© Svenska Akademien. SAOB spalt: K3270; tryckår: 1938
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
KURSOR kur³sor² l. ⁴⁰; best. -n; pl. -er kursω⁴rer. (förr äv. cur-)
[ av lat. cursor, löpare, samhörigt med KURS]
[KURSOR 0]
titel för univérsitetsvaktmästare, i senare tid särskilt om den som är anställd vid drätselvärket o. kansliet. ConsAcAboP 1: 25 (1641). Cursorerne stodo med spirorne på hvar sin sida om bordet och detta bibehölls så länge högtidligheten varade. WALLQUIST EcclSaml. 14: 209 (1789). Vaktmästare vid drätselverk och kansli (vid universitet), vilka må tilläggas tjänstebenämningen pedell eller kursor. SFS 1916, s. 148. FörelLU 1938, v.-t. s. 36. – särsk. () i allmännare anv., om tjänare vid läroanstalt o. d. WESTE FörslSAOB (1823; om nationsvaktmästare). SVEDELIUS Lif 66 (1887; om lärjunge sov, städade, eldade osv. i skol- rummen).
Ssgr
KURSORS-DRÄKT.
NF 9: 298 1885.
KURSORS-SPIRA, r. l. f. RYDIN Minn. 1: 131 (1929).
KURSORS-SYSSLA, r. l. f. PORTHAN BrefCalonius 483 (1798).
Avledn.
KURSORAT n. (†) kursorsbefattning. ConsAcAboP 3: 403 1670.