KRITIK kriti⁴k, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. (i bet. 2) -er. ( cretiqve c. 1820. critique 1711 – 1857. kritik (c-) 1759 osv.) 1) bedömande av ngts värde l. ngts l. ngns egenskaper l. brister, noggrann granskning l. prövning för avvägande av förtjänster mot fel o. brister, kritiserande. En rättvis, orättvis, grun- dad, sund, förnuftig, lindrig, skarp, besk, mör- dande kritik. Besvara, vederlägga en l. ngns kri- tik. positiv, negativ, subjektiv, ten dentiös, objek- tiv, saklig kritik. kritik av, äv. på (förr äv. över) ngt l. ngn. At Kyrkioordningen skulle ju tryckas till nästa Rikzdag till allmen chritiqve? 2RARP 6: 373 (1731). Öfningarna (vid infanteritrupp) afslutas med en fullständig och undervisande kritik. NORDENSVAN o. KRUSENSTJERNA 1: 85 (1882). All kritik af andra är ju i grunden en sjelfkritik. QUENNERSTEDT Agnost. 35 (1888). Äfven dem (dvs. moti- ven till representationsförslaget) underställde jag Carlesons skarpa kritik. DE GEER Minn. 1: 237 (1892). Den muntliga kritik, läraren underkastar uppsatserna, bör vara förenad med beröm .. (o.) uppmuntringar. CEDERSCHIÖLD o. OLANDER Upps. 1: 128 (1896). Isoleringen kring souschefen hade brutits, han började få god kritik i lunchrummen. SIWERTZ Varuh. 296 (1926). jfr ANTI-, DETALJ-, HYPER-, KULTUR-, MOT-, SAMHÄLLS-, SJÄLV-, VÄNKRITIK m. fl. – särsk. a) i uttr. under all kritik (förr äv. under kri- tiken), icke värd l. förtjänande granskning o. bedömande, genomusel, undermålig; (höjd) över all kritik, otadlig, ypperlig, utmärkt. Et (litterärt) Arbete, som i flera afseenden är under critiken. JournSvL 1800, s. 350; jfr b. Polyfem V. 46: 1 1812. ÖSTERGREN 1930. b) (värksamhet bestående i) granskning o. värdering av vittra (l. vetenskapliga) skrifter l. konstnärliga alster l. prestationer. Estetisk, litterär kritik. O Hammarspik! O Hammarspik! / .. Din Poësie och din Critik / är värd sin egen visa. TEGNÉR (WB) 2: 175 (1814). (Diktsamlingen) erhöll .. en god kritik. FinBogrHb. 2356 1903. SvD(A) 1934, nr 185, s. 5. jfr KONST-, LITTERATUR-, MUSIK-KRITIK. – särsk. konkretare, i sg. best., om kritiken av vittra (l. vetenskapliga) skrifter l. konstnärliga alster l. prestationer ss. konst l. vetenskap l. betraktad ss. institution (i vitter stil ngn gg personiflerat). Critiquen står här med sin knif och ögon skarpa. PALMFELT Vitt. 367 (c. 1740. (Sainte-Beuve) skapade den litterära kritiken .. som en genre, beläeen på gränsen mellan vetenskap och konst. BonnierLittH 4: 236 (1930). Nu vågar man inte tycka något på premiären .., ty man vet inte, vad kritiken tycker i tidningen i morgon! SvD(A) 1934 nr 268, s. 24. c) i allmännare anv., övergående i bet.: klandrande, klander, tadel, häcklande. MSTENBOCK 1711 hos LOENBOM Stenbock 2: 202. (Han var)ämbetsman full av .. ofta mycket lustig kritik på allt och alla. LAURIN 2Minn. 270 (1930). Förhållandena vid fabriken .. ha .. varit föremål för kritik från brandsynenämnden. HELLSTRÖM Malmros 70 (1931). 2) (†) ; se dock slutet) konkret: i tal l. skrift framställd kritik (i bet. 1) av ngt; äv.: klandrande utlåtande, anmärkning. POLHEM Invent. 31 (1729). Jag (dvs. Argus) får redan höra Criti-quer öfver mig. DALIN Arg. 1: 32 (1733, 1754). De små kritiker, som stundom kunna göras mot anatomi, perspektif och andra lyten af dylik art (i målningarna). ATTERBOM Minn. 289 (1818). WESTE FörslSAOB 1823. – särsk. (i fackspr., fullt br.) motsv. 1 b, om i tal l. (vanl.) skrift framställd kritik av vittra (l. vetenskapliga) skrifter l. konstnärliga alster l. prestationer; numera vanl. om anmälan l. recenslon. SvMerc. 1: 337 1755. En critik öfver critiker. THORILD (SVS) 3: 1 (1791; överskrift). Jag (skall) göra denna min Critik öfver edra critiker (i Sthms-Posten) så allmän och så stor i afsigt som den kan blifva. Därs. 5. Öfver hela Böhmen götos strömmar / af kritiker, föredrag och fraser. JENSEN BöhmDiktn. 165 (1894). 3) (i vetenskapligt fackspr.) (i skrift framställd) vetenskaplig undersökning som prövar ngts möjlighet l. värklighet l. nödvändighet l. giltighet l. lagbundenhet o. d.; efta med bestämning inledd av prep. av, förr äv. över, betecknande föremålet för undersökningen; särsk. dels (i sht i uttr. den historiska kritiken) om undersökning som prövar historiska källors pålitlighet, dels (i sht ss. senare led i ssgr) om undersökning av litterära dokument med hänsyn till text, stil, komposition, motiv o. d. för framställande av deras äkthet, datering, ursprung, sanningsvärde o. d. Critiken öfver det rena practiska förnuftet (av Kant). BOËTHIUS Kant Föret. 8 (1797). Genom sin kritik af de trenne förnuftsidéerna .. ansåg sig .. Kant hafva åstadkommit en ytterligare bekräftelse på det resultatet af sin undersökning, att det mänskliga vetandet är inskränkt inom den sinliga verlden. NYBLÆUS Forskn. I. 2: 42 (1875). Den historiska kritiken har passat på tillfället att sätta i scen ett .. attentat mot Odhners förkunnelser. GHT 1934, nr 143 A, s. 11. Därs. nr 304, s. 3 – jfr BIBEL-, KUNSKAPS-, KÄLL-, TEXT-KRITIK. – särsk. (†) i uttr. biblisk kritik, bibelkritik. 1Saml. 7:. 26 1775. 4) förmåga l. benägenhet att utöva kritik (i bet. 1); kritiskt sinne; kritisk läggning l. inställning; numera i sht i uttr. med l. utan kritik, med l. utan kritisk inställning .. Boken måste läsas med kritik. ConvLex. (1822). Han har ingen kritik, mycken kritik. WESTE FörslSAOB 1823. DE GEER Minn. 1: 248 (1892). ÖSTERGREN (1930) .