ANLOPP an³~lop² (a`nlopp WESTE) n. ((†) m.? G. I:s reg. 3:301 (1526; se under I 2 a(, HSH 38;68 1590; se under I 2 a); på båda ställena möjl. pl. n.); best. -et; pl. ==. ( -lop G. I:s reg. 3:301 (1526), Lex. Linc. (1640); -låp C. H. HORN i HSH 38:68 (1590)) eg. användt ss. vbalsbst. till ANLÖPA. – jfr LOPP I) till ANLÖPA I.

[ANLOPP I.1]

1) (mindre br.) lopp framåt (mot ett gifvet mål). De (småländska skjutgossarna) .. hojta och vifta flitigt på piskan .. Det spelas oupphörligt upp till ett raskare anlopp; men grålle går ej ett steg frotare. GEIJER I. 3:84 (1825). Ynglingarna nu i ifrigt anlopp / utåt arenan flögo. G. L. SILFVERSTOLPE 1:143 (1839, 1851) 2) till ANLÖPA I 1: plötsligt l. i (häftigt) lopp företaget anfall; chock; stormlöpning, stormning. jfr: Anlopp .. ett, genom sin ovanlighet starkare synonym till anfall. CAVALLIN (1875). a) i sht mil. At han (dvs. S. Norby) icke noghen stadz med hastughet giör noghen anlop in paa then landzsendha. G. I:s reg. 3:301 (1526). Man .. schulle .. anhäfve att grafve um kring stadhen, på thet att folket, som ther inne våre, måtte for ett hastigt anlop forsäckret och forvaredt blifva. RA 1:400 (1544). (Fienden blef) på al sex örther (dvs. orter) .. affslagen och tilbaka dreffuen, huilcken storm och fiendtlig anlåp warade i 4 thijmar. C. H. HORN i HSH 38:68 (1590). Han .. wiste, at the til anlopp wore dugelige, men i längden icke ståndachtighe. SCHRODERUS Liv. 382 (1626). Impetus .. Anlop, anfall. Lex.Linc. (1640). I första anloppet hade Öfversten den olyckan, at han fick 2 svåra blessurer. NORDBERG 1:165 (1740). Anlopp med sammandrabbning är rytteriets egentliga stridssätt. HAZELIUS Förel. 114 (1839). Rader af röda rockar (dvs. danskar) / I rusande anlopp stångades kull / Af Smålands raggiga bockar (dvs. svenskarna under Stenbock 1710). SNOILSKY 3:26 (1883). Bataljonen(bemäktigade sig) i första anloppet .. Hochhausen. NORDENSVAN Mainfält. 178 (1894). Vid 10tiden på aftonen började anloppet på allvar. Med dragna sablar sprängde husarerna fram och jagade undan folkhoparna, som svarade med stenkastning. LD 1898, nr 262 s. 3. – jfr: (Hajens) förnyade anlopp på den utsatte kroken J. WALLENBERG 183 (1771). b) i bild l. bildl. Ef. 6:11 (NT 1526). Iklädher idher alt Gudz harnesk, på thet j måghen stå emoot dieffuulsens listigha anlop. Därs. (Bib. 1541). Liturg. 20 b (1576). (Änglarna) faara som een Låga / Tijt hwar the kunna sig moot Satans Anlopp wåga. SPEGEL Guds verk 47 (1685). (Smicker) är en listig och djärf fiende, emot hvilkens anlopp mångdubbelt Festnings-verk behöfves. TESSIN Bref 1:281 (1753). Mot den klippan (dvs. kristendomen) hafva kraftigare anlopp än våra dagars efemera materialism brutit sig. CLAËSON 2:96 (1859). Anloppen mot monometallismen. FORSSELL Stud. 2:123 (1888). Anloppen af de förenade radikalerna och socialisterna i franska deputeradekammaren. VL 1895, nr 13, s. 2. 3) lopp, företaget i afsikt att få fart o. (gm farten) kraft att öfvervinna ett hinder l. nå ett mål; ansats, sats. a) i eg. bem. α) gymn. ansats till språng. Anlopp .. ecousse. MÖLLER (1745). LING Tab. 18 (1866). Fria språng. med kort anlopp. LIEDBECK Dagöfn. 38 (1881, 1891) jfr: Med baklänges anlopp och framstupa språng, / han rusade till. LING As. 129 (1833). β) om ryttare. EHRENGRANAT Ridsk. II. 2: 89 (1836). Så skiljas de (dvs. tvenne beväpnade ryttare), / Taga anlopp; båda spränga (med sänkta lansar) / Våldsamt fram (mot hvarandra). OSCAR II Skr. I. 2:119 (1875, 1886) b) bildl. Det anlopp till växt, som (Sveriges) .. litteratur tog under det Gustavo-Carolinska tidehvarfvet, stannade .. Ett nytt anlopp började omkring medlet af sistförflutna århundradet, och fortfor genom tre eller fyra decennier. ATTERBOM Fil. hist. 28 (1835). Till utförandet af något större, helgjutet arbete nådde (Vitalis) .. aldrig, ehuru han tyckes någon gång hafva gjort ett anlopp dertill. STURZEN-BECKER 1:84 (1861). Ifriga anlopp för att hinna mål, som snart öfvergifvas. E. C. TEGNÉR Armf. 3:457 (1887). E. HILDEBRAND Statsförf. 328 (1896). 4) (†) om tid: början (af ett tidsskede). Stora Kiöks Spisar (skola) .. vid hvarje Månads anlopp sotas. Ordn. 5 Nov. 1733, § 1. II) (†) tillopp, tillströmning. Thet plägar skee stoort anlop aff myckit folck, när twå starcka Hieltar skola Fächta. J. MATTHLÆ 1:368 b (1658). Därs. 73 a. A(nlopp) af menniskor. MEURMAN (1846). III) (föga br.) byggn. bågformig öfvergång från en framskjutande till en däröfver liggande indragen del af en byggnad l. gyggnadsdel; motsatt AFLOPP 4. Skaftet (på en jonisk pelare) stiger uppåt (från basen) med en lindrig indragning (det s. k. anloppet). UPMARK Lübbke 95 (1872).