© Svenska Akademien. SAOB spalt: K2884; tryckår: 1938
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
KROMATIK krom¹ati⁴k l. krå¹-, äv. krω¹-, r.; best. -en. (förr äv. skrivet chrom-)
[jfr t. chromatik, fr. chromatique, ä. eng. chromatic, eng. chromatics; till lat. chrumaticus, gr. χϱωματικός eg.: som har avseende på färg (jfr gr. χϱωματικὴ μουσική, "kromatisk musik"), till gr. χϱῶμα (gen. χϱώματος), färg (se KROM, sbst.¹). Den överförda anv. om musik är den vanligaste redan i gr.]
[KROMATIK 1]
1) () konst. färglära; konsten att blanda färgerna. ConvLex. (1821). DALIN (1851) .
[KROMATIK 2]
2) mus. (ymnigt) användande av kromatiska tonföljder. Jag fylla skall dit häpna öra / Med contra-punct och cromatik. NORDFORSS Theaterdir. 77 (1799). JEANSON (o. RABE) 2: 331 1931.