KVALITET kval¹ite⁴t, r. l. f.; best. -en; pl. -er; l. (numera bl. i vissa anv.; se anm. nedan) KVALITÉ kval¹ite⁴, r. l. f.; best. -n l. -en; pl. -er. (förr äv. q-. -té 1713 (i bet. 2) – 1938 (i bet. 1 c). -tet 1603 osv. – Formen kvalité användes numera nästan bl. i bet. 1 c, d, men föredrages där framför kvalitet. Ss. första led i ssgr föredrages dock äv. i dessa bet. formen kvalitet) 1) beskaffenhet, natur; ofta (i sht i vetenskapligt fackspr.): art (fattad ss. kategori l. indelningsgrund); motsatt: kvantitet. STIERNMAN Com. 1: 654 (1615). Om Bokstäfvemes qualitet och fördelning. SALBERG Gr. 18 (1696). Den franska maten är inte blott fin till qvaliteten utan ännu finare till qvantiteten. ÖDMAN VexlBild. 153 (1893). De psykiska företeelserna.. äro af annan art än de kroppsliga.., som ock inom sig af specifikt kvaliteter. SCHÉELE Själsl. 20 (1894). Den svenska rågen är, då den är välbärgad, av utmärkt kvalitet. HandInd. 466 1926. jfr FÄRG-, SINNES-KVALITET m. fl. – särsk. a) log. om ett omdömes beskaffenhet med hänsyn till huruvida dess predikat påstås om subjektet (jakas, affirmeras) l. frånkännes subjektet (nekas, negeras). LUTTEMAN Schulze 34 (1799). REIN Log. 24 (1882). b) fonet. om den av artikulatoriska faktorer bestämda, för varje språkljud specifika beskaffenheten. MOBERG Gr. 19 (1815). FoU 16: 9 1903. c) i sht handel. i fråga om handelsvara o. d., övergående i bet.: sort. IT 1791, nr 28, s. 4. Potatesmjöl 1:o qvalité 2 R. 32 s. pr L℔. ExposSlöjdprodSthm 1847 s. 62. Antalet kvaliteter af en och samma vara kan stiga till hundra- och tusental. EkonS 1: 461 (1894). Rullsilket användes.. sällan till knapphål, som fordra starkare och grövre kvalitet. Sömnadsb. 9 1915. jfr PAPPERS-, SOCKER-, SPECIAL-, TOPP-KVALITET m. fl. d) i sht handel. i pregnant anv.: god beskaffenhet l. sort; i sht ss. förled i ssgr. Ett lite salteri.. det ska bli kvalitet! förstår du – det ska bli KKK med himmelsblå stjärnor till. DAHLBÄCK Åb. 331 1914. – särsk. (ngt vard.) i fråga om person:''hög klass''; jfr 2 b. LINDBLOM Rokokon 40 (1929). En konstnär av Madeleine Greys kvalitet. SvD(A) 1931, nr 274, s. 9. e) schack. i uttr. vinna kvalitet, vid schackdrag som har till följd att båda spelarna förlora var sin pjäs ( ''byte'' av pjäser): vinna den bättre pjäsen (torn i utbyte mot löpare l. springare). WILSON Spelb. 24 (1888). 2) (†) utom i b) ställning; värdighet rang stånd; titel. SvTr. V. 1: 147 (1603). Jagh haffuer så vitt niutet, huarrest jagh varet haffuer, credit som någen af mit medell och qualitet hafft haffuer. OxBr. 11: 515 (1633). Resolverades att Lilliehöök skulle hafva qvalitet af General-Tygmästare öfver artollerijet. RP 8: 611 (1641). Taalet på giästerna skall förståås efter dän qualitet sora sielfwe brudefolcken hafwa. HSH 31: 62 (1661). ANDERSSON (1845, 1857). – särsk. a) i uttr. (ut)i l. under kvalitet av o. d., i. egenskap av; med rang av. VDAkt. 1660, nr 90. Någre opartijske, lagfarne män.. som.. i qvalitet af bisittiare äre tillstädes. RARP 9: 359 1664. Grefve Rasumovskis sekreterare, herr Möller, under kvalitet af major, samt 3:e präster (ha) blifvit fångna. EKMAN Dagb. 236 (1790). BIBERG 1: 128 (c. 1814. b) (numera bl. i vitter stil, arkaiserande) i pregnant anv., i uttr. av kvali- tet, av förnämt stånd, med hög rang, i god samhällsställning; jfr 1 d slutet. HSH 32: 152 1634. At (han) ej../ Bland Folk af quallté kan gifta bort sin Son. GFGYLLENBORG Vitt. 3: 291 (1773, (1797). Alla admitteras til konungens bord, som äro officerare, någorlunda kände och af någorlunda quallté. GJEHRENSVÄRD Dagb. 1: 263 (1779). En dam av kvalitet. HAGBERG Benavente 96 (1922). 3) (numera nästan bl. i vetenskapligt fackspr.) egenskap (se d. o. 3; stundom övergående i bet.: bestämning. PHRYGIUS HimLif. 80 (1615). De fyra aristoteliska qvaliteterna, Varmt Kallt, Vått, Torrt. THORILD 4: 167 (1795). Ifrån hvar och en annan exsistens skiljer sig det enskilda genom en bestämning, en Qualitet. SNELLMAN ElCurs. 1: 21 (1837). Hanna Paulls konst.. äger.. måleriska kvaliteter av hög rang. SvD(A) 1934, nr 10, s. 11. – särsk. (†) om egenskaper som utmärka en persons förmåga l. skicklighet l. duglighet o. d.; ofta i pregnant anv.: framstående egenskap(er)r förtjänst(er), merit(er), goda kvalifikationer; nästan bl. i pl.; äv. i uttr. en person av l. vara av så l. så beskaffade kvaliteter. GUSTAF II ADOLF 98 (1622). När en man kommer til ett kall, så yttrar sigh snart hans sinne och qualiteter. QRUBB 896 (1665). Han efterlämnade enka.., som war af wackra qualiteter. CAVALLIN Herdam. 3: 313 (cit. fr. c. (1700). Man skall sökia länge i en armée innan man finner karlar af dee qualite

[te]

r till förstånd, courage och maner i lefwarna som grefwarne Sperlingar och Gyllenstolpe i synnerhet wore. KKD 6: 171 (1709). De qualiteter, som bör fodras hos en rätt Doctor. LINNÉ Bref I. 1: 100 (1768). Den brottsliges intellectuela och morallska qvaliteter. BOSTRÖM 2: 465 1842. (mindre br.; se anm. sp. 3320): : (1 d)