KREDIT kre⁴dit, sbst.² (jfr I nedan), n. (förr äv. skrivet cr-. Anm. I bet. I förekom ordet förr stundom, när det syftade på flera kreditorer, iformen kredunt. NISBETH 131 1867. JUNGBERG (1873))

[jfr t. o. eng. credit, fr. crédit; av lat. credit, 3. pers. sg.

pres. ind. av credere, betro, anförtro (se KREDO). – Jfr KREDITERA, v.²] motsatt DEBET.

[KREDIT.sbst2 I]

I) bokhåll. brukat ss. till ordklass obestämbar term: term som anbringas i räkenskapsböcker o. d. på högra sidan (eg.) för att angiva att person l. räkenskapskonto har avlämnat ngt o. har ngt till godo härför. HORTULANUS Räckn H 6 a (1674). Nu löper man ur boden eller Contoiret, allenast man vet på hvad sida Debet eller Credit skal stå. DALIN Arg. 1: 32 (1733, 1754). RAMSTEDT BokförGr. 15 1915. – särsk. i uttr. under kredit, på kreditsida, ss. kreditpost. Kyrkol. 24: 8 1686. (I journalen) införas under kredit alla utgifter. ALDÉN Medb. 5: 76 (1886).

[KREDIT.sbst2 II]

II) i substantivisk anv.

[KREDIT.sbst2 II.1]

1) bokhåll. o. handel. (räkenskapskontos l. persons) tillgodohavande- l. utgiftsräkning; summan av de poster som ett räkenskapskonto har avlämnat (o. som således från kontots synpunkt äro tillgodohavanden l. utgifter); kreditsida; stundom övergående i bet.: (ngns) tillgodohavande, fordran. HORTULANUS Räckn. I 5 b (1674). Där här Drn. behagade igenomsee samma Reknings credit. SCHÜCK VittA 2: 184 (i handl. fr. 1681. Beloppet af hosgående Räkning behagade HH i mitt Credit uptaga. NORDSTRÖM SthmFirmH 276 (i handl. fr. (1839). Hvad som insättes (i giro- banken) utgör insättarens credit. NORDSTRÖM Cred. 94 (1853). RAMSTEDT BokförGr. 15 (1915). – särsk. bildl. Hur han bläddra, hur han tumma / Rådstu-Rättens Protocoll, / Fick han Debet i full summa, / Och i Credit netto Noll. BELLMAN (BellmS) 2: 114 (1783, 1791). I autoriteternas credit uppför jag vidare den berömliga omtankan att kommendera särskild skyddsvakt till rådhushäktet. CRUSENSTOLPE Ställn. 13: 32 1848.

[KREDIT.sbst2 II.2]

2) i uttr. debet och kredit, se DEBET II 3.

Ssgr (i sht bokhåll.; till I, II 1):

– KREDIT-JOURNAL

journal l. räkenskapsbok vari kreditposter införas. SDS 1900, nr 514, s. 3.

– KREDIT-KOLUMN. jfr -SIDA.

HandInd. 754 1927.

– KREDIT-POST. post på räkenskapers kreditsida (utgörande ngns tillgodohavande).

JernkA 1835, s. 144. RAMSTEDT BokförGr. 17 1915.

– KREDIT-SALDO. saldo på ett konto vars kreditsida visar överskott.

NISBETH 132 1867. HandInd. 743 1927.

– KREDIT-SIDA. högra sidan i räkenskansbok, upptagande ett kontos kreditposter.

JernkA 1835, s. 141. HandInd. 740 1927. särsk.

[KREDIT-SIDA.ssg 2.a]

a) övergående i bet.: tillgodohavande. (Den ryska metallindustrien) hade 1924 .. en kreditsida på 11 millioner. KARLGREN BolsjevRyssl. 119 (1925).

[KREDIT-SIDA.ssg 2.b]

b) bildl., i uttr. som angiva ngt ss. ngns förtjänst. JENSEN Carlé Amer. 56 (1920). På dess (dvs. möss- rådets) kreditsida bör särskilt skrivas dess nitälskan för folkskolors inrättande. SvRiksd. I. 5: 199 1934.

– KREDIT-SUMMA, r. l. f.

SMEDMAN Kont. 1: 26 1872.