KURSOR kur³sor² l. ⁴⁰; best. -n; pl. -er kursω⁴rer. (förr äv. cur-) titel för univérsitetsvaktmästare, i senare tid särskilt om den som är anställd vid drätselvärket o. kansliet. ConsAcAboP 1: 25 (1641). Cursorerne stodo med spirorne på hvar sin sida om bordet och detta bibehölls så länge högtidligheten varade. WALLQUIST EcclSaml. 1– 4: 209 (1789). Vaktmästare vid drätselverk och kansli (vid universitet), vilka må tilläggas tjänstebenämningen pedell eller kursor. SFS 1916, s. 148. FörelLU 1938, v.-t. s. 36. – särsk. (†) i allmännare anv., om tjänare vid läroanstalt o. d. WESTE FörslSAOB (1823; om nationsvaktmästare). SVEDELIUS Lif 66 (1887; om lärjunge sov, städade, eldade osv. i skol- rummen). NF 9: 298 1885.