KRÖKNING krø³kniŋ², r. l. f. best. -en; pl. -ar. vbalsbst. till KRÖKA; ofta konkret.
[KRÖKNING 1]
1) till KRÖKA 1. Linc. (
1640).
Krökning och bockning (av valsat järn). BILDMARK Entrepr. 161 (
1921). jfr
IN-,
NED-,
OM-,
UPPÅT-,
UT-KRÖKNING m. fl. – särsk.
till KRÖKA 1 c. (Tall-)stammarne erhålla ..
(gm märgborrens skadegörelser) krökningar och missbildningar, hvarigenom de blifva mindre tjenliga till timmer.
BJÖRKMAN Skogssk. 287 (
1868).
2UB 9: 340 1905.
[KRÖKNING 2]
2) till KRÖKA 2. [KRÖKNING 2.a]
a) till KRÖKA 2 a. särsk. (†) bildl. i fråga om handlingssätt, bevisföring o. d.: krumbukt(er), slingring(ar); jfr
KRÖKA 2 a .
S. ÖDMANN 1817 i
2Saml. 4: 152. (Kurfursten Fredrik Wilhelm) grep hvarje tillfälle, der ..
(en vinst), genom hvad krökning och slingring sora helst, kunde uppsnappas.
FRANZÉN Minnest. 1: 341 (
1820).
[KRÖKNING 2.b]
b) med. till 2 b. Framkalla krökningar af ryggraden. Hygiea 1840,
s. 427. (Till engelska sjukan) höra en mängd .. krökningar å de långa benen.
HAGLUND HållnRörOrg. 2: 48 (
1924). jfr
KOMPENSATIONS-,
MOT-,
RYGGRADS-,
SID(O)-KRÖKNING m. fl.
[KRÖKNING 3]
3) till KRÖKA 3; i sht konkret. Krökningarna af en flod. SERENIUS Ppp 1 h (
1734).
De susade (i bilarna, runt en krökning av vägen. TIGERSCHIÖLD Sherman AndrKläd. 165 (
1924).
En allmänt strängt gällande regel .. kan (icke) givas för de olika linsytornas krökningar. BERGSTRAND Astr. 1321925. – särsk.
mat. mått på en kurvas l. en ytas böjning i viss punkt, krökningsmått. Nr (
1885).
SvUppslB 1933.
Ssgr (i sht till
3 slutet,
mat.):
–
KRÖKNINGS-CENTRUM medelpunkt i en krökningscirkel.
FOCK 1Fys. 213 (
1853).
–
KRÖKNINGS-CIRKEL.
cirkel som tangerar en kurva i tre sammanfallande punkter. .
–
KRÖKNINGS-MEDELPUNKT ~¹⁰² l. ~²⁰⁰. jfr -CENTRUM. .
–
KRÖKNINGS-MÅTT.
== KRÖKNING 3 slutet. NF 1885.
19Årh. V. I:
28 1922.
–
KRÖKNINGS-RADIE.
radie i en krökningscirkel. ,
s. 71.
–
KRÖKNINGS-RÖRELSE. särsk.
bot. till 1 slutet: krökande rörelse av växt l. växtdel. BotN 1901,
s. 8.