KYRKOHERDE ɟyr³kω-he²rde, äv. ɟær³-, (jfr beträffande uttalen anm. under KYRKA), m.; best. -n; pl. -ar. ( kyrk- (kiörk-) 1661–1890 (i vers). kirck- 1556. kyr(c)ke- (kyrkie-, kijrkie-, k(i))örkie-) 1555–1730. kurke- 1596. kyr(c)ko- (k(i)yrkio-, kiörko-, kiör(c)kio-) 1555 osv. kyrckiu- 1595. – Se för övr. KYRKA o. HERDE)

[y. fsv. kirkio herde (

ChrLandsl. 65 (i handakr. fr. midten av 1500–talet)); försvenskning av PASTOR, trol. i viss anslutning (ev. motsättning) till KYRKHERRE]

[KYRKOHERDE 0]

präst som är innehavare av ett pastorat; förr äv. användt liktydigt med: präst. Jac Benct Magnusson off Gudz forsyn kyrkeheerde til Floby. VgFmT II. 1: 39 (1555). The per-soner som stadde äro j predico embetet them man kallar kyrkioheerdar och lärare. LPETRI 2Post. 114 b 1555. (När kaplanen förrättar dop, skall han) kungiöra Kyrkeherden sådant (dvs. vilka faddranas äro), under hvilkens lydno han står. Kyrkol. 3: 5 1686. Under trettio år hade han varit kyrkoherde i Ljusdals församling. JONZON Herdabr. 14 (1938).

Ssgr

(†):

– KYRKOHERDA-GÅRD

– KYRKOHERDA-HUS,

– KYRKOHERDA-HUSTRU,

– KYRKOHERDA-LÄGENHET,

– KYRKOHERDA-SÄTE,

– KYRKOHERDA-TJÄNST, se B.

– KYRKOHERDE-ADJUNKT. (i Finl.) kyrkoherdes adjunkt. FinBiogrHb. 44 (1895; i fråga om förh. 1819. SvKyrkLFinl. 1939, s. 167.

– KYRKOHERDE-BEFATTNING.

– KYRKOHERDE-BESTÄLLNING. (i kanslispr.) kyrkoherdebefattning. SynodA 1: 299 (1722). SFS 1920, s. 2143.

– KYRKOHERDE-BOL. (numera nästan bl. i Finl.) kyrkoherdes boställe; äv. (i Finl.) om boställsvåning. Kyrkol. 24: 19 1686. FoU 16: 174 1903.

– KYRKOHERDE-BORD. (numera knappast br.) == -BOL. Kyrkol. 26: 6 1686.

– KYRKOHERDE-BOSTÄLLE ~⁰²⁰, äv. ~²⁰⁰. i sht kam. PT 1758, nr 45, s. 4. THULIN Mant. 2: 87 (1935).

– KYRKOHERDE-ED, r. l. m. (förr) kyrkoherdes inför församlingen avlagda ämbetsed. SFS 1829, s. 79.

– KYRKOHERDE-FULLMAKT ~²⁰ l. ~⁰². SP 1792, nr 29, s. 3.

– KYRKOHERDE-FÖRSLAG. förslag upprättat för besättande av kyrkoherdetjänst. SFS 1926, s. 2316.

– KYRKOHERDE-GÅRD. (-herda. c. 1750–1742 -herde. 1572 osv.) (i fråga om ä. förh.) kyrkoherdes boställe; prästgård. HB 1: 194 (1572). Uthi Kyrkieheerde gården i städeme bygger och wårdar stadhen sådana huus, som i Biskopzgården höra Stifftet til. KOF II. 2: 196 (c. 1655. I Klinte Kyrkioherda gäåd. LANGE Norby 51 (1742).

– KYRKOHERDE-HUS. ( -herda- c. 1750–1785. -herde- 1704

[KYRKOHERDE-HUS.ssg 1]

1) (i fråga om ä. förh.) hus hörande till kyrkcherdes boställe; i sht om hus (särsk. i stad) som utgör kyrkoherdes bostad. PT 1758 nr 95, s. 4. UrFinlH 570 (1892). Ladugårdslands kyrkoherdehus. LUNDIN StockhMinn. 1: 399 1904.

[KYRKOHERDE-HUS.ssg 2]

2) (†) om kyrkoherdes hem o. familj,; jfr HUS 4. VDAkt. 1704, nr 437. Därs. 1785, nr 212.

– KYRKOHERDE-HUSTRU. ( -herda- 1659. -herde- 1662–1720) (†) kyrkoherdes hustru. ConsEcclAboP 373 1659. VDAkt. 1720, nr 116.

– KYRKOHERDE-INSTALLATION. SP 1792, nr 117, s. 1. Kyrkoherdeinstallation ägde pingstdagen rum i Ekerö kyrka. SvD(A) 1927, nr 153, s. 7.

– KYRKOHERDE-LÄGENHET. ( -herda- 1716. -herde- 1716–1887) (†) kyrkoherdebefattning; pastomt. Doct: Martinus Brunner .. tilträdde .. (Danmarks) Kyrkioherdelägenhet åhr (1670). PERINGSKIÖLD MonUpl. 265 (1710). Konsistoriella kyrkoherdelägenheter. 3SAH 2: 71 1887.

– KYRKOHERDE-STAD, m. (†) kyrkoherdebefattning. HB 1: 135 1629.

– KYRKOHERDE-SYSSLA, r. l. f. DA 1793, nr 237, s. 1.

– KYRKOHERDE-SÄTE. ( -herda- 1781. -herde- 1669–1694 (†)

[KYRKOHERDE-SATE.ssg 1]

1) om kyrkoherdeboställe. Offerdahlz prästegård, som är rätta Kiyrkioherde-sätet iförsamblingen. OfferdalKArk. N II 1, s. 26 1693. VDAkt. 1781 nr 423.

[KYRKOHERDE-SATE.ssg 2]

2) kyrkoherdebefattning? At han till bem:te Kyrkoherde Säthe må blifua förhulpen. VDAkt. 1669, nr 226.

– KYRKOHERDE-TJÄNST. ( -herda- 1740. -herde- 1875 osv.) jfr -SYSSLA. NORDBERG C 12 1: XV 1740.

– KYRKOHERDE-VAL, n. STIERNMAN Riksd. 397 (1594). Vid kyrkoherdeval i går till Löfvestads och Fogeltofta församlingar erhöll fjerde profpredikanten .. (N. N.) 16,404 röster. AB 1890, nr 51, s. 2.

– KYRKOHERDE-ÄMBETE ~⁰²⁰, äv. ~²⁰⁰. CAVALLIN Herdam. 4: 376 (i handl. fr. 1731. särsk. konkretare. Att .. staten kan ålägga kyrkoherdeembetet ett göromål af ifrågavarande beskaffenhet (dvs. kungörelsers uppläsning). BtRiksdP 1874, I. 1: ProtJust. 9/9 1873, s. 13.

Avledn.

– KYRKOHERDINNA f. (†)

– KYRKOHERDSKA . FRANZÉN Skald. 4: 66 (1862, 1832). HORN Knös. 42 (cit. fr. 1820-talet). HÖGBERG Utböl. 1: 152 (1912).

– KYRKOHERDSKA , f. (numera bl. i Finl.) kyrkoherdes fru l. änka. BtHforsH 2: 19 (1769). Till Kyrkoherdskan .. Fru Malln Ullman på dess systers bröllopsdag. (1841; titel). Hufvudstadsbl(A) 1934, nr 311, s. 1.