de olika former av affärstransaktioner varigm pänningmedel upp- o. utlånas. Ren, blandad, hypotekarisk, offentlig, enskild, person- lig kredit. Löpande l. stående kredit, kredit i löpande räkning. Öppen kredit, kredit som lämnas utan annan säkerhet än den som kredittagaren gm sin person l. sin affärs- l. förmögenhetsställning erbjuder; äv.: löpande kredit. Kan Sverige icke komma fort i sin handel utan holländarnas kredit. HECKSCHER SvEkonH 1: 567 (cit fr. 1663. I alla handlande och tillika välbestälte Riken äger crediten långt större andel, än den verkelige penninge-ståcken, uti det man kallar Rörelse-Capital. LILJENCRANTZ PVetA 1770, s. 36. I de flesta fall ha bönderna måst .. anlita krediten. HELLSTRÖM NorrlJordbr. 238 (1917). jfr: Itt olijkt och fast annat Credijt är thet at lähna then ena Penningar, och förtroo then andra sine Hemligheter. SCHRODERUS HoffWäck. 318 (1616). – jfr BLANKO-, BORGENS-, FASTIGHETS-, KONSUMTIONS-, PERSON-, PERSONAL-, REAL-, STATS-, STÖD-KREDIT m. fl. – särsk. α) (†) i uttr. stå i kredit med ngn, ha kreditaffärer med ngn. Köpmän .. som stå i stor Credit med Utländningar. ZETTERSTEN AnmMynt 98 1771. β) (vard.) i uttr. leva på kredit, i sin hushållning begagna sig av kredit l. lån för löpande utgifter. HÖPKEN 2: 691 1774. TAVASTSTJERNA Inföd. 158 (1887). g) (i fackspr.) konkretare, om det som överlåtes vid kreditgivning; särsk.: lån; jfr e . SCHMEDEMAN Just. 640 (1672). Turkiet får ryska och italienska krediter. SvD(A) 1930, nr 39, s. 14. h) (i fackspr.) fordran som grundar sig på lämnad kredit l. ouppgjord räkning l. utebliven betalning för lämnade varor. Iagh tager intit thett (utmätta) godzet, så länge iagh kan annat få, som iagh kan betala min Credit medh. BtÅboH I. 8: 157 (1636). Sverige, hvars affärsmän i stor utsträcknrng hade krediter särskildt i Hamburg. SvH IX. 2: 123 1909. – särsk. i uttr. frusen kre- dit, fordran som icke (för tillfället) går att indriva. Upsala(A) 1925, nr 242, s. 1. Att .. åtskilliga banker ligga inne med frusna krediter av växlande omfattning. GHT 1934, nr 38, s. 15. i) (†) skuldsättning, skuld (uppkommen gm köp på kreflit l. upptagande av lån). Vi stå i en månads Credit. VDAkt. 1731, nr 276. (Jag) var .. tvungen at göra credit och sättja mig i skuld. DAHLBERG Lefn. 121 (c. 1755; uppl. 1911).