KÅR kå⁴r, sbst.³, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -er ³²; förr äv. KORPS, r. l. m. (
KKD 5: 246 1711,
BtRiksdP 1894, 6Hufvudtit.
s. 9) l. n. (
RUDBECK Bref 349 1696,
TERSMEDEN Mem. 1: 69 (
c. 1780));
best. -en; pl. -er (GT 1788, nr 6, s. 1, 3SAH 3: 261 (1888)) l. ( ss. n.) == (KKD 6: 121 1708, TERSMEDEN Mem. 1: 69 (c. 1780)). ( chor 1789. coer 1708. cor 1707–1749. korp (co-) c. 1710–1811. corps (ko-) 1696–1931. kår 1851 osv.) [KÅR.sbst3 1]
1) [jfr motsv. anv. i lat. o. fr.]
(
†)
samling (av skrifter, akter o. d.). RUDBECK Bref 346 (
1696).
[KÅR.sbst3 2]
2) ss. enhet organiserad l. uppfattad grupp av personer med samma yrke l. arbetsuppgift l. tjänsteställning o. d.; äv. om vissa sammanslutningar (i allm. med en viss social uppgift) som i ngt avseende äro organiserade med en dylik (i sht militär) kår ss. förebild; äv. om en kår ss. institution. diplomatiska kåren. Upprätt- hålla kårens anseende. 2RARP 6:58 (
1731).
Rehbinder .. gaf .. offentligt företräde åt tjenstemän, borgerskap och råd. .. Derpå intogs dejeuner dinatoir i närvaro af samtliga corpser. TOPELIUS Dagb. 3: 108 (
1837).
(Så har) denna ganska betydliga kår
(dvs. folkskollärarna) erhållit rösträtt.
STRINDBERG NRik. 18 (
1882).
(Ordonnansens) uppgift det är att löpa staden kring och kalla de olika kårerna (vid operan) till tjänstgöring. HELLANDER Teat. 54 (
1898).
HELLSTRÖM Malmros 16 (
1931;
om poliskår). – jfr
APOTEKAR(E)-,
ARBETAR(E)-,
BALETT-,
BRAND-,
DOCENT-,
DOMAR(E)-,
FOLKSKOLLÄRAR(E)-,
FRIVILLIG-,
KÖPMANNA-,
LÄKAR(E)-,
LÄRAR(E)-,
MUSIK-,
OFFICERS-,
PERSONAL-,
POLIS-,
SJÖMANS-,
SKAUT-,
SKEPPSGOSSE-,
STUDENT-,
TJÄNSTEMANNA-,
UNDEROFFICERS-,
VÄG- OCH VATTENBYGGNADS-,
ÄMBETSMANNA-KÅR m. fl. – särsk.
[KÅR.sbst3 2.a]
a) [efter fr. en corps]
(
föga br.)
i uttr. i kår, i samlad trupp, "in corpore". Vi .. gingo i korps. WESTE FörslSAOB (
1823).
ÖDMAN VårD 1: 30 (
1884,
1887.
[KÅR.sbst3 2.b]
b) mil. om militär truppstyrka som stål under gemensam befälhavare o. (i allm.) är avsedd att uppträda ss. en enhet, truppförband; i fråga om nutida förh. i Sverge dels om mindre, självständigt truppförband vars storlek icke medgiver indelning i bataljoner o. som alltså icke bildar ett fullständigt regemente (i trängen, ingenjörtrupperna o. i fråga om vissa artilleriförband), dels (nästan bl. i ssgn ARMÉKÅR l. elliptiskt för denna) om armékår. KKD 10: 44 (
1707).
Hästjägare .. böra (icke) i särskilta corpser formeras. KrigVAH 1805,
s. 122. Och Sven han tog sin säck på rygg och gick till närmsta corps.
RUNEBERG 2: 50 (
1846).
Topografiska korpsen. TjReglArm. 1858, 1:
225. 2:ne eller flera fördelningar bilda en kår.
SPAK HbFältartill. 196 (
1873).
Trupperna äro indelade i regementen och kårer. UFlott. 1: 144 1903. jfr
ARMÉ-,
ARTILLERI-,
FLYG-,
FRI-,
FRISKYTTE-,
FÄLTJÄGAR-,
GARDES-,
GENI-,
GRENADJÄR-,
HUSAR-,
INGENJÖR(S)-,
MINÖR-KÅR m. fl.
Ssgr (till
2):
–
KÅR-ANDA,
r. l. f. [jfr fr. esprit de corps]
om andan inom en kår, i sht med tanke på känslan för samhörigheten o. den kamratliga sammanhållningen inom kåren; ofta i pregnant anv., om god kamratlig o. kollegial anda. Ingen Corps-anda fans bland Officerarne. KrigVAT 1834,
s. 127.
–
(2 b) KÅR-ARTILLERI.
mil. truppförband av artilleri som icke är tilldelat ngn fördelning utan står direkt till armékårchefens förfogande. KrigVAH 1886,
s. 8.
–
KÅR-BEFÄL. särsk.
mil. till 2 b; abstr. o. konkret; i konkret anv. ofta koll. KrigVAH 1825,
s. 37 (konkret). NF
2: 999(
1878;
abstr.).
–
KÅR-BEFÄLHAVARE ~⁰⁰²⁰⁰ l. ~⁰²¹⁰⁰.särsk. mil. till 2 b. KrigVAH 1828,
s. 333.
–
KÅR-CHEF. särsk.
[KÅR-CHEF.ssg 2.a]
a) chef för väg- o. vattenbyggnadskåren. SvT 1852,
nr 17, s. 2.
[KÅR-CHEF.ssg 2.b]
b) sjömil. chef för underofficers- o. sjömanskårerna vid ngn av flottans stationer. GYNTHER Förf. 8: 179 (i handl. fr. (
1861).
UFlott. 1: 71 1903.
c) mil. till
2 b; jfr
REGEMENTS-CHEF, ävonsom ARME-KÅR
-CHEF.
SvNorStatscal. 1818,
s. 386.
SFS 1891, nr
58,
s. 3.
[KÅR-CHEF.ssg 2.d]
d) chef för en skautkår. [KÅR-CHEF.ssg 2.e]
e) chef för. en kår i frälsningsarmén. UNT 1930,
nr 10542, s. 5.
–
KÅR-FANA.
DN(A) 1934,
nr 42, s. 5.
–
(2 b) KÅR-FÖRBAND.
mil. truppförband som omfattar en kår. KrigVAH 1885,
s. 29.
–
KÅR-HUS.
hus med samlings- o. sällskapslokaler för en kår (i sht en studentkår). Tekniska högskolans studentkårs kårhus. DN(A) 1930,
nr 277, s. 5.
–
(2 b) KÅR-INTENDENT.
mil. jfr INTENDENT g, ävensom REGEMENTS-INTENDENT. Pt 1914,
nr 207, s. 2.
Kårintendent vid Älvsborgs kustart.kår. SvStatskal. 1918,
s. 328.
–
KÅR-MÄRKE.
märke (knapp, nål l. dyl.) utmärkande medlemsskap i en viss kär. LINDQVIST BakMoln. 127 (
1911).
–
KÅR-MÖTE. särsk.
[KÅR-MÖTE.ssg 1]
1) möte vari samtliga medlemmar i en viss kår äga rätt att deltaga. Lundagård 1921,
nr 10, s. 12.
[KÅR-MÖTE.ssg 2]
2) (
†)
mil. till 2 b: regementsövning vid en kår. BtRiksdP 1889, 9Hufvudtit.
s. 27.
–
KÅR-NUMMER.
mil. kadetts nummer i kadettkåren. SFS 1911,
nr 59, s. 23.
–
KÅR-ORDFÖRANDE ~⁰²⁰⁰. särsk. i studentkår. Lundagård 1922,
nr 7–8,
s. 19.
–
KÅR-PAMP,
m. (
vard.) särsk.
: "pamp" i studentkår. Lundagård 1922 nr 9, s. 9.
–
(2 b) KÅR-STAB.
mil. SFS 1911,
nr 60, s. 6 (i Bodens ingenjörkår).
–
KÅR-TIDNING.
av en kår l. för medlemmarna av en kår utgiven tidning. BRAUN Dikt. 1: Föret. 1 1844.
–
KÅR-ÄRA,
r. l. f. ST 1896,
nr 2120, s. 3.