KUR kω⁴r, sbst.³, r. l. m. l. f. (OxBr. 5: 586 1639 osv.) ((†) n. OxBr. 3: 29 1619, LINDH Huuszapot. 59 (1675)); best. -en, äv. -n; pl. -er ³² (LMil. 1: 539 1685 osv.) ( ss. n. – (OxBr. 9: 600 (1634))). (förr äv. skrivet c-. chur 1619–1684. cour c. 1730. kur (cu(u)r, kuuhr) 1634 osv.) 1) (av läkare föreskriven) systematisk behandling av en sjuk person l. av en sjukdom o. d. under användande av för ändamålet lämpad(e) läkemedel l. diet o. d.; metod l. sätt enligt vilken (vilket) en sjuk person l. en sjukdom o. d. behandlas i o. för hälsans återställande; äv.: botande av en sjuk person l. en sjukdom gm användande. av lämplig(a) läkemedel l. diet o. d.; äv. övergående i bet.: botemedel mot sjukdom o. d. (jfr c nedan). Ge- nomgå, förr äv. anställa en kur. Att jagh igiönom itt annat kur så väll skulle befina migh såsom igiönom itt varmtt badh. OxBr. 9: 600 1634.Rix-Marschen begärte förlof att begifva sigh någre dagar uth på landet, att anställa där een cunr för sine ögons svagheet. RP 8: 762 (1641). Iag har .. till mediciin och cuur i min svåra siuukdomb utlagdt många penningar. VDAkt. 1700, nr 211. Professor Vater .. är .. öfvermåttan lyckelig i sina curer. NYROSENSTEIN 1729 hos FÜRST Stobæus 196. (Han) blef .. Medicus och giorde lycklige Curer. DALIN Arg. 1: 148 (1733, 1754). Mot ålderdomen finnes ingen kur. BREMER Fad. 174 (1858). På sin läkares enträgna inrådan beslöt han att söka bot genom att underkasta sig en kur. LUNDEGÅRD Stormf. 19 (1893). Det vore en intressant uppgift att samla deras (dvs. de "klokas") recept, kurer, hälsoregler etc. FoF 1914, s. 13; jfr e. Otter Officer 269 1930. jfr BAD-, BANTING(S)-, BOND-, BRUNNS-, BRÄNNVINS-, CITRON-, DIET-, DREGEL-, DRICKS-, DRUV-, FROSS-, GRÄDD-, GÖD-, GÖDNINGS-, HUNGER-, HUS-, HÄST-, KLIMAT-, KVICKSILVER-, LIGG-, LUFT-, MAG-, MAGRINGS-, RADIKAL-, SANATORIE-, SKABB-, SVALT-, UNDER-, VASSLE-, VATTEN-KUR m. fl. – särsk. a) (†) i uttr. ligga l. vara i l. under kur, undergå (läkar)behandling för hälsans återställande, lägga sig l. begiva sig i kur, underkasta sig behandling (av läkare), ligga l. komma under ngns kur, vara resp. komma under ngns behandling, hava l. taga (ngn) under (sin) kur l. i kur, om läkare: hava resp. taga (ngn) under sin behandling. Han var i cur. OxBr. 3: 479 1634. (Man skall) ey medh stor exces förderfwa sijn Natur, / Hwar aff man Orsak får at läggia sigh i Cur. PALMCHRON Sundhsp. 245 (1642). NAv. 20/3 1656, nr 2 s. 1. Karlen hafer warit vnder tuenne Balberaress händer för ähn han kom vn der hanss kur. VRP 1664, s. 196. Vara under Cur. HC12H 3: 180 (c. 1710. Hafva en sjuk under cur. SERENIUS (1741). Vet ni väl .. i at Grefven är död, som ni i natt utan min vilja och vetskap har tagit under er cur? ENVALLSSON TokrolNatt. 79 (1791). Ligga .. under kur. WESTE FörslSAOB 1823. 3SAH XXXVIII. 2: 182 1853. b) (†) i uttr. hålla en kur; jfr HÅLLA v.¹ ²³. Huadh megh belanger haffver jagh nu i tre vecker holledh en liten cur. OxBr. 5: 586 (1639). Patienten (ville) inthet .. hålla curen. ConsAcAboP 3: 25 1665. c) (†) i uttr. göra kuren, om läkemedel] göra värkan. Den der Mixturen, / .. den gjorde curen. LENNGREN (SVS) 2: 148 (1795). d) (†) med genitivbestämning betecknande person l. kroppsdel o. d. som (skall) botas l. hälsa o. d. som återställes l. skall återställas. OxBr. 3: 29 (1619). För sin helgas cur. BSKYTTE 1650 i HSH 9: 203. För sine Ögons cur. RUDBECKIUS CAppelbohm I 2 a (1668). Alla Diur / Beflijta sig om Kongens (dvs. lejonets) Cur. ÖB 60 (c. 1712. e) (†) närmande sig l. övergående i bet.: läkemedel varmed en sjukdom skall botas. KEMPE Krigzpersp. 185 (1664). (Jag har) effter hans præscrip-tion, een wijdlöfftigh .. Cur från apotechet heemhämptat. VDAkt. 1676, nr 131. Har Polle fått af min kur mot qvarkan? BREMER Fad. 18 (1858). Brännvinet betraktades (i början av 1800-talet) .. såsom bondens "bästa kur och apotek". SvH IX. 1: 16 1908. 2) i bildl. o. oeg. anv. av 1. Lofuade præpositus laga at the (dvs. djäknar som uppträdt poc- kande under socknegången) få sin cuur. MURENIUS AV 171 (1648). Det finns ingen hättre kur för fåfänga än att resa som mellandäckspassagerare. ZILLIACUS Hågk. 82 (1899). Inbilla en dum människa att hon är klok bjuder som bekant inte någon svårighet. Tyvärr har kuren vanligen klen verkan. BERGMAN JoH 5 (1926). (†) Hos en Terentius hur tar en fahr i kuren / Sin liderlige son. DÜBEN Boileau Skald. 38 1721; jfr 1 a. WEIGEL PVetA 1820, s. 14. Kuranstalt för tandsjukdomar. AdrKalSthm 1866, 3: 83 (Därs. 1883, s. 347: poliklinik för tandsjukdomar). Fysikallska Kuranstalten. Därs. 1921, s. 387. särsk. a) (numera icke i officielit spr.) == -HUS. Instr. 17/12 1817, s. 1. Kungör VenerSmitt. 10/3 1824, s. 3. b) om anstalt för bad- l. brunnskur l. om sanatorium. FinLäkSH 1855–56, s. 160. Under sista åren (ha) kuranstalter blifvit anlagda på flera ställen högt upp å alperna. FörhLäkS 1872, s. 238. jfr BARR-, HAVS-, LUFT-, VATTEN-KURANSTALT. HJELT Medicinalv. 2: 339 (1892; möjl. efter handl. fr. (1773). SvD(A) 1918, nr 23, s. 6. Veneriske Cur-Hus. HALLMAN BotVener. (1774; i liten. SvUppslB 1933. Anm. I denna anv. förekommer den elliptiska formen kur hos STRINDBERG TjqvS 1: 202 (1886: kurn, sg. best.). Ssgr (i sht förr) : SPF 1832, s. 241. BtRiksdP 1870, I. 1: nr 29, s. 7. SFS 1859, nr 55, s. 3. BtRiksdP 1902, IV, 1: nr 30, s. 29. BtRiksdP 1870, I. 1: nr 29, s. 7. BERNDTSON 1880. LUNDEGÅRD Stormf. 6 1895. Hygiea 1870, s. 4. HOLMGREN InlInvSj. 74 (1933). Hygiea 1870, s. 26. Den kurmässiga dieten. SVARTZ MatsmältnSj. 65 (1932). Vid någon dyr kurort behöfver jag inte ligga, ty jag är inte sjuk. HEDENSTIERNA FruW 14 (1890). SvD(A) 1934, nr 192, s. 5. jfr SKOGSLUFTSKURORT.