KREUZ n. best. -et (HH XVIII. 2: 90 (1694)). ( kreus 1694. kreutz (cr-, -ts) 1564 – 1834. kreuz 1882 osv. kröltz 1663 [av t. kreuz, kors (se KRYSS)]
(
numera bl. ss. första ssgsled)
[KREUZ 1]
1) == KORS I 5 b. GenMRulla 1687,
s. 379 1688.
HH XVIII. 2: 90 1694.
[KREUZ 2]
2) == KORS I 7. – särsk. [KREUZ 2.a]
a) == KORS I 7 a β. KKD 10: 432 1701.
[KREUZ 2.b]
b) == KORS I 7 b; i ssgr. [KREUZ 3]
3) == KORS I 9; i ssgn KREUZ-VIS. adv.
Ssgr (2
[KREUZ 3.b]
b) –
KREUZ-BÅGE kröj³ts~ . (
†)
== KORS-BÅGE 1. ArkliR 1564:
43 1564.
–
(2 b) KREUZ-BÄR.
[efter t kreuzbeere]
tekn. grenetter, gulbär; vanl. i pl.; jfr KORS-BÄR 1. .
– (
2)
KREUZ-DALER.
[jfr t. kreuzthaler]
(
†)
== KORS-DALER. , s.
1889, Bil.
– (
3)
KREUZ-GJORD,
r. l. m. (
förr)
ridk. sadelgjord bestående av två varandra korsande gjordar; jfr KRYSS-GJORD. .
WESTE FörslSAOB 1823.
–
(2 b) KREUZ-SKRUV.
[efter t. kreuzschraube]
(
†)
korsskruv. (
1823).
SVEDERUS Jagt 340 (
1831).
– (
3)
KREUZ-VIS,
adv. (
†)
== KORS-VIS, adv. KKD 12: 32 1702.