KRÄM krä⁴m, sbst.², n. l. r. l. m.; best. -et, ss. r. l. m. -en ((†) -an Salé 118 (1664)); pl. == l. (vanl., ss. r. l. m. alltid, -er). (ofta (numera vanl. bl. i bet. 3) med fransk stavning. cresme 1664 [ av fr. crème (ä. fr. cresme), som synes hava uppkommit gm kontamination av senlat. cramum, grädde, av ovisst urspr., o. lat. chrisma, av gr. χϱῖσμα, smörjelseolja, salva]
[KRÄM 1]
1) (
†)
utom i vissa ssgr; jfr -FÄRG, -FÄRGAD, -GLASS, -GUL, -VIT, -VITT nedan) grädde. En drunknad fluga i vårt kräm. VALERIUS 2: 111 1811. – särsk.
bildl.: (den) finaste societet(en), "grädda(n)". Det utmärkta sätt, hvaruppå Eders Kungl. M:t af danska hofvet och Köpenhamns crémeblifvit emottagen. ROSENSTEIN 1787 i
MoB 9: 3. [KRÄM 2]
2) under tillredningen oavlåtligt vispad, nära kokt, mos. l. degliknande blandning av grädde (l. i dess ställe vin l. fruktsaft) ägg, socker, mjölk, gelatin l. dyl. o. någon smakgivande essens, i sht använd ss. fyllning i tårtor o. bakelser; äv.: till efterrätt använd anrättning av sammankokt frukt l. saft, vatten, socker o. potatismjöl. Salé 116 (
1664).
En gång hade en oförståndig mor låtit koka en bär-kräm i en kopparkittel, och lemnat litet qvar i bottnen, sen hon slagit opp krämen. HARTMAN Geogr. 77 (
1806). Till fyllningen
(i pastejer) vispas alla ingredienserna öfver elden, tills krämen börjar sjuda och tjockna.
HemKokb. 57 1903.
BVT 1928,
nr 10, s. 54. jfr
ALTERATIONS-,
ANANAS-,
APELSIN-,
ARRAKS-,
BISKVI-,
BLÅBÄRS-,
BOMB-,
BÄR-,
CHOCKLAD-,
CITRON-,
FRUKT-,
HALLON-,
IS-,
KAKAO-,
KRUSBÄRS-,
MAKRON-,
MANDEL-,
NYPON-,
SAFT-,
SMULTRON-,
VANILI-,
ÄGG-KRÄM m. fl.
[KRÄM 3]
3) toalettmedel i salvform, avsett för hudens l. tändernas vård o. d.; putsmedel i salvform för skodon m. m.
KatalÅhlénHolm 35: 146 (
1915;
om rakkräm). SvSkoT 1926,
nr 19 s. 6. – jfr
HUD-,
PUTS-,
RAK-,
SKO-,
TAND-KRÄM m. fl.
[KRÄM 4]
4) [elliptiskt för KRAMFÄRG osv.]
(
vard.)
krämfärg; krämfärgat klädesplagg o. d. En ung flicka i krem. AGRELL Sthm 198 (
1892).
Träpanelerade väggar i en ljus crème. DN 22/4 1928, Söndagsbil.
s. 8.
KryddRSthm 1560,
s. 27.
2 Krämfat
(av glas). BoupptVäxjö 1855.
– (
1)
KRÄM-FÄRG.
vitgul färg som påminner om grädde, gräddfärg.
TT 1901, Ark.
s. 61.
– (
1)
KRÄM-FÄRGAD,
p. adj. gräddfärgad. Freja 1880,
s. 25.
Krämfärgat siden. RedNordM 1928,
s. 33.
– (
1)
KRÄM-GLASS.
gräddglass. SvKock. 152 (1837). HÖGSTEDT KokB 488 (
1920).
– (
2)
KRÄM-KOPP.
ett slags små koppar av porslin (stundom fajans) med bukiga l. rika sidor o. vanl. med löst lock o. grepe (i regel tillvärkade under 1700-talet). MeddNordM 1898,
s. 112 1781.
LÖNNBERG Cas. 72 (
1882).
SvD(A) 1926,
nr 246, s. 6.
– (
2)
KRÄM-SKÅL.
BoupptVäxjö 1812.
– (
2)
KRÄM-TÅRTA.
AHB 92: 49 1876. LUNDELL
1893.
– (
1)
KRÄM-VIT.
jfr -FÄRG. SDS 1900,
nr 454, s. 2.
–
KRÄM-VITT,
n. Hela fasaden blir oljestruken i crémehvitt. SD(L) 1896, nr 268, s. 3.