ANLÄGGNING an³~läg²niŋ (a`nläggning WESTE), r. l. f.; best. -en; pl. -ar. vbalsbst. till ANLÄGGA. – särsk. [ANLÄGGNING I]
I) till ANLÄGGA I. [ANLÄGGNING I.1]
1) till ANLÄGGA I 1 a. Tekn. tidskr. 1875,
s. 206.
När plåtarbeten genom nitning sammanfogas, förmå nitarne .. sällan åstadkomma fullständig anläggning mellan de olika delarne, hvarföre dylika arbeten nästan alltid måste underkastas diktning. F. LILLIEHÖÖK Därs. 1895,
A. A. s. 254.
Skärpningen (af ett visst slags borr) försiggår .. genom spetsens anläggning ot en plan slpskifva. G. SELLERGREN Därs. 1898,
A. M. s. 83.
[ANLÄGGNING I.2]
2) till ANLÄGGA I 1 c β Regl. f. inf. 1751, s. 157.
Vid anläggning äro fyra punkter, hvilka måste bringas i en linie om skytten skall kunna vara viss att skottet skall träffa. De äro: föremålet, kornet, sigtet och skyttens öga. SWEDERUS Jagt 53 (
1832).
Man .. bör akta sig att vrida geväret vid anläggningen. BILLMANSON Vap. 240 (
1882).– (föga br.) konkretare. De som hafva skutit, .. blifva i anläggningen (
dvs. anläggningsställningen), tils des det Commenderas Marche öfver alt.
Regl. f. inf. 1751,
s. 158.
H. LILLJEBJÖRN 1:102 (
1865).
[ANLÄGGNING I.3]
3) till ANLÄGGA I 1 g. – konkret. Til de Hvita (hyacinterna) gör man en anläggning af Hvitt, sedan skuggar man dem med Svart och litet Hvitt. Miniaturskolan 53 (1784). – jfr: När fråga är om gravering och anläggning med den mörka silfverblandningen, då .. är eder fader (
guldsveden) .. den främste.
LÖNNBERG Holmfr. 70 (
1895).
[ANLÄGGNING I.4]
4) (minder br.) till ANLÄGGA I 1 h β. Der Öfvergångslagerna ännu ligga i vågrät ställning .. hafva dylika utbrott .. icke ägt rum efter deras anläggning. HISINGER Ant. 5:154 (
1831).
[ANLÄGGNING II]
II) till ANLÄGGA II 1. jfr KAPITAL-ANLÄGGNING. [ANLÄGGNING III]
III) till ANLÄGGA III. [ANLÄGGNING III.1]
1) till ANLÄGGA III 1. TESSIN Bref 1:316 (
1753).
Samtidigt med försköningarne på vestra sidan af ån företogos mera praktiska anläggningar på den östra. WENNERBERG 2: 224 (
1882).– konkret. Ett högt fyrtorn synes längst ut på .. vågbrytaren och på stranden andra nya förståndiga anläggningar och skjul.
LUNDGREN 3:5 (
1871,
1873)
I. G. CLASON i
Tekn. tidskr. 1898,
A. B. s. 94 – särsk.
[ANLÄGGNING III.1.a]
a) till ANLÄGGA III 1 a. [ANLÄGGNING III.1.a.α]
α) konkret. jfr
BATTERI-,
BEFÄSTINIGS-,
BELYSNINGS-,
FÄSTNINGS-,
HANDELS-,
KRAFT-,
KVARN-,
NYBYGGES-,
SKANS-,
TELEFON-,
TORK-ANLÄGGNING m. fl.
α') det (först) byggda, (första) början, (äldsta) del)en) (af städer, fästen o. d.). en del slott och fästen .. hafva så ombildats .. att knappt något återstår af de ursprungliga anläggningarna.
EICHORN i
NF 15:1071 (
1891).– (
föga br.)
med prep. till. (Bilger Jarl) giorde en anläggning, som någre mena, til Örebro-Slott. DALIN Hist. 2:234 (
1750).
De första anläggningarne till Stockholm. ATTERBOM FB 247 (
1818).
β') med afs. på industriella verk o. d.: verk l. etablissement. Den största af (Jönköpings) .. industriella anläggningar är .. den verldsbekanta .. Tändsticksfabriken. III. Sv. 1:247 (1866, 1882) Alström hade utsett .. Alingsås till plats för sina anläggningar. O. SJÖGREN hos KNÖS Ber. 211 (
1886,
1890)
[ANLÄGGNING III.1.a.β]
β) (
†)
bildl. vid Rikets anläggning voro Spanske Vestgörarne Arianer.
DALIN Hist. 1:319 (
1747).
[ANLÄGGNING III.1.a.γ]
γ) (
†)
byggn. o.
bef. – konkret: grund, botten, bas; jfr
ANLAG II 1.
Valns (dvs. vallens) undra bredd .. kallas Valns Anlägning (Gall. la Base du Rempart): och äfven så blifver bröstvärnets undra bredd kallad Bröstvärnets anlägning (Gall. la Base du Parapet). LORENTSSEN Fort. 21 (
1737).
[ANLÄGGNING III.1.b]
b) till ANLÄGGA III 1 b. [ANLÄGGNING III.1.b.α]
α) till ANLÄGGA III 1 b α. – jfr KLOSTERANLÄGGNING m. fl. [ANLÄGGNING III.1.b.β]
β) till ANLÄGGA III 1 b γ. – konkret. Det antika altaret är i allmänhet en postamentartad anläggning. ADLER Meyer 413 (
1895).
Den kungliga trappan (i operahuset i Stockholm) är en verkligt utsökt vacker och munumental anläggning. I. G. CLASON i Tekn. tidskr. 1898,
A. B. s. 97. – jfr
KORANLÄGGNING m. fl.
[ANLÄGGNING III.1.c]
c) till ANLÄGGA III 1 c. – (föga br.) konkret. P.
DUBB (
1829,
om Chalmerska slöjdskolan) i
Tekn. tidskr. 1879,
s. 135.
DALIN 1850. (
†)
med afs. på penninginrättningar. (Bankens) vprättande, anlegning och förwaltande. Wexel o. lähn bancken A 3 a (1668). [ANLÄGGNING III.1.d]
d) till ANLÄGGA III 1 e. Alla anordningar (i stenkolsgrufvor), såsom schaktens anläggning, brytningssättet m. m. Uppf. b. 3:185 (
1873).
[ANLÄGGNING III.1.e]
e) till ANLÄGGA III 1 f. (En) jernväg .. var under anläggning mellan Bejrut och Damaskus. WALDENSTRÖM Österl. 212 (
1896). jfr
JÄRNVÄGS-ANLÄGGNING m. fl. – (föga br.)
konkret. Redan var sundet belagdt med dessa bryggor, då en häftig storm stack upp, som söderbröt coh uppref hela anläggningen. CARLSTEDT Herodot 3:44 (
1833).
[ANLÄGGNING III.1.f]
f) till ANLÄGGA III 1 g. – [jfr t. anlage]
konkret. Anslagstaflorna i Thiergarten .. utlofva (strängt straff) för den, som skadar anläggningarna. SNELLMAN Tyskl. 373 (
1842).
Parker och andra naläggningar. NF 13:124 (
1889). jfr
BLOMSTER- ,
LANDSKAPS-,
LUSTGÅRDS-,
PARK-,
TRÄDGÅRDS-ANLÄGGNING m. fl.
[ANLÄGGNING III.1.g]
g) (
†)
till ANLÄGGA III 1 h. LUNDBERG Träg. 43 (
1754,
1780) – jfr
PEPPARROTS-ANLÄGGNING m. fl.
[ANLÄGGNING III.1.h]
h) till ANLÄGGA III 1 i. – i sht naturv. konkretare; jfr ANLAG II 4 a. Vi ah (hos växter) funnit characterer som bero af anläggningens olikhet, och andra som bero af den fullkomligare eller ofullkomligare utbildningen af delarne. AGARDH Vextsyst. medhod. 69 (
1858).
Darwin.. söker härleda äfven menniskans sedliga natur och intelluktuella förmögenheter från primitiva anläggningar hos djuren genom en gradvis skeende afpassning och utveckling. NF 17:158 (
1892). – jfr:
Anläggning till nustascher; jfr
f.
[ANLÄGGNING III.1.i]
i) till ANLÄGGA III 1 j. jfr BRAND-, MORDBRANDS-ANLÄGGNING. [ANLÄGGNING III.1.j]
j) till ANLÄGGA III 1 l: plan, disposition. Hans taflor .. sakna storhet i anläggningen. NICANDER Minnen 1:253 (
1831).
Granskarne gjorde anmärkningar mot den kronologiska anläggningen (af dikten). LJUNGGREN SAHist. 2:214 (
1886).
Den påfallande likhet, som möter i sjelfva anläggningen af de båda epistlarne (dvs. Petri båda bref). RUDIN Bib. enh. 24 (1887). (Ett) porträtt .., fullt af karakter, starkt personligt i anläggning och utförande. NORDENSVAN Sv. k. 630 (
1892). – jfr
HELANLÄGGNING m. fl.
[ANLÄGGNING III.1.k]
k) till ANLÄGGA III 1 m, med afs. på personer: läggning, skaplynne, kynne. Med Spinoza egde W(ikner) till sin anläggning mycken frändskap. L. H. ÅBERG i NF 17:969 (
1893).
Hans vetenskapliga anläggning tyckes vara rent lingvistisk. NOREEN i Nord. tidskr. 1894,
s. 515. – i utvidgad anv. vår svenska skrift – sådan den nu en gång till hela sin anläggning är.
NOREEN Rättskr. gr. 26 (
1892).
[ANLÄGGNING III.2]
2) till ANLÄGGA III 2 a. [ANLÄGGNING III.2.a]
a) till ANLÄGGA III 2 a α. jfr PLAN-ANLÄGGNING. [ANLÄGGNING III.2.b]
b) till ANLÄGGA III 2 a β. I medeltidens skatteväsende ingingo öfverallt skatter af jorden, men man kan antaga, att deras anläggning skedde på ett ganska summariskt sätt. RYDIN i NF 6:86 (
1882). Så var för visso
1812 års politik i sitt utförande som i sin anläggning ett mästerverk.
FORSSELL i
3 SAH 3:306 (
1889). – (
numera föga br.)
konkretare: plan, projekt. Wachtmeister .. bestyrde om .. (skeppsdockans) förfärdigande, sedan CommerceRådet Polhem och Skeps-Byggmästare C. Scheldon uttänkt anläggningen. TUNELD 1:543 (
1746, 1773). En Konung .. kan (
ej) vara stor, som ej äger under sig stort folk, til sina anläggningars och Planers utförande.
TESSIN Bref 2:336 (
1755).
LINDFORS (
1815)
[ANLÄGGNING III.2.c]
c) (
numera mindre br.)
till ANLÄGGA III 2 a γ o. δ: anstiftan, anslag, intrig, stämpling, ränker; jfr ANLÄGGARE 2,3. (Alboin) blef på sin .. Drotning Rosimundas anläggning ihielslagen. DALIN Hist. 1:343 (
1747).
Han kände en del af Sprengtportens anläggningar. TOPELIUS vint. I. 1:105 (
1863,
1880).
De svekfulla anläggningar, som tillhöra en låg och trolös statskonst. BESKOW K. XII 1:138 (
1868). jfr
MORD-ANLÄGGNING m. fl.
Ssgr (I
[ANLÄGGNING 3]
3) –
ANLÄGGNINGS-FERNISSA ³¹⁰~⁰²⁰. tekn. C. A. ÅLANDER i
AHB 131:104 (
1887).
M. BORGSTEDT i
Tekn. tidskr. 1895,
A. B. s. 42.
–
(I 2)
ANLÄGGNINGS-GREPP ~². mil. anläggningshandgrepp. Skjutinstr. f. inf. 1889,
s. 22.
–
(I 2)
ANLÄGGNINGS-HANDGREPP ~²⁰ l. ~⁰². mil. handgrepp vid anläggning med gevär. –
(I 2)
ANLÄGGNINGS-HÖJD ~² mil. (Gevärs-)mynningens höjd öfver marken (vid siktning) kallas anläggningshöjd. BILLMANSON Vap. 249 (
1882).
–
(I 1)
ANLÄGGNINGS-KANT ~² tekn. jfr ANLÄGGS-KANT. O. NYCANDER i
Tekn. tidskr. 1897,
A. M. s. 3.
–
(III 1)
ANLÄGGNINGS-KAPITAL ~¹⁰². särsk. till a o. e: SvT 1852, nr 17, s. 4.
C. ANNERSTEDT i
Sv. tidskr. 1871, s.
214 (i fråga om järnväg). Grundkapital och byggnadskapital bilda tillsammans jordbruksföretags anläggningskapital.
J. LEFFLER i
Ekon. samh. 2:95 (
1895).
–
(III 1 f) ANLÄGGNINGS-KONST ~². Den moderna anläggningskonsten betjenar sig af både naturlig och geometrisk stil, ofta nog i samma anläggning. LINDGREN Trädg. 8:63 (
1884).
–
(III 1)
ANLÄGGNINGS-KOSTNAD ~²⁰. särsk. till a. SvT 1852,
nr 17, s. 4.
Anläggningskostnaderna (för kolonier) skulle bli altför dryga. ODHNER G. III:s hist. 2:492 (
1896).
–
(III 1)
ANLÄGGNINGS-KREDIT ~⁰². särsk. till a: I analogi med jordbrukskapitalet kan äfven jordbrukskrediten indelas i tvänne hufvudformer eller rättare hufvudgrupper af former: anläggningskredit och driftkredit. J. LEFFLER i Ekon. samh. 2:149 (
1895).
–
(I 3)
ANLÄGGNINGS-OLJA ~²⁰ tekn. F. G. JANSSON i
Meddel. fr. sv. slöjdför. 1892,
s. 101.
–
(I 3)
ANLÄGGNINGS-PENSEL ~²⁰. mål. TÖRNER Glaso. porslinsmåln. 23 (
1895).
–
(motsv ANLÄGGA I 3) ANLÄGGNINGS-PLATS ~². Förhala sitt fartyg .. till annan anläggningsplats. SFS 1848, nr 8, s. 5.
–
(III 1)
ANLÄGGNINGS-PRIS ~², n. särsk.
till a: E. A. WIMAN i Tekn. tidn. 1871,
s. 141.
–
(I 1)
ANLÄGGNINGS-PUNKT ~² tekn. jfr ANLIGGNINGS-PUNKT. Anläggningspunkten mellan rullen och kammen (å en ångpanneindikator). K. P. DAHLSTRÖM i Tekn. tidskr. 1895,
A. M. s. 64.
–
(I 1)
ANLÄGGNINGS-RAM ~². P. W. ALMQVIST i
Tekn. tidskr. 1897,
A. B. s. 51.
–
(motsv ANLÄGGA I 3) ANLÄGGNINGS-STÄLLE ~²⁰. De anläggningsställen (för ångfartyg), der passagerare afgå. Ill. Sv. 1:8 (1873, 1882)
–
(I 2)
ANLÄGGNINGS-STÄLLNING ~²⁰ mil. ställning, som af en skytt intages vid anläggning med ett eldhandvapen. Skjutinstr. f. inf. 1881,
s. 23.
–
(III 1)
ANLÄGGNINGS-TID ~². särsk. till a o. b: (Fredikshall är) till sin anläggningstid .. ungefär jemnårigt med .. Strömstad. BRUNIUS Resa 127 (
1839).
Kyrkobyggnadens i fråga anläggningstid. Tekn. tidskr. 1898,
A. B. s. 77.
–
(I 1)
ANLÄGGNINGS-VINKEL ~²⁰ tekn. jfr ANLIGGNINGS-VINKEL. Kettingens anläggningsvinkel mot trumman. J. MAGNELL i Tekn. tidskr. 1897,
A. B. s. 32.
–
(I) ANLÄGGNINGS-YTA ~²⁰ tekn. jfr ANLIGGNINGS-, ANSLAGSYTA. Sugventilernas (i ett pumpverk) anläggningsytor. C. A. ÅNGSTRÖM i Ingeniörsför. förh. 1889,
s. 34.
De nyare rälerna utmärka sig för en bred bas, .. ett kraftigt .. hufvud och stora anläggningsytor för skarfjärnen. Tekn. tidskr. 1892, s. 167.