LAGMAN la³g~man², m.; best. -mannen, vard. (utom i södra Sv.) äv. ==; pl. -män ~män² ((† -männer RUDBECK Atl. 4: 136 1702, SCHÖNBERG Bref 1: 38 (1772)). ( lag(h)- 1523 osv. lage- 1597. -mader c. 1616. -man c. 1535 osv. -mand 1523–1598. – i ssgr. -man(d)tz- 1525–1602) [fsv.
laghmaþer, laghman; jfr isl.
logmaðr; av
LAG sbst.¹,
1, o. MAN, m.]
[LAGMAN 1]
1) (
numera bl.ngn gg tillf.)
lagkunnig l. lagfaren man; lagens handhavare; jurist; äv. bildl. Moses .. war .. then förste laghman. OPETRI (c. 1535 i Lychnos 1937,
s. 137.
Vpsett Domare och Laghmän, som alt folcket döma mågha. Esra 7: 25 (Bib. (
1541).
Den himmelska Lagman har annat att göra/ Än att kärleksintriger på jorden utföra. SJÖBERG (SVS) 1: 193 (
1820).
Bytet (av jordegendom) måste i alla fall ske, men dessförinnan .. finge han nog lov att tala med någon lagman, som förstod sig på slikt. JOHANSSON RödaHuv. 2–3: 1
1917.
[LAGMAN 2]
2) (i frgga om ä., särsk. medeltida förh.) ledare av det till ting församlade folket i ett land l. landskap, vårdare o. tolkare av dess lagar o. dess talesman i politiska ting. Then förste Laghman i Wästgöthaland hafwer hett Lumber. STIERNHIELM WgL Föret.
1 (
1663).
Hvart landskap synes haft sin egen Lagman. BOTIN Hist. 1: 112 (
1789).
Med mång' ord talar vår (dvs. odalmännens) Lagman ej / För Kungen i allmän sak. GEIJER Skald. 14 (
1811,
1835).
3SAH 4: 208 1889.
[LAGMAN 3]
3) (
förr)
ämbetsman som var ordförande i lagmansrätt; äv. ss. titel utan motsv. ämbete; i folklig spr. förr äv. ss. titel för häradshövding (även efter lagmansrättens avskaffande). G1R 1: 171 (
1523).
Then som. - sigh raedh then Doom ther (på häradstinget) blifwer afsagd, icke wil låte nöye, må strax laghwädie ther ifrån til Laghmannen,.. wil then andre ändhå icke gifwe sigh tilfridz medh Laghmans Doom,.. dhå må åter then andre laghwedie til Osz och Fijkzens Rådh. SCHMEDEAAN Just. 103 1593.
(I lagmansrätten) dö – mer Lagman naed tolf Nämndemän ifrån Häradsrätterna i sin Lagsago.
RB 1: 2 (Lag (
1734).
Första hösten efter 1841 års riksdag sökte jag mig plats såsom tingskrifvare hos lagman Oxehufvud i Karlskoga. DE GEER Minn. I: 0
1892.
NordT 1920,
s. 384 (om förlänad titel i Finl.).
SDS 1939,
nr 135, s.
(om förh. i Finl.). jfr: Nådig lagman.
SöndN 1862,
nr 1, s. 3 (yttrat av i tjänsteflicka till polismästaren). jfr
TITULÄR-,
UNDER-LAGMAN.
Ssgr (i allm. till 3, i fråga om ä. förh.):
A
(†):
B
:
–
LAGMANS-BESIKTNING.
== -SYN. HdlÅgerupArk. 23/6 (
1760).
Lagmans Besigtning på Comministers Bostället. VDAkt. 1790,
nr 11.
–
LAGMANS-BESTÄLLNING.
jfr BESTÄLLNING 4. FörarbSvLag 2: 295 1707.
–
LAGMANS-BOK;
pl. -böcker. ==
-DOMBOK. RP
6: 8 1636.
–
LAGMANS-BONDE.
bonde som hade skyldighet att utföra dagsvärken åt lagman. JernkA 1844,,
2: 163 1558.
FORSSELL Hist. 1: Bil.
27 (
1869;
efter handl. fr. 1560.
–
LAGMANS-BOSTÄLLE ~⁰²⁰ l. ~²⁰⁰. BtRStP 1844–45, IV. 3: nr 35, s. 9.
–
LAGMANS-BREV.
[fsv- laghmanz bref (i bet. 1)]
[LAGMANS-BREV.ssg 1]
1) brev l. intyg (fastebrev o. d.) utfärdat av lagman. G1R 12: 46 1538.
ÅngermDomb. 1629 fol.
15.
[LAGMANS-BREV.ssg 2]
2) brev varigm ngn förordnas till lagman. G1R 2: 200 1525. Underskrefves Ett lagmansbref för Feltherren på Upland.
RP 4: 17 (
1634).
NORDSTRÖM Samh. 2: 27 (
1840).
–
LAGMANS-BÄRGSMAN.
bärgsman som var skyldig att utföra dagsvärken åt lagman. FORSSELL Hist. 1: Bil. 26 (
1869;
efter handl. fr. 1560.
JOHANSSON Noraskog 2: 280 (
1882;
efter handl. fr. 1557.
–
LAGMANS-DOM.
[fsv. laghmanz domber]
[LAGMANS-DOM.ssg 1]
1) dom avkunnad av lagman l. lagmansrätt. G1R 12: 87 (
1538).
Vad emot Lagrnansdom. RB 25: 3 (Lag 1734. DALIN
1853.
[LAGMANS-DOM.ssg 2]
2) (
†)
befogenhet att utöva domsrätt ss. lagman. (Målet blev) skuttitt till Her Göstaff Banner, som haff [wer]
Lagmans dom i her Erich Sparres stadh. SthmTb. 10/4 1587. [LAGMANS-DOM.ssg 3]
3) (
†)
lag mansrätt. Sittia lagmandz dom. BtSödKultH 12: 1591.
FörarbSvLag 2: 225 1707.
–
LAGMANS-DOMBOK ~²⁰ l. ~⁰². lagmansrätts dombok. NoraskogArk. 4: 27 1901.
–
LAGMANS-DOMBREV ~²⁰ l. ~⁰². (-man- 1912. - mans- 1525–1628) [fsv- laghmanz dombref]
dombrev utfärdat av lagman l. lagmansrätt. OPETRI Tb. 7 (
1525;
uppl. 1929). Henrik Stenssons lagmandombref, lydande på Nihua äremark i Kangasala.
BtFinlB 4: 282 1912.
–
LAGMANS-DOMBROTT.
[fsv. laghmanz dombrut]
(
†)
böter för olagligt brytande av lagmansdom; jfr DOM-BROTT 2. HFinlKamF 2: 1537.
Haffve vij aff synnerlige gunst och nåde unt .. våre gode menn, som nu till lagmenn förordinerede äre, alle the lagmandz dombrutt till bytes, som upå lagmandztinget falle kunne. G1R 21: 188 1550.
–
LAGMANS-DOMHAVANDE,
m. (†) person som hade att utöva lagmans domsrätt. Orolf Haraldsson, Ligmans domhafwande öfwer Wermdö Skepzlag wid åhr 1400. PERINGSKIÖLD MonUpl. 42 (
1710).
ROSMAN BjärkSäb. 1: 163 (
1923).
–
LAGMANS-DÖME.
[fsv. laghmanz döme. jfr isl. lagmannsdæmi]
[LAGMANS-DÖME.ssg 1]
1) (i fråga om medeltida förh.) till 2: lagmans ämbete. LAGERBRING 1Hist. 1: 384 (
1769).
Lagmansdömet gick i arv århundraden igenom. AntT XXI. 5: 37 1924.
[LAGMANS-DÖME.ssg 2]
2) (
förr)
till 3. [LAGMANS-DÖME.ssg 2.a]
a) lagmans ämbete. 2SAH 40: 158 (
1865).
Oordningen var stor (under senarc hälften av 1500-talet) och kunde ej vara annat, så länge .. lagmansdömen voro ett slags prebenden åt riksråden. SvH 4: 302 1904.
[LAGMANS-DÖME.ssg 2.b]
b) lagmans lagsaga. G1R 5: 201 1528.
FörarbSvLag 7: 245 1695. I lagmansdömena var lagmannen domare med häradshövdingarna .. vid sin sida.
Minnesskr 1734 Lag 1:
3 (
1934).
Ssgr:
–
lagmansdömes-brev.
lagmansbrev (se d. o. 1. G1R 1: 4
1523.
–
lagmansdömes-ränta,
f. (
†)
lagmansränta. RP 8: 61
1641.
–
LAGMANS-ED,
r. l. m. lagmans ämbetsed. G1R 15: 6
1543.
–
LAGMANS-FODRING.
jfr FODRING, sbst.¹ 2. G1R 25: 229 1555.
(Vi önska) att I göre ålleneflesk för lagmanzfordringer, som eder hade bortt att holle udi thenne vinther.
Därs. 27: 46 1557.
ALMQUIST CivLokalförv. 2: 109 (
1919)-
–
LAGMANS-FODRINGSPÄNNINGAR, pl.
kontant ersättning för befrielse från lagmansfodring. G1R 28: 81 1558.
–
LAGMANS-GENGÅRD ~²⁰ l. ~⁰². jfr GEN-GÄRD 1. HH XI. 1: 17 (
1530).
Ssg:
–
lagmansgengärds-råg.
HH XI 1: 17 1530.
–
LAGMANS-GÄRD.
jfr GÄRD, sbst.¹ 2. G1R 20: 245 (
1549).
Lagmansskyld, Lagmansgärd, en uråldrig, allmogen åliggande utskyld till lagmannens underhåll, erlades mest i spannmål och indrogs tills. m. grundskatterna. 3NF 12: 10
1930.
–
LAGMANS-GÄSTNING.
jfr GÄSTNING l. The bönder, som icke haffwe rådt att holle lagmandz gästning skole giffwe hwarie Tolff bönder en Oxe. G1R 16: 123 (
1544).
Därs. 26: 00
1556.
–
LAGMANS-HERRE. (
†)
lagman. SkrGbgJub. 6: 360 1595.
–
LAGMANS-HÄST,
lagmans häst,; särsk. i pl., om dylika hästar som underhöllos av allmogen; äv. om avgift som erlades i st. f. dylikt underhåll. G1R 12: 178 (
1539).
Jttem håller .. (en länsman i Nyslotts län) 12 lagmandz hester och karler wdi tree nätther met öll math, haffre och höö. HFinlH 3: 245 (
1555).
FoFl. 1907,
s. 264.
–
LAGMANS-JÄRN.
avradsjärn utgående från lagmans egendom. JOHANSSON Noraskog 2: 260 (
1882).
–
LAGMANS-KAPPE.
kappe spannmål (l. ersättning i pänningar därför) som erlades till lagman. PH 3: 443 (
1766).
PORTHAN BrSamt. 1: 108 (
1784).
–
LAGMANS-KORN.
jfr -RÄNTA. NorrlS 10: 105 (
1643).
Därs. 109 1644.
–
LAGMANS-LÄNGD.
[LAGMANS-LÄNGD.ssg 1]
1) till 2: förteckning över lagmän. NORDSTRÖM Samh. 1: VII (
1839).
Västgötalagens lagmanslängd. Fornv. 1926,
s. 215.
[LAGMANS-LÄNGD.ssg 2]
2) till 3: förteckning över personer l. hushåll av vilka lagmansränta skulle erläggas. 1Häradsfougd. 1688, s. B
3 a.
–
LAGMANS-MARK.
lagmans tingsgästningspänningar. FERNOW Värmel. 48 (1779-
efter handl. fr. 1668.
2NF 29: 102 1919.
–
LAGMANS-NÄMND.
[fsv. laghmanz nämd]
nämnd som tillsammans med lagmannen utgjorde en lagmansrätt. VgFmT lI. 2–3: i (1528). DALIN (
1853) .
–
LAGMANS-PREDIKAN.
predikan vid lagmansting. VDAkt. 1789,
nr 409.
–
LAGMANS-PREDIKAN.
VDAkt. 1736,
nr 116.
SynodA 1: 366 1750.
–
LAGMANS-PÄNNINGAR,
pl. [fsv. laghmanz pänningar]
jfr -RÄNTA. HFinlKamF 1: 44 1542.
(I) Neder Tårnöö der är allmogen wahn att vtgiöra för Laghmansspenningerna Torfisch och Lax.
BFinLappm. 3: 384 (
1650).
Lagmans penningarne böra med sex .. öre S:mt af röken betalas. ReglLagmRänt. 20/11 1741 s. A
3 b.
ERIXON Skultuna 1: 1921.
–
LAGMANS-RÄNTA,
r. l. f. skatt som i äldre tid utgick till lagmännens underhåll (senare indragen till staten o. 1841 helt avskaffad). G1R 5: 192 (
1528).
Att Lagmans- och Häradshöfdinge-Räntan, till hela beloppet tolf skillingar, hädanefter bör till statsverket ingå. SFS 1830,
s. 339.
Därs. 1841 nr 4 s. 1.
–
LAGMANS-RÄTT,
r. l. m. (ur lagmanstinget utvecklad) domstol på landet (under ledning av lagman l. dennes ställföreträdare), vilken efter 1680 utgjorde en rättsinstans mellan häradsrätteu o. hovrätten (avskaffad i Sverge 1849, i Finland 1868. Påbudh 17/9 1668 s. A 3 a. (Efer haradsrätten) är Lagmansrätt, tit man ifrån Häradsrätten vädja må: och ther dömer Lagman med tolf Nämndemän ifrån Häradsrätterna i sin Lagsago. RB 1: 2 (Lag (
1734).
SFS 1849,
nr 27, s. 1.
FFS 1868,
nr 21, s. 2.
Ssg:
–
lagmansrätts-arkiv.
Öfver lagmansrättsarkiv bör, om sådant förvaras hos länsstyrelsen, upprättas särskild förteckning. SFS 1903,
nr 104, s.
.
–
LAGMANS-RÖSE.
faststälit av lagman. NoraskogArk. 4: 94 1667.
–
LAGMANS-SKJUTSFÄRD. (
†)
om viss skjutsningsskyldighet. Wij Wele haffue dhen swåre skiutzferdh (i Finlanå) vtaff lagdh, Dog eders lagmandz skiutzferdh kwnne wij lide, när hon icke skeer alt for groff. G1R 11: 381 1587.
–
LAGMANS-STÄLLE. (
†)
plats för lagmansting. FörarbSv- Lag 1: 03 1693.
–
LAGMANS-SYN.
laga syn som förrättades av lagman l. hans ställföreträdare. Uppl- Domb. 2: 81 (
1579).
För slutligt afgörande hänsköts tvisten (angående vissa ägogränser 1670) till lagmanssyn. ROSMAN BjärkSäb. 2: 151 (
1924).
Ssg:
–
lagmanssyne-rätt,
r. l. m. FörordnRätteg. 26/10 1743 s. 3. Den, som ej nöjes åt dom, åen LagmanssyneRätt gifver före slutet af ..
(år 1849, skallj äga att .. Riddaresyn hos Konnngen begära.
SFS 1849,
nr 27, s. 2.
–
LAGMANS-TAXA.
viss skatt som lagman hade att av sina inkomster erlägga till staten. G1R 13: 840 1547.
–
LAGMANS-TING.
[fsv. laghmanz þing]
av lagman ledt ting(ssammanträde); ting varvid lagmansrätt dömde. G1R 3: 290 (
1526).
Wij (dvs. K. M:t) warde dageligen med oändelige klagomåhl och Rättegångz-Saker bemödde och öfwerlöpne, som dock .. borde först på Häradz- och sedan på Lagmans-ting blifwa förhörde och slitne. SCHMEDEMAN Just. 112 (
1598).
Lagmansting äro .. antingen lagtima, hvilka ske på vissa tider, tvenne gånger ora året, eller ock urtima- PALMÉN JurHb. 229 (
1859).
Flodström SvFolk 30 (
1918).
Ssgr:
–
lagmanstings-gästning. (
i Finl.)
viss personell skatt som urspr. utgick ss. ersättning för befrielse fran lagmansgästning. 2NF 29: 103 1919. -gästningsrond. (
i Finl.)
fond till vilken lagmanstingsgästningen inflöt efter lagmanstingens upphörande. FFS 1892,
nr 37, s.
. 2NF 29: 104 1919.
–
lagmanstings-predikning.
lagmanspredikan. VDAkt. 1736,
nr 116.
SynodA 1: 366 1750.
VDAkt. 1800,
nr 48.
–
LAGMANS-TINGTANDW,
n. (†) hållande av lagmansting. SCHMCDEMAN Just. 757 (1682).
–
LAGMANS-TJÄNST.
jfr -SYSSLA. RARP 13: 2 1680.
(Underlag- mannen) som interims vijs Lagmans-Tiensten, såsom substitut, förrättar.
ABRAHAMSSON 76 (
1726;
efter handl. fr. 1698.
–
LAGMANS-TORP.
lydande under lagmansgård. G1R 29: 459 1560.
–
LAGMANS-VAL,
n. ( -man- 1598. -mans- 1773–1896) [LAGMANS-VAL.ssg 1]
1) till 2. LAGERBRING 1Hist. 2: 214 1778.
[LAGMANS-VAL.ssg 2]
2) till 3. RA I. 4: 281 1598.
–
LAGMANS-ÄMBETE ~⁰²⁰ l. ~²⁰⁰. [LAGMANS-ÄMBETE.ssg 1]
1) till 2. Inom vissa slägter .. har lagmans-embetet likasom gått i arf från fader till son. STRINNHOLM Hist. 1: 75 (
1834).
[LAGMANS-ÄMBETE.ssg 2]
2) till 3. G1R 10: 332 (
1535).
Lagmansämbetena voro .. anslagna åt rådsherrarne som prebenden. HILDEBRAND Statsförf 267 (
1896).
Avledn.:
–
LAGMANSKAP ,
n. (
i fråga om ä. förh.,
föga br.)
förhållandet att vara lagman; lagmansämbete. [LAGMANSKAP.avl 1]
1) till 2. SkrHVSamfU IX. 3: 47 1904.
[LAGMANSKAP.avl 2]
2) till 3. Riksråden .. försmådde icke .. lagmanskap, såsom indrägtiga bihang till sina höga embeten. JÄRTA 1: 277 1832.