© Svenska Akademien. SAOB spalt: K3773; tryckår: 1939
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
KÄX ɟäk⁴s, sbst.¹, r. l. m. (LORICH Fisk. 31 1790, RedNordM 1905, s. 25; jfr BERGROTH FinlSv. 312 (1917; minre vanl.)), äv. n. (TISELIUS Vätter 1: 122 1723, 2SvKulturb. 1– 2: 245 (1934)); best. -en, ss. n. -et; pl. -ar, ss. n. ==,; äv. KÄXE ɟäk³se², sbst.¹, r. l. m. ((†) n. SCHULTZE Ordb. 2097 (c. 1755)); best. -en: pl. -ar; äv. KÄXA ɟäk³sa², sbst.i, r. l. f.; best. -an; pl. -or. ( käx (-e-, -lä-, -ks) 1723 osv. -a 1640c. 1755. -e 1538–1911)
[fsv. käxe, hake, krok, båtshake, sv. dial. käks, käkse, käksa, (mindre) båtshake, flottningshake, ett slags vid dikning o. torvupptagning använd hake, jordkorp, östsv. dial. käks, båtshake, brandkrok, harpun för sälfångst, ä. dan. kex, (båts)hake, nor. kjeks, krok med skaft att taga in fisk i båten med m. m.; möjl. lån av fin. keksi, båtshake, l. kanske snarare inhemskt o. samhörigt med KÄCKA]
[KÄX.sbst1 1]
1) (i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) redskap som utgöres av ett skaft med en l. flera hakar l. krokar i ena ändan o. som är avsett att därmed hugga fast i l. fånga ngt; båtshake, flottningshake; stnndom: hake, krok; särsk. om redskap för fiskfångst l. för upptagande ur vattnet av på drag l. långrev o. d. fångad fisk, huggkrok, undertagskrok. Kexe, eller sokn som man soknar nogot vp aff watnet med, båtzhake. VarRer V 39 (1538). (Lårigan) tages in i båten med en Käx, som Fiskare kalla Kläpp. LORICH Fisk. 31 (1790). Arhetarne fatta.. (vid ilastning av malm i tunnor) den nedkommande tunnan med vid långa stänger fästade krokar (kexar) och indraga den till lastningsplatsen. WETTERDAL Grufbr. 258 (1878). Landsm. 1926, s. 40 (fr. Luleå skärgård). 2SvKulturb. 1– 2: 245 (1934; fr. norra Norr- lands kustlandh). – särsk. om visst redskap för fångst av lake. TISELIUS Vätter 1: 122 (1723). På en del ställen hugger man.. lake med s. k. käx, det är flere draggformigt anordnade krokar med ett blänke, som ryckes upp och ned. SvRike I. 1: 280 1899. jfr LAK(E)-KÄX.
[KÄX.sbst1 2]
2) () hacka. Linc. (1640; under ligo).
Avledn.
KÄXA
[sv. dial. käksa]
(i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) till 1: använda "käx", hugga med "käx"; förträdosvis i särsk. förb.
Särsk. förb. (i vissa trakter starkt bygdemålsfärgat):
käxa sig fram . med båtshake taga ("staka") sig fram i båt.
2SvKulturb. 1– 2: 253 (1934; fr. norra Norrland). käxa upp, äv. opp. med båtshake draga upp (ngt) av vattnet. Hembygden(Hfors) 1912, s. 43.