KROG krω⁴g, r. l. m. l. f. (m. LIND 1749 LoW (1911; jämte r.), f. WESTE jämte m.) LUNDELL tjämte m.)) ((†) n. GYLLENIUS Diar. 195 (c. 1660 WIGSTRÖM Folkd. 1: 140 (1880)); best. -en; pl. -ar (PERICI Musæus 5: 252 b 1582 osv.) ((†) -er LReg. 127 1618, VDAkt. 1699, nr 11; -or SCHRODERUS Os. 1 667 1635, HSH 31: 143 1667; kröger G1R 25: 47 1555, RP 5: 39 (1635)). ( kro 1641 – 1707. krog (-oo-, -gh) 1527 osv. kru 1798. krug 1764 – 1755. i ssg: cröga- 1533 (: cröga peninga))

[ fsv. krogher, sv. dial. kro(g), kru, liksom ä. d. krog (varav d. kro) av mnt. kröch (gen. krŏges), krüch, motsv. t. krug, möjl. samma ord som t. krug, krus (av fht. kruog) i vilket fall benämningen härleder sig därav att krus användts ss. skyttar på krogarna]

[KROG 0]

urspr. o. eg. om de små värdshus som ända till midten av 1800-talet lågo spridda utefter vägarna i landet o. som uppkommit för att tillgodose resandes behov av vila o. förfriskning (för sig själva o. sina djur); sedermera ofta o. utom i fråga om ä. förh. numera nästan bl. dels om enklare värdshus i allm. (äv. l. städerna) där brännvin o. öl (stundom bl. öl) serveras (jfr KÄLLARE), dels (vard., ofta ngt föraktligt l. skämts.) om varje värdshus med särskild tanke på detsamma ss. en plats där spritdrycker tillhandahållas o. förtäras, restaurang. Han sitter, hänger jämt, alltid på krogen, på krogarna, på någon krog. Gå på (förr äv. i) kro- gen. Gå från krog till krog. En sämre krog. Jag var på krog(en) i går kväll. Äta på krog, (vard.) intaga sina måltider på restaurang, äta "ute". Hålla krog (i sht i fråga om ä. förh.). OPETRI Tb. 397 (1527; uppl 1929. Iagh gåår i krogen. ASTEROPHERUS 18 (1669). Allmänne Krogar och Tafwerner, som medh Alimogens och Cronones omkostnad, hafwe warit .. wed almänne wägar opbygde. RiksdBesl. 25/6 1655 s. B 4 a. Ondt gå på krogen vthan mynt. GRUBB 119 (1665). Gatan, der Krogen hålles. PH 5: 4750 (1757). Alla oanständiga historier han hört på krogar. STRINDBERG NRik. 67 (1882). Ni hade varit på krog tillsammans? SvD 16/5 1931, Söndagsbil. s. 1. LEVANDER Landsv. 100 1935. jfr: (I det av kammarkollegium till k. m:t insända försleget till ny gästgivarordning) ändrades det ordet krog och krögare och i stället sattes gästgifvare, emedan det ordet krog och krögare .. synes numera iklädt sig en annan och sämre bemärkelse. RA 15/3 1731, vol. 20 a. – jfr BIR-, BOLAGS-, BOND-, RRÄNNVINS-, BUS-, CIDER-, FRÄLSE-, GULD-, HOR-, LANDSVÄGS-, LANDT-, LÖNN-, SYLT-, VIN-, ÖL-KROG m. fl. – särsk.

[KROG .a]

a) i uttr. förgylld krog, se FÖRGYLLA 3 b.

[KROG .b]

b) (numera bl. tillf., skämts.) i uttr. till krogs, till krogen. CFDAHLGREN 2: 300 1821. och gå bar det af till krogs. MATTSSON VSkr. 1: 13 (1898).

[KROG .c]

c) i utvidgad anv. om skrå. l. gesällhärbärge; i ssgrna KROG-DAG, -FADER, -MODER.

Ssgr

– KROG-BOD. (†)

till krog hörande bod. BoupptSthm 1687, s. 1145 b, Bil. DA 1793, nr 149, s. n

– (c) KROG-DAG.

[jfr mnt. kröchdach]

(förr) (dag för) av handtvärksgesäller i deras härbärge hållet möte. 1MinnNordM VI. 3: 7 1884. AMBROSIANI SvSkrdämb. 22 1920.

– KROG-DISK. jfr DISK, sbst.¹ II 2 f. DA 1824, nr 220, s. 3.

SJÖDIN StHjärt. 188 1911. (†)

– KROG-FADER.

[jfr mnt. kröchvoder.]

(förr) värd i skrå- l. gesällhärbärge, härbärgsfader. AMBROSIANI SvSkråämb. 113 (i handl. fr. 1754. SvKulturb. 3– 4: 113 1930.

– KROG-FRIHET. (†) krogrättigheter. PH 3: 1835 (1749).

Ssg (†):

– krogfrihets-sedel. "krogsedel.', PH 5: 3635 1754.

– KROG-GRÄL. SCHWARTZ Pos. 22 (1863).

– KROG-HUS. ( krog- 1682–1899. kroge- 1642–1669)

[ fsv. kroghahus]

(†) jfr -STÄLLE. RP 9: 130 1642. BtRiksdP 1899, I. 1: nr 55, s. 4.

– KROG-HÅL. (vard.) föraktlig benämning på sämre krog. WESTE (1807). KLINT (1966) .

– KROG-HÅLLNING. (i sht i fråga om ä. förh.) krogrörelse. LIND (1749: under tranck-steuer). HAGSTRÖM Herdam. 4: 551 1901.

– KROG-KAMMARE. (i fråga om ä. förh.) entill krogrummet befintlig kammare. BoupptVäxjö 1835. Fratab. 1933, s. 132.

– KROG-KUND. person som ofta besöker krog(ar). DALIN 1852.

– KROG-LEVNAD. (†) == -LIV. SP 1798, nr 61, s. 6. SC 1: 67 1820.

– KROG-LIV. (vard.) livet på krogar o. restauranger. SvT 1852, nr 167, s. 2. Det stockholmska kroglivet (på 1870-talet). LINDER Tid. 88 1924.

– KROG-MAMSELL. (numera bl. tillf., vard-) (föraktlig) benämning på upppasserska på krog l. restaurang. LINDER Tid. 144 (i handl. fr. c. (1885). NORDSTRÖM Sönd. 152 (1910).

– (c) KROG-MODER. (förr) kvinna som biträdde "krogfadern". Gesellernes Krogmoder. BoupptSthm 1676, s. 1170 a, Bil. AMBROSIANI SvSkråämb. 20 1920.

– KROG-NOTA. (vard.) restaurangnota. DN(A) 1929, nr 190, s. 2.

– KROG-NYMF. (i fråga om ä. förh.) värdshusflicka av mer l. mindre tvivelaktig dygd; äv. om ung kvinna av tvetydig karaktär som brukado hålla till på krogar med sina kavaljerer. CIHALLMAN 57 (1775). Tidigt avhon (dvs. Ulla Winblaid) krognymf. Upsala(A) 1924, nr 103 s. 10. NoK 116: 159 1933.

– KROG-NÄRING. (numera bl. ngn gg i fråga om ä. förh.) krogrörelse. PH 4: 2825 (1748). SCHÜCK FUpsala 99 (1917).

– KROG-NÄSTE. == -HÅL. RYDBERG Frib. 64 (1857). 2NF 25: 826 1916.

– KROG-ORDNING. (1 fråga om ä. förh.) förordning rörande krogväsendet. RP 15: 123 1651.

– KROG-PIGA. ( krog- ,,,1776,, – ,,1908,,., krogs- 1765 (i fråga om ä. förh.) på krog l. värdshus anställd tjänarinna. EKELUND Fielding 351 (1765). WIESELGREN ÖBord 136 (1882). Landsm. B 2: 27 1968.

– KROG-POET. poet som hämtar ämnen o. inspiration för sin diktning från sitt krogliv. 2NF 2 1293 1904. I andras ögon var .. (Bellman) blott .. en krogpoet. SCHÜCK (o. WARBURG) Huvuddr. 2: 139 1917.

– KROG-ROND. (vard.) det förhållande att ngn under en eftermiddag o. d. går från krog (restaurang) till krog (restaurang). SIWERTZ JoDr. 345 (1928). Chauffören råkade efter en fem timmars krogrond med lastbilen köra över en cyklist. SvD(A) 1934, nr 270, s. 7.

– KROG-RUM. (i fråga om ä. förh.) det förnämsta av en krogs rum, avsett för servering av mat o. dryck. DA 1808, nr 7, Bih. s. 2. LEVANDER Landsv. 82 (1935).

– KROG-RÄTT, m. (†) om den värdshusrörelse som krogrättigheterna avse. LReg. 226 1651.

– KROG-RÄTTIGHETER ~⁰⁰²⁰ äv. ~²⁰⁰⁰.pl. (i fråga om ä. förh.) kam. rätt att hålla krog o. där servera spritdrycker. PH 4: 2827 1748. Hembygden(Hfors) 1914 s. 118 (i fråga om förh. 1776.

– KROG-RÖRELSE. (i sht i fråga om ä. förh.) rörelse som består i hållande av krog; värdshusrörelse. DA 1824, nr 154, Bih. s. 4. LEVANDER Landsv. 88 (1935).

– KROG-SEDEL. (förr) till viss person utfärdad resolution på "krogrättigheter". KungörKrogsedl. 1741, s. 1. DA 1808 nr 74, Bih. s. 4.

– KROG-SKYLT, förr äv. -SKILT l. -SKÖLD . (i sht förr) utanför krog uppsatt skylt. LIND (1749; under bier-kegel). MeddSlöjdF 1895, s. 56.

– KROG-STUGA. (förr) jfr -STÄLLE; förr äv.: krogrum. LIND (1749; under trinck-stuhe). LEVANDDER Landsv. 99 (1935).

– KROG-STÄLLE. ( krog- 1619 osv. kroge- 1666. krogs- 1915 (i fråga om ä. förh.) hus, lägenhet o. d. där krog är inrymd. OxBr. 9: 15 1619. Hembygdern(Hfors) 1915, s. 36.

– KROG-TAVLA. (†) == -SKYLT. STIERNMAN Com. 3: 300 (1664).

– KROG-VAN. (vard.) som är förtrogen med förhållanden, seder o. bruk på restauranger, som är hememastadd på restauranger. Gamla krogvana herrar med blå näsor och stora magar. ENGSTRÖM 5Bok 32 (1910).

– KROG-VARD, m. (ngn gg i fråga om ä. förh.) krögare. LEOPOLD 2: 262 (1793, 1815. NoK 98: 154 1931.

– KROG-VÄSEN l. -VÄSENDE. (i sht i fråga om ä. förh.) Gustaf II Adolf utfärdade flera förordningar för att bringa ordning i städernas krogväsen. KemT 1910, s. 111.

(†):

– KROGA-PÄNNINGAR, pl. om viss skatt som förr erlagts av krogar. G1R A: 216 1533.

(†):

– KROGE-BESVÄR. besvär (se d. o. I 2

[KROGE-BESVÄR.ssg .b]

b) bestående i skyldighet att hålla krog, gästgiveribesvär; jfr -JORD. RARP 4: 599 1651.

– KROGE-GÅRD. vid landsväg inrättad krog; jfr GÄSTGIVAR(E)-GÅRD. HSH 31: 191 1664.

– KROGE-HUS, se A.

– KROGE-JORD. jord vilken "krogebesvär" vilar. G1R 26: 595 1556. -STÄLLE, se A.

(†):

– KROGS-BRODER. kamrat vid krogbesök o. d.; dryckesbroder. RARP 3: 174 1641.

– KROGS-PIGA, STÄLLE, se A.

Avledn.

– KROGARE m.

[fsv. kroghare, efter mnt. krogar (jfr KRÖGARE)]

(†) ) krögare. RP 6: 13 (1636). RARP 10: 262 (1668).

Ssgr (†):

– krogare-folk . om krögare o. hans hustru. VDP 1681, s. 309.

– krogare-hus .

[jfr fsv. krogharahus]

== krog-hus. RARP 1: 166 1632. STIERNMAN Com. 2: 569 (1649).

– krogare-ordning. == krogordning. RP 6: 10 (1636). STIERNMAN Com. 2: 658 (1651).

– krogare-rätt, m. krogrättigheter. LReg. 294 1676.

– krogare-ämbete . Linc. (1640; under caupomaria).

– KROGERI , n. (†) krog(rörelse). Linc. 1640 HB 3: 225 1644. Hamb. (1700).

Ssg:

– krogeri-ordning.

== krog-ordning. RP 5: 165 1635.