© Svenska Akademien. SAOB spalt: K3028; tryckår: 1938
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
KRYSTA krys³ta², v., -ade l. -er, kryste krys³te², kryst krys⁴t, kryst krys⁴t; förr äv. KRISTA, v. -ade l. -er, kriste osv. ( pr. sg. -ar 2Saml. 1: 113 (c. 1669 osv.; -er Visb. 1: 46 1572 osv. ipf. -ade WIDEKINDI KrijgH 143 1671 osv. ipf. kryste (kris-, krös-) Visb. 2: 316 (c. 1600 osv. sup. kryst (kröst) PolitVis. 355 (c. 1650 osv.) . vbalsbst. -ANDE, -NING. ( krest- 1642. krist- (krijst-) c. 1600 – c. 1710. kryst (krysst-) 1526 osv. kröste, ipf. 1651. kröst, sup. c. 1650
[ fsv. krysta motsv. d. kryste, got. kriustan, skära tänder, vartill kausativt nor. dial. kreysta, pressa, trycka; av en germ. stam kreust-, eg.: åstadkomma ett krasande ljud, en utvidgning av roten krus i nor. dial. krysja, klämma så att det knakar, t. dial. chrösen, knastra; möjl. på mycket långt håll besläktat med germ. krëst-, kreist-, i fsv. krista, ä. d. kriste, mht. krësten, isl. o. nor. kreista; besläktat med KROSSA, v.¹ – Jfr KRYSTAD, p. adj.]
jfr FRAM-, GAST-, IHOP-, IN-, NED-, PÅ-, SAMMAN-, SÖNDER-, UR-, UT-KRYSTA m. fl.
[KRYSTA 1]
1) (numera bl. bygdemålsfärgat; jfr e) krama, trycka, pressa, klämma (ngt l. ngn); äv. (särsk. i a o. särsk.förb.) med obj. betecknande ngt som gm trycket utpressas l. avlägsnas. OPETRI MenFall M 4 b (1526; i bild). Om något är .. Hårdt eller Miukt .. (förnimmer man) med krystande. SCHRODERUS Comenius 321 (1639). Hvitserk krystade den (brädspels-)bricka, han höll i handen, så hårdt, att blodet sprang ut under hvar nagel. FRYXELL Ber. 1: 77 (1823). HALLSTRÖM Skogsl. 84 (1904). – särsk.
[KRYSTA 1.a]
a) () i sådana uttr. som krysta ngt i l. på ngt o. d., pressa ut ngt o. låta det falla i l. på ngt o. d. SCHRODERUS Os. 2: 356 (1635). (Man) tager .. en Citron och kryster saften vppå steken. BROOCMAN Hush. 6: 43 (1736).
[KRYSTA 1.b]
b) (numera knappast br.) i fråga om kroppslig misshandel o. d. Den andre (av lejonen) migh i Median togh / och både kriste och kramma. Visb. 2: 316 (c. (1600). Ja ska Krysta honom så hierta bloët ska rotas. IHRE Superstit. 62 (1750). HYLTÉN-CAVALLIUS Vär. 1: 466 (1864).
[KRYSTA 1.c]
c) () i fråga om ömhetsbetygelser: krama (ngn). Iagh tager henne vti minn fampnn / iagh kryster henne till mitt bryste. Visb. 1: 46 1572. Hon krystern i sin famn. KEDER Vitt. 361 (1690).Hon kryste mig så hjerteligen. WESTE FörslSAOB (1823; vard.).
[KRYSTA 1.d]
d) () gm kramning l. pressning osv. åstadkomma (ngt). Ther af (dvs. av renmjölk, han (dvs. lappen) jämwäl kan, när honom tekkes, ysta, / Ochsig een Parmisan ej obehändigt krysta. SPEGEL G W 234 1685.
[KRYSTA 1.e]
e) (i sht i vitter stil, numera föga br.) i oeg. o. bildl. anv.: pressa tvinga; jfr 2 b. (Satan) kryster och tränger honom (dvs. lögnaren), så hårdt, att (osv.). BULLERNÆSIUS Lögn. 210 (1619). Jag åter hiärnan kryste / Till rim och fägneliud. RUNIUS (SVS) 1: 213 (1711). (Han) kryste förståndet, och späckade texten / Med Skriftenes heliga språk. LENNGREN (SVS) 2: 244 (1800). Bröstet hårt du (dvs. oron) kryster, / tungt kan du slå. SJÖBERG Kris. 17 (1926).
[KRYSTA 2]
2) (numera föga br. utom i a o.
[KRYSTA 2.b]
b) intr., i sht förr äv. refl.: hårdt (krampaktigt) anstränga sig l. pressa sig. (Hästen som har sjukdomen fibel) sträcker alla Benen ifrån sig, wenner, kryster och welter sig. IERICI Colerus 2: 264 (c. (1645). Sundelius .. satte upp hufvudet och krystade sig alldeles som en tupp, hvilken ämnar gala. ZEIPEL Set. l – 2: 247 (1847). CANNELIN (1921) . – särsk.
[KRYSTA 2.a]
a) (fullt br.) utöva en stark pressning nedåt o. bakåt på underlivets organer gm att, under det man håller andan, sammandraga bukmusklerna; numera bl. intr. CEDERSCHIÖLD Ordl. (c. (1847). Om bröstkorgen af utandningsmusklerna sammantryckes vid stängd luftstrupsöppning, såsom vid krystning. UVTF 17: 47 (1876). Det arteriella blodtrycket stegras kraftigt, om ock övergående, vid s. k. krystning. THUNBERG Livsförrättn. 92 1924. – särsk.
[KRYSTA 2.a.α]
α) i fråga om tömmande av tarmen l. blåsan. Krystning vid stol-gång. LIND (1738). Att Barnen icke tillåtas att sittja länge på nattstolen, eller att krysta sig. Alm(Sthm, 1791, s. 41. LUNDBERG HusdjSj. 332 (1868).
[KRYSTA 2.a.β]
β) i fråga om framfödande av foster. HOORN Siphra 107 (1715). CEDERSCHIÖLD HbBarnm. 81 (1822: krystningar). Driften att krysta inställer sig (hos en födande kvinna) .. icke förr, än modermunnen hunnit blifva betydligt utvidgad. DENS. QvSlägtl. 2: 30 (1837).
[KRYSTA 2.b]
b) (fullt br., i sht i vitter stil) i bildl. anv.; särsk. i fråga om krampaktiga (i sht misslyckade) ansträngningar för att frambringa konstnärligt l. litterärt alster o. d., vanl. med bibegrepp av att det frambragta resultatet är sökt l. tvunget l. tillgjort o. d. (jfr KRYSTAD, p. adj.); ss. vbalsbst. -ning stundom äv. konkretare: krystat uttryck o. d. Krystningar af en öfverspänd känsla. JournSvL 1797 s. 343. Hur ni än / Må krysta er, att nu en ode sjunga (så osv.). FRANZÉN Skald. 5: 11 (c. 1800, 1836). Hos Leopold finner man här och der krystningar för rimmets skull. CLIVIJN 1804 hos HJÄRNE DagDrabbn. 133. MJÖBERG Stilstud. 54 (1911: krystning). – jfr LÄRDOMS-KRYSTNING. – särsk.
[KRYSTA 2.b.α]
α) tr.: gm "krystning" åstadkomma (ngt). En stirrar i en bok, .. / En annan kryster vers. CVASTRANDBERG 2: 332 1865. I rundade satser / krysta en svarfvad fras. LAGERLÖF Juv. 93 (1893, 1896.
[KRYSTA 2.b.β]
β) (vard.) med ansträngning giva ifrån sig ljud l. yttra ngt; "knysta"; krysta fram (ngt). "Éders höggrefliga excellens!" krystade landsfiskalen. HÖGBERG Fåg. 128 (1912). Den späde namntagaren krystade inne i byltet. KOCH Timmerd. 31 (1913).
Särsk. förb.
KRYSTA FRAM ¹⁰ ⁴.
[KRYSTA FRAM.fb 1]
1) (numera bl. bygdemålsfärgat) till 1. (Vårtiden) kan .. Renen upphosta eller krysta fram, flera dussin (larver av renstynget) i sänder. VetAH 1804, s. 101. SUNDÉN 1886.
[KRYSTA FRAM.fb 2]
2) till 2 b. Låtom oss här efter skrifva vers, när det så passar sig, men ej så hvar afton krysta fram en hop ömkeliga rim. JGOXENSTIERNA Dagb. 157 (1771). Vet du hvem du var lik, när du krystade fram den der osanningen? LUNDQUlST Nepos 6 1875. TurForskn. 3: 266 1918.
KRYSTA IGENOM ¹⁰ ⁰⁴⁰ l. ⁰³².(numera bl. bygdemålsfärgat) till 1. IERICI Colerus 1: 215 (c. 1645. Desza Krydder .. skola .. (efter kokningen) krystas igenom en Duk. ROBERG Beynon 62 (1697).
KRYSTA IHJÄL ¹⁰ ⁰⁴. (numera bl. bygdemålsfärgat) till 1: krama ihjäl (ngn). VERELIUS Gothr. 181 (1664). Jösses! Kryst inte ihjel henne! HEDENSTIERNA Jönsson 88 (1894).
KRYSTA IHOP ¹⁰ ⁰⁴. (numera bl. bygdemålsfärgat) till 1.
HOORN Jordg. 1: 176 (1697). WESTE 1807.
KRYSTA NED ¹⁰ ⁴ l. NER ⁴, förr äv. NEDER . (numera bl. bygdemålsfärgat) till 1. HOORN Jordg. 1: 180 (1697).
SNELLMAN Tyskl. 295 (1842).
KRYSTA SÖNDER ¹⁰ ⁴⁰. (numera bl. bygdemålsfärgat) till 1. LINDESTOLPE Färg. 63 (1720).
KRYSTA TILLSAMMAN(S) ¹⁰ ⁰⁴⁰ l. ⁰³². (numera bl. bygdemålsfärgat) till 1, == KRYSTA IHOP.
Linc. (1640; under calco). VetAH 1739, s. 161.
KRYSTA UR ¹⁰ ⁴, förr äv. UTUR .
[KRYSTA UR.fb 1]
1) (numera bl. bygdemålsfärgat) till 1. BLACK Es. 154 (1603). Tagh .. Syrer och krysta Safftet vthur them. Salé 72 1664.
[KRYSTA UR.fb 2]
2) till 2 b; särsk. (ngt vard.) i uttr. krysta ur sig (ngt), "klämma fram" med (ngt). Några ord krysta the (vid tinget) vthu sig til förmaning. MURENIUS AV 232 1651. SYLVIUS EOlai 515 1678. WENNERBERG 2: LXXXXV (1882: krysta ur sig).
KRYSTA UT ¹⁰ ⁴.
[KRYSTA UT.fb 1]
1) (numera bl. bygdemålsfärgat) till 1. En .. man, som tycktes krysta vth Blodh emellan sina händer. L. PAULINUS GOTHUS Com. 100 (1613). Krysta ut saften ur frukt. SERENIUS 1741.
[KRYSTA UT.fb 2]
2) () till 2 b. Nu tänk och spörj noga dig för! / På alla håll dig kringvänd, / Och krysta ut med kraft! THOMANDER 3: 277 1826.
Ssgr
A
(2 a )
KRYST-KYNG () krystvärk. CEDERSCHIÖLD HbBarnm. 92 (1843). DENS. Ordl. (c. 1847.
(2 a beta) KRYST-VÄRK, r. l. m. obstetr. benämning på de sista, fostret utdrivande, av krystningar understödda värkarna vid en förlossning. HOORN OmnipotMirab. 68 (1709). WÄGNER ÅsaH 157 (1918).
B
KRYSTNINGS-RÖRELSE. särsk. till 2 a . RIBBING BarnFostr. 83 (1892).