KOTTERI kot¹eri⁴, n; best. -et, äv. -t; pl. -er, (förr äv. skrivet co-. koteri (c-) 1830–1885. coterie 1846–1851. koterier (c-), pl. 1762–1885. koteri, (c-) 1801 osv. cotterie 1747–1821. cotterier, pl. 1773 [jfr t.
koterie, eng.
coterie; av fr.
coterie (mlat.
coteria), urspr: antal bönder som gemensamt arrandera en egendom, till
cotier (mlat.
cotarius), adj. till ffr.
cote, koja, av germ. urspr. (jfr
KÅTA sbst.,)]
[KOTTERI 1]
1) (relativt) slutet sällkap; dels om ett dylikt sällskap av tillfällig art (t. ex. ett antal personer som vid ett större samkväm l. möteo. d. sitta tillsammans l. hålla tillsammans), dels om en mera sluten umgänges. l. vänkrets; ofta i nedsättande mening; -jfr GÄNG, sbst.² ², KLICK, sbst.² TERSMEDEN Mem. 3: 266 (
1747). I Lausanne äro inga andra Caffe-hus än för slutne sälskaper eller Cotterier.
BJÖRNSTÅHL Resa 2: 152 (
1773).
Hvarje student har sitt lilla kotteri af vänner, som sluter sig till honom. WETTERBERGH Sign. 144 (
1843). I november
1917 omhändertogos resterna av den illa tilltygade ryska statsmakten av ett delvis internationellt, delvis
ryskt-judiskt kotteri på några tiotal man.
ESSÉN Eur. 37 (
1926).
Iförd en klarröd dräkt .. framskred hon mellan bord och kotterier (i kursalen). BERGMAN LBrenn. 66 (
1928).
[KOTTERI 2]
2) (
†)
spelt. ett slags kortspel. SvMag. 1766,
s. 74.
Ssgr (till
1):
–
KOTTERI-ANDA.
anda utmärkande för kotteri där man strängt isolerar sig från utomstående o. (med åsidosättande av objektiva hänsyn) gm reklam l. intriger söker befordra varandras intresson; jfr KLICK-ANDA. KNÖS Elfv. 77 (
1852).
Man har för mycket partisinne och kotterianda för att kunna känna värklig vänskap för andra än ett par meningsfränder. Verd. 1890,
s. 156.
–
KOTTERI-ARTAD,
p. adj. som har karaktären av ett kotteri; som utmärkes av kotterianda. ,
nr 240, s. 4 (i fråga om konstnärs-förening).
–
KOTTERI-BUNDEN,
p. adj. bunden av hänsyn till ett kotteri. ,
s. 123.
–
KOTTERI-HÄNSYN ~⁰², äv. ~²⁰. SvD(A) 1934, nr 276, s. 5.
–
KOTTERI-KRITIK.
kritik karakteriserad av kotterihänsyn. BENEDICTSSON Eftersk. 214 (c. (
1885).
Den spanska kritiken, som öfvervägande är kotterikritik. 2NF 20: 1258 1914.
–
KOTTERI-POLITIK.
av kotteri förd politik; politik karakteriserad av kotteriväsen. 3NF 4: 260 1925.
Den kotteripolitik, som .. härskat så länge och så fullständigt i svenskt konstliv. SvD(A) 1934,
nr 276, s. 5.
–
KOTTERI-SPRÅK.
språkv. jfr JARGONG 2, ävensom KLICK-SPRÅK. NOREEN VS 1: 32 (
1903).
–
KOTTERI-TON -tω²n. (numera bl. tillf.) Cotterie-Tonen, eller den (ton) som åtföljer vissa sociateter hvari man vistas. LBÄ 23–
24: 82 1799.
3SAH XXXIX. 2: 172 1825.
–
KOTTERI-VIS,
adv. Samtalet går ledigt kotterivis eller tvärs öfver borden. MorgT 1897,
nr 71, s. 2. Man träffades kotterivis.
SvD(A) 1919,
nr 158 A,.
s. 3.
–
KOTTERI-VÄN,
m. ||ig. (Tingstadius o. Neikter) voro kamrater och intima kotterivänner. BLANCK NordRenäss. 265 1911.
–
KOTTERI-VÄSEN, l.
-VÄSENDE. i nedsättande mening; jfrKAMARADERI, KLICK-VÄSEN,
EICHHORN Stud. 2: 154 (
1869,
1872).