© Svenska Akademien. SAOB spalt: K2970; tryckår: 1938
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
KRUSBÄR krω³s~bä²r, l. ~bæ²r, n.; best. -et; pl. ==. ( krus- 1638 osv. kruss- 16851690. kruse- 1631 (: Krusebärg trää)– 1751)
[jfr d. drusbær, av mnt. krusbere (krūselbere; jfr t. kraubeere (kräuselbeere); av KRUS sbst.², 2, l. KRUSA, v. 2 d, o. BÄR]
[KRUSBÄR 1]
1) bär av krusbärsbusken; i pl. äv. koll. o. ss. namn på maträtt; jfr STICKELBÄR Gröna, gula, röda, vita, släta, håriga, ludna krusbär. PALMCHRON SundhSp. 54 (1642). Krusbär med vispad grädde. PrHb. 2: 290 (1887). Krusbären skördas halfmogna, sedan de mjuknat och fått litet färg, snoppas i båda ändar, sköljas (osv.). ABELIN MTr. 119 (1902). HÖGSTEDT KokB 579 (1920).
[KRUSBÄR 2]
2) krusbärsbuske; jfr STICKELBÄR SCHRODERUS Dict. 126 (c. 1635. FRANCKENIUS Spec. F 4 a (1638). Krusbär (Ribes Grossularia) och Stickelbär (Rihes uva crispa) utgöra .. endast en art. LUNDSTRÖM Trädg. 1: 200 (1831). NormFört. 20 1894.
Ssgr I ssgr som äro namn på insekter, svampar o. d. betecknar förleden dessa ss. förekommande på krusbärsbusken)
A
():
KRUSSÄR-HÄCK, se B.
B
– (2) KRUSBÄRS-BLAD.
– (jfr 2) KRUSBÄRS-BUSKE. buskväxten Ribes grossularia Lin., med krusiga blad; jfr STICKELBÄRS-BUSKE. RÅLAMB 14: 31 1690. SvKulturb. 11– 12: 94 1932. särsk. (numera bl. tillf.) i uttr. se ut som en krusbärsbuske i huvudet, vara krusig i håret. KEXÉL 1: 178 1789.
– (1) KRUSBÄRS-CHAMPAGNE. musserande krusbärsvin. SVEDERUS Hlex. 192 (1869). LEUFVENMARK Vin. 2: 147 (1870).
– (1) KRUSBÄRS-GELÉ. kok.
– (1) KRUSBÄRS-GRÖT. kok.
– (1) KRUSBÄRS-GURKA. trädg. (frukt av) gurkväxten Cucumis finguria Lin., med små krusbärsliknande frukter. HbTrädg. 6: 70 1876.
– (2) KRUSBÄRS-HÄCK. ( -bär- 1693. -bärs- 1898 TROLLE-BONDE Hesselby 104 (i han dl. fr. 1693.
– (1) KRUSBÄRS-KAKA. kok.
– (1) KRUSBÄRS-KART. äv. koll. BLANCHE Tafl. 127 (1845).
– (1) KRUSBÄRS-KOMPOTT. kok.
– (1) KRUSBÄRS-KRÄM. kok. ()
KRUSBÄRS-KVALSTER. zool. spindeldjuret Bryobia prætiosa Koch. LAHT 1915, s. 261.
– (2) KRUSBÄRS-MASK;, pl. -ar. zool. krusbärsstekelns l. krusbärsmätarens larv. ENEROTH Pom. 1: 198 1864.
– (3) KRUSBÄRS-MJÖLDAGG ~⁰² l. ~²⁰.
[jfr eng. gooseberry mildew]
trädg. parasitsvampen Sphærotheca mors uvæ (Schwein.) Berk., äv. kallad amerikansk krusbärsmjöldagg. LAHT 1905, s. 273. Därs. 1906 s. 294.
– (2) KRUSBÄRS-MOTT. zool. insekten Zophodia Convolutella HB. Uppl. 1: 155 1902.
– (2) KRUSBÄRS-MÄTARE, m. l. r. zool. fjärilen Abraxas grossnlariata Lin. THOMSON Insect. 189 (1862).
– (1) KRUSBÄRS-PAJ. kok.
– (2) KRUSBÄRS-ROST. trädg. rostsvampen Puccinia Pringsheimiana Kleb. Sv. TrädgFT 1883, s. 132.
– (1) KRUSBÄRS-SAFT. kok.
– (2) KRUSBÄRS-STEKEL. zool. benämning på tvenne steklar som angripa krusbärsbusken; dels (äv. i uttr. stora krus- bärsstekeln) Pteronidea ribesli Scop., dels (särsk. i uttr. lilla krusbärsstekeln) Pristiphora pallipes Lep. 2NF 1911.
– (1) KRUSBÄRS-SYLT. kok.
– (jfr 2) KRUSBÄRS-TRÄ. () krusbärsbuske. RUDBECKIUS MemQvot. 26 a (1631).
– (1) KRUSBÄRS-VIN. Oec. 191 (1730). Det hembryggda krusbärsvinet. HUMBLE Hemm. 240 (1903).