© Svenska Akademien. SAOB spalt: L124; tryckår: 1939
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
LAKAN la³kan² (jfr dock RYDQVIST SSL 4: 213 1868, KOCK Akc. 2: 409 (1885)), n.; best. -at; pl. == (G1R 2: 267 1525 osv.) ; pl. best. -en (Joh. 20: (NT 15226) osv.), vard. äv. -a (SÖDERBERG Birck 114 1901, ÖSTERGREN (1931)); förr äv. LAKANE, n.; pl. == (OxBr. 11: 49 (1640)). ( lach- 1557–1667. lack- 1557–1677. lag- 1603. lak- (-aa-) 1524 osv. låck- 1571. låk- 1569–1571 -kan(n) 1524 osv. -kandhe 1695 (sg. obest.). -kane 1563 (sg. obest.). -karn 1713–1878. -ken(n) 1543–1710 -kien 1588. -kon 1589 (i samma källa äv. -ken)– 1625)
[fsv. lakan; jfr d. lagen, nor. laken, sen isl. lakan; av fsax. lakan (l. mnt. laken); jfr äv. isl. lakr (o. lakr), slapp, dålig mnt. lak, slapp, slak, lös; till den ieur. roten (s)lag, vara slapp, hänga ned. Ordet avser eg. ett (utefter en vägg l. dyl.) nedhängande tygstycke, bonad l. dyl.]
[LAKAN 1]
1) (numera bl. i ssgr) (eg. nedhängande) tyg(stycke) avsett för olika ändamel; vävnad, vdv, särsk.: ylle- l. linneväv (motsatt: siden). Kentiskt lakan, se KENTISK a. G1R 1: 218 1524. Flamst lachan. TullbSthm 20/10 (1557). Lakan af Räfwelsläreftt .. 1 om 63 al(na)r. KlädkamRSthm 1594 F, s. 1 b. 2 st stora lakan brukas att bekläda Badhstugun med. BoupptSthm 1/8 1676. jfr ASK-, BAD-, BRYGGE-, BYK-, GYLLEN-, JORD-, KLÄDER-, LÄDER-, MANGEL-, PACK-, SPAR-, SVEP-LAKAN m. fl.
[LAKAN 2]
2)
[eg. specialfall av 1]
om vartdera av de båda till den vanliga bädden hörande rektangnlära stycken av (i regel vit linne- l. bomulls)väv, av vilka det ena (underlakanet) bredes ut över bolstern, madrassen osv. o. det andra (över1akanet) lägges under täcke l. filt o. d., varvid den övre mot huvudet vettande delen vikes upp över täcket osv. (Gråbröderna) skole ey haffua dynor eller lakan vnder sich. OPETRI Clost. E 4 a 1528. PH 6: 4059 (1756). Rena lakan gifvas hvar 14:de dag (i kasernen). TjReglArm. 1858, 2: 150. HELLSTRÖM Malmros 340 (1931). jfr BLAGGARNS-, BOMULLS-, FOLK-, GRANN-, GROV-, HAMPVÄVS-, HOLLANDS(LÄRFTS)-, LINNÉ-LÄRFTS-, SLUT-, SÄNG-, UNDER-, ÖVER-LAKAN m. fl. – särsk.
[LAKAN 2.a]
a) (förr) om lakan som hängdes utariför ett hus ss. tecken pa att i huset boende voro pestsmittade. STIERNMAN Com. 2: 162 (1638).
[LAKAN 2.b]
b) (i sht förr) om lakan som vid dödsfall hängas upp för fönstren osv. i det rum där den döde vilar; äv. i sådana uttr. som det är lakan för fönstren för ngn, ngn är död. BoupptVäxjö (1802). BVT 1928, nr 10, s. 12.
[LAKAN 2.c]
c) (ngt vard.) i uttr. ligga mellan lakan, särsk.: vara sängliggande på grund av sjukdom, ligga sjuk. SCHULTZE Ordb. 2616 (c. 1755. PETRI Ouehterlony 402 (i handl. fr. (1896). LAGERLÖF BarnM 85 (1930).
[LAKAN 2.d]
d) (i vitter stil) i bildl. anv., i sht för att beteckna snö, rimfrost, dimma l. dyl. som likt ett (vitt) lakan breder sig över jorden. ÖB 5 (c. (1712). Ett tunt lakan av tät rimfrost täckte marken. HEDIN Front. 381 (1915). MÖRNE Käll. 41 (1930).
[LAKAN 2.e]
e) i jämförelser, med syftning på att sänglakan (vanl.) äro vita. Ja (jorden är om vintern) i then hwjta Sniöö som i it Lakan sweepter. SPEGEL GW 133 (1685). Du är så blek som ett lakan. KNORRING Torp. 1: 39 (1843). JENSEN Montgomery 243 1909.
Ssgr
A
:
– (2) LAKAN-BAD. (i sht förr) med. om olika badformer varvid den badande är inpackad i ett lakan. Hygiea 1856, s. 262. HALLIN Hels. 2: 839 (1885). AHO Spån. 1: 202 (1891).
– (1) LAKAN-HANDLARE. () person som handlar med kläde, ylle- l. linnevävnader o. d.; motsatt: "sidenkrämare". SthmStadsord. 1: 82 1640. BoupptSthm 1668, s. 83 1667.
– (1) LAKAN-KERSIN. () == KLÄDES-KERSIN? 29: alr rödt lakan Kiersin. BopptSthm 1676, s. 26 b (1674).
Ssg: (†)
lakankersins-kjortel. Een Rödh Lakan kiersins kiortell medh Sölfwer Galoner. BoupptSthm 13/7 1669.
LAKAN-LÄRFT, se C.
– (1) LAKAN-SARS. ( -sarge 1672–1677) () "sars" av ylle l. linne? motsatt: sidensars? 1 (st.) Kiortel af Rödt Lakan-Sarge. BoupptSthm 9/2 (1672). Därs. 1682, s. 1186 a 1677.
LAKAN-SPETS, se C.
– (2) LAKAN-SÅNG. ( lakan- 1561. lakane- 1543) () säng baddad med lakan; särsk. i uttr. ligga uti lakansäng, för att beteckna att ngn lever i överflöd, för ett vekligt liv l. dyl. G1R 15: 203, 323 (1543). SVARTG1 25 1561.
LAKAN-VÄV, se C.
B
():
LAKANE-SÄNG, se A.
C
(till 2):
LAKANS-FÅLL. i sht sömn. Freja 1874, s. 39.
LAKANS-HUVA. (i Hälsingl., bygdemålsfärgat) bård av utsydda rosor l. andra prydnader på övre delen av överlakan; jfr HUVA sbst.¹ ² h. QvinlHemsl. 37 1880.
LAKANS-LÄRPT. ( lakan- 1586–1917. lakans- 1825 osv.) (i sht i fackspr.) lärft varav lakan sys. KlädkamRSthm 1586 A, s. 13 a.
LAKANS-PÅSE. särsk. : påse av (lakans)väv, använd ss. hölje omkring täcke l. filt på bäddad säng (o. ersättande överlakan). DN(A) 1935, ur 43, s. 4.
LAKANS-SPETS. ( lakan-) (knypplad l. virkad osv.) spets som infälles i l. sys fast vid den övre (mot huvudet vettande) delen av ett överlakan. RedInst- BlindaTomteb. 1897–98, s. 13. SvD(A) 1929 nr 191, s. .
LAKANS-VÄV. ( lakan- 1917. lakans- 1883 (: bomulls Lakansväf) osv.) (i sht i fackspr.) jfr -LÄRFT. Schallenfeld Met. 80 1886.