KRÖS krø⁴s, sbst.², r. l. m.; best. -en; pl. -ar; l. KRYSS krys⁴, sbst.⁴, n. (LfF 1846, s. 247, osv.), äv. r. l. f. (UB 3: 436 1873; möjl. n. pl.)); best. -et, ss. r. l. f. -en; pl. ==, ss. r. l. f. -ar. ( kryss 1846 osv. krös 1774 osv.)

[liksom d. krøs, av t. kröse resp. nt. krüse, pl. krösen); jfr holl. kreus, kroos, eng. dial. croze; besläktat med KRUSA, sbst.² I formen kryss har ordet anslutits till KRYSS sbst.³,]

handtv.

[KRÖS.sbst2 1]

1) skåra nedtill l. upptill på insidan av stäverna i ett laggkärl vari bottnen resp. locket inpassas. VetAH 1774 s. 167. SvSkog. 1301 (1928).

[KRÖS.sbst2 2]

2) redskap för åstadkommande av krösar (i bet. 1). ENEBERG Karmarsch 1: 199 (1858).

Ssgr(äv. att hänföra till KRÖSA v., resp. KRYSSA, v.³):

– (1) KRÖS-HYVEL l. KRYSS-HYVEL. ( krös-) tekn. hyvel för framställning av krös (i bet. 1) l. fals i stäver. WoL 1693 (1889).

– (1) KRÖS-MASKIN. ( krös-) tekn. maskin för åstadkommande av krös (i bet. 1) o. formning o. avsågning av stävor. PT 1909, nr 242 B, s. 2.

– (jfr 1) KRÖS-SPÅR. ( kryss-) tekn. == KRÖS sbst.², l. Patent nr 22803, s. 4 (1907).

– (2) KRÖS-TAND. ( krös-) tekn. skärande del (tand) av krös (i bet. 2). ENEBERG Karmarsch 1: 199 (1858).

Avledn.

– KRÖSA , v., l. KRYSSA, v.³ -ning. (kryssa 1840 osv. krösa 1846 osv.)

[jfr d. krøse, t. krösen]

handtv. till 1: åstadkomma krösar (i bet. 1); särsk. i uttr. kryssade kärl, kärl vilkas stä ver äro försedda med krysspår (vari botten resp. lock insatts); äv. ss. vbalsbst. -ning i konkret anv.: krös (i bet. 1. Att utrita kryssningen på laggarne. LfF 1840, s. 181. Man skiljer mellan kryssade kärl, som tillverkas af tunnbindaren, och laggade kärl, som tillverkas af laggaren. UB 3: 436 (1873). Patent nr 3882, s. 1 (1892). SvSkog. 1301 (1928).

Ssgr (jfr KRÖS, sbst.² ssgr):

– KRÖSNINGS-MASKIN. tekn. krösmaskin. Patent nr 5620, s. 1 (1895).