LAGRA la²gra², v.² -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (tillf., till 3, SvD(A) 1918, nr 289 A, s. 10 (: självlagrarna)). 1) motsv. LAGER sbst.³, ¹: lägga l. placera (ngt) i lager l. skikt l. varv, låta (ngt) avsätta sig i lager; äv. refl. o. i pass. med intr. bet.: lägga sig l. avsättas i lager l. skikt; äv. i p. pf.: som avsatt sig l. ligger i lager l. skikt; äv. bildl. (Andernas tropiska delar) visa de olika klimaterna på stora ofantliga fält liksom lagrade öfver hvarandra. DAHM Geogr. 83 (1858). Rören (i en viss ångpanna) lagras så öfver hvarandra, att (osv.). TT 1877, s. 113. Mycket dam har lagrat sig här. SUNDÉN (1886). Musslan inne i sitt skal lagrar kalk på kalk till en pärla. DIDRING Malm 2: 256 (1915). (Hon hade) under årens lopp träffats av många ord, som stannat kvar och lagrats till gamlingen av bitterbet. STIERNSTEDT Liw. 89 (1925). SvD(A) 1930, nr 235, s. jfr AN-, IN-LAGRA. – särsk. ss. vbalsbst. -ing: egenskap(en) l. förhållande(t) att vara lagrad l. skiktad; åv. mer l. mindre konkret: (det) sätt varpå ngt är lagrat l. skiktat; äv.: lager, skikt. De otaliga kornen i en sandhög, hvilkas lagringar och förbindelser skifta med hvarje stormil. Samtiden 1873, s. 38. Brottytan (av tegel) skall visa likartad struktur utan lagringar. BILDMARK Entrepr. 116 (1921). Åskvädrens uppkomst (sammanhänger) mycket nära med förekomsten av en instabil lagring av luften. FlygMotBibl. 4: 150 1935. jfr DAMM-, SKAL-LAGRING. 2) geol. motsv. LAGER sbst.³, 1 a. – jfr av-, UNDER-, VÄXEL-, ÖVER-LAGRA.

[LAGRA.v2 2.a]

a) (mindre br.) refl. o. i pass. med intr. bet., om bärgart l. jordart: avsätta sig i form av lager l. skikt. Den mylla, som .. under århundradens lopp lagrat sig öfver (dct antika Rom). LJUNGGREN Resa 27 (1871). TurÅ 1932, s. 24. b) i p. pf., om bärgart o. d.: förekommande i form av lager, uppdelad i olika lager, skiktad; avsatt i lager l. skikt, sedimentär. SCHEUTZ Jord. 124 (1856). Lagrade eller "sedimentära' kallas sådana yngre, lösare bergarter, som småningom afsatt sig ur vatten. CARLSON 1Skolgeogr. 32 (1891). ARRHENIUS Kem. 150 (1919). c) (mindre br.) intr., om bärgart o. d.: ligga i lager, vara avsatt i form av lager. De väldiga krossgrusbäddar .. som .. lagra närmat berggrunden i större delen af vårt land. LB 1: 16 1899. RAMSAY GeolGr. 350 (1909). d) ss. vbalsbst. -ing, i frgga om bärgart o. d.:. egenskap(en) l. förhållande(†) att vara lagrad l. skiktad, avsättning i form av lager l. skikt; äv. mer l. mindre konkret: (det) sätt varpå (en bärgart o. d.) är lagrad l. skiktad; äv.: bergarters läge i förhållande till varandra; äv.: lager, skikt. Ändteligen tager Kornblendet aldeles öfverhand vid Kärfvingbom och lagringen försvinner. HISINGER Ant. 3: 14 (1828). LINDSTRÖM Lyell 58 (1857). Laudet stiger, merendels långsluttande, i tydligt skönjbara lagringar. MELANDER Långtur 53 (1896). Bergarternas sedimeutation (lagring). 2UB 5: 44 (1902). Första sommaren var lagringen (i grustaget) nästan horisontell. SydsvGeogrSÅb. 1925, s. 94. jfr AV-, IN-LAGRING. 3) (i sht i fackspr.) motsv. LAGER sbst.³, ²: lägga (en vara) pa lager, upplägga förråd av (en vara). JUNGBERG 1878. Eu så lätt förderfvad vara som lingon (kan) ej .. lagras. SDS 1894, nr 420, s. 3. Lagring av livsmedel i hemmen. LD 1939, nr 112, s. 3. jfr IN-LAGRA, VINTER-LAGRING. – särsk. a) lägga (en vara) pa lager under viss tid l. under vissa omständigheter för att förbättra den, gm att låta (en vara) ligga på lager under viss tid (o. eventuellt samtidigt låta den undergå viss behandling) förbättra den i bringa den till mognad; särsk. i p. pf., om vara: som legat på lager under viss tid o. härunder erhållit vissa önskade egenskaper. Linolja .. lagras och får afsätta sig. AAB 39: 19 1870. (Vete som skall malas till mjö) behöfver lagras ett par månader före malningen, om det skall gifva godt mjöl. JUHLIN-DANNFELT 157 (1886). Gammalt lagradt vin. KARLFELDT FridLustg. 62 (1901). (Vinets) beredning och lagring. RÖNNHOLM EkonGeogr. 201 (1907). (Väl) lagrade cigarrer. AUERBACH 1911. STARCK Kemi 260 (1931). jfr AV-LAGRA. b) oeg. o. bildl. De episoder som lagrades .. minnets förrådskammare. BLOMBERG Und. 50 (1917). På flera håll har man börjat .. lagra sina pengar enligt känt system fråu tidigare krisperioder. NDA(A) 1933, nr 4, s. 0 4) tekn. motsv. LAGER sbst.³, ⁴.

[LAGRA.v2 4.a]

a) placera (axel) i lager, låta (axel) rotera i lager; äv.: gm lager förena (en maskindel o.

[LAGRA.v2 4.d]

d) med ngt; ofta i p. pf. En trävals .. med jerntappar vid bägge ändarne lagrade i lådans gaflar. TT 1871, s. 194. Att lagra axeln i inställbara axelbussningar. Därs. 1902, M. s. . En rekylmantel, uti hvilkeu kanonen hvilar och som i sin ordning medelst tappar lagras uti lavettaldorna. 2UB 9: 49 1906. HandInd. 615 1927. – särsk. ss. vbalsbst. -ing, konkret, övergående i bet.: axel jämte ett till denna hörande lager; äv.: lager. vid ombyte af klingor lossas tvenne skrufvar, hvarefter spindeln kan uttagas från lagringen. HufvudkatalSoneson 1920, 2: 23. Därs. 3: 347. b) intr., om axel o. d.: vara placerad l. vila l. röra sig i lager. Siktarmen (på lavettaget på viss kanon) är rörlig i vågled kring en bärtapp, hvilken lagar i rekylmantelns vänstra ihåliga tapp. UFlott. 3: 82 1906. SvKulturb. 9– 10: 126 1931. HOLMBERG Tidsstr. 196 (1918; bildl.). jfr UPPLAGRA