KÖRSBÄR ɟær³s~bä²r l. ~bæ²r, n.; best. -et; pl. ==. ( kers(s)- (kä-) 1613–1893. kers(s)e- (kä-) 1541–1747. kiers(s)- (kiä-, kje-, kjä-) 1650–1843. kiers(s)e- (kiä-) 1650–1776. kijrs(s)e- 1556–1637. kirs(s)- 1556–1864. kirs(s)e- 1536–1769. kyrs(s)- (kü-) 1556–1772. kyrs(s)e- (kü-) 1549–1743. kyss- c. 1710. kysse- 1930. körs(s)- (kiö-, kjö) 1639 osv. körs(s)e- 1538–1780. kösse- (kjö-) 1762–1893. Anm. Formerna kysse- o. kössebär användas stundom alltjämt i vissa trakter vard. o. ngt skämts. (med anslutning till KYSS), mest i tal till barn o. i barnspråk)

[ fsv. kirsebär (kyrse-, körse-, kirsa-, kyrsa-, körsa-); liksom dan. o. nor. kirsebær av mnt. kersebere, av kerse (se KÖRS, sbst.²) o. bere (se BÄR, sbst.¹)]

[KÖRSBÄR 1]

1) frukt av körsbärsträd, särsk. Prunus cerasus Lin. l. Prunus avium Lin. l. (oftast) ngn från dessa härstammande, förädlad form. Syltede kersseber. BtFinlH 3: 134 (1541). Röda och svarta kers-bär. SERENIUS Iiii 3 a (1757). Munnen (på den unga flickan) var liten, bildad med denna egendomligt hopdragna form, som framkallat liknelsen om ett körsbär. GEIJERSTAM Strömoln 11 (1883). WALIN Födoämn. 144 (1906). jfr DRUV-, FÅGEL-, GLAS-, HJÄRT-, MAJ-, SUR-, SÖT-KÖRSBÄR. – särsk.

[KÖRSBÄR 1.a]

a) i ordspr. o. ordspråksliknande uttr. Thet är icke gott äta kirseber med herranar. GlSalOrdspr. 23: 2 (öv. 1536. Sparfwen wil fulle äta kirszebär, men intet plantera. TÖRNING 139 (1677). Den som äter kjersbär med de stora, får stenarne i synen. RHODIN Ordspr. 22 (1807).

[KÖRSBÄR 1.b]

b) (†) i utvidgad anv., i uttr. välskt körsbär, frukt av körskornell. SCHRODERUS Comenius 122 (1639).

[KÖRSBÄR 2]

2) körsbärsträd. Kirsbär ympas på .. Kirsbär. Månsson Trääg. T 4 a 1643. I Paradislyckan (i Lund) finnes äfven en hop amerikanska träd: aprikoser, persikor, körsbär (osv.). TIDSTRÖM Resa 28 (1756). Både söta och sura kirsbär kunna äktas i fogelbärsstammar. LUNDSTRÖM Trädg. 131 (1852). NorstedtUppslB 1927.

Ssgr

(numera nästan bl. ngn gg då senare ssgsleden börjar med "s"):

– KÖRSBÄR-FÄRG,

– KÖRSBÄR-GÅRD,

– KÖRSBÄR-KÅDA,

– KÖRSBÄR-MOS,

– KÖRSBÄR-MUST,

– KÖRSBÄR-SIRAP,

– KÖRSBÄR-SOPPA,

– KÖRSBÄR-STEN,

– KÖRSBÄR-SYLT,

– KÖRSBÄR-TRÄ,

– KÖRSBÄR-VATTEN,

– KÖRSBÄR-VIN, se D.

(†):

– KÖRSBÄRA-TRÄ, se D.

(†):

– KÖRSBÄRE-BLAD

– KÖRSBÄRE-MOS,

– KÖRSBÄRE-TRÄ,

– KÖRSBÄRE-VIN, se D

(2)

– KÖRSBÄRS-BLAD. -bäre- 1578. -bärs- c. 1710 osv.) BOLAVI 63 b 1578.

– (2) KÖRSBÄRS-BLADLUS ~²⁰ l. ~⁰². bladlusarten Myzoides (Myzus) cerasi F., som håller till i körsbärsträdens skottspetsar. SONESSON HbTrädg. 87 1926.

– (1, 2) KÖRSBÄRS-BLOM. STRINDBERG MOlof 5 (1878).

– (1, 2) KÖRSBÄRS-BLOMMA, r. l. f. IT 1791, nr 24, s. 2.

– (1) KÖRSBÄRS-BRUN. LINDQVIST Herrgårdsh. 16 (1921).

– (1) KÖRSBÄRS-BRUNT, n. FKM 2: 206 1807.

– (1) KÖRSBÄRS-BRÄNNVIN. framställt gm jäsning o. destillering av körsbär. LIND (1749). KJELLIN 642 1927.

– (2) KÖRSBÄRS-BUSKE. om Prunus Cocumilio Ten., Prunus Chamæcerasus Jacq. m. fl. HC12H 1: 56 (c. 1734.

– (2) KÖRSBÄRS-DUNGE. FRÖDING Stänk 102 (1896). Lusthusen .. äro omgivna av humlegårdar och körsbärsdungar. LAGERLÖF Holg. 2: 52 1907.

– (2) KÖRSBÄRS-FJÄRIL. fjärilsarten Vanessa polychlorus Lin., "stora fuxen", vars larver i sht hemsöka körsbärsträden. Rebau NatH 1: 608 1879.

– (2) KÖRSBÄRS-FUX. == -FJÄRIL. 2NF 15: 692 1911.

– (1) KÖRSBÄRS-FÄRG. ( -bär- 1572–1584. -bärs- 1572 osv.)

[KÖRSBÄRS-FÄRG.ssg 1]

1) högröd, i brunt stötande färg som påminner om (mogna) körsbär. SERENIUS 1741.

[KÖRSBÄRS-FÄRG.ssg 2]

2) (†) inkokt körsbärssaft (använd till framställning av körsedrank). TullbSthm 10/7 (1572). Därs. 19/9 1584.

– (1) KÖRSBÄRS-FÄRGAD, p. adj. Kirssberssfergatt .. dammasch. KlädkamRSthm 1630 B, s. 5 b. HOLMSTRÖM Pyren. 51 (1928).

– (1) KÖRSBÄRS-GELÉ. kok. DALIN 1852.

– (1) KÖRSBÄRS-GLASS. kok. DALIN 1852.

– (2) KÖRSBÄRS-GREN.

– (2) KÖRSBÄRS-GUMMI. körsbärskåda; äv.: cerasin. BERZELIUS ÅrsbVetA 1833, s. 286. SVUppslB 5: 1136 1930.

– (2) KÖRSBÄRS-GÅRD. ( -bär- 1556. -bärs- 1747–1788) (†) inhägnat område med planterade körsbärsträd; jfr -LUND, -TRÄDGÅRD. GripshR 1556, s. 136. PORTHAN BrSamt. 1: 144 (1788).

– (1, 2) KÖRSBÄRS-HAGE. (†) jfr -GÅRD. MURENIUS AV 86 (1642). STRINDBERG NSvÖ 2: 80 (1906).

– (1) KÖRSBÄRS-KAKA. kok. SCHULTZE Ordb. 2255 (c. 1755.

– (1) KÖRSBÄRS-KART. SCHULTZE Ordb. 2255 (c. 1755.

– (1) KÖRSBÄRS-KOMPOTT. kok. SvKock. 155 1837.

– (2) KÖRSBÄRS-KORNELL. körskornell. SvUppslB 6: 535 1931.

– (1) KÖRSBÄRS-KRÄM. kok. STENHAMMAR Riksd. 3: 27 (1844).

– (2) KÖRSBÄRS-KVIST. Hildebrand MagNat. 226 1650.

– (2) KÖRSBÄRS-KÅDA. ( -bär- 1578 – c. 1635. -bärs- 1642 osv.) kåda som utflyter ur sårnader på stammen av körsbärs- (l. plommon)träd (förr använd ss. läkemedel vid lungsjukdomar); jfr -GUMMI. BOLAVI 120 a 1578.

– (1) KÖRSBÄRS-KÄRNA, r. l. f. Mollet Lustg. B 2 a 1651.

– (2) KÖRSBÄRS-LAGER, r. l. m. trädet Prunus laurocerasus Lin. HbTrädg. 5: 79 1874.

– (1) KÖRSBÄRS-LIKÖR. ÖoL 1852. EICHHORN Stud. 3: 243 (1881; möjl. efter handl. fr. 1715.

– (2) KÖRSBÄRS-LUND. Kersz-Bärs lundar, som wid Bondegårdarna liggia. RÅLAMB 13: 105 1690. AllmogHemsl. 40 1915.

– (1) KÖRSBÄRS-LÄPP. vanl. i pl.; jfr -MUN. BRAUN Calle 125 (1843).

– (2) KÖRSBÄRS-LÖV. (numera mindre br.) körsbärsblad. SCHULTZE Ordb. 2255 (c. 1755.

– (2) KÖRSBÄRS-MAL. malarten Argyresthia pruniella (ephippiella) Lin., vars larver leva på körsbärsträdets knoppar o. späda blad. 2NF 1911.

– (1) KÖRSBÄRS-MARMELAD. kok. HAGDAHL Kok. 1074 1879.

– (1) KÖRSBÄRS-MOS. ( -bär- 1551–1623. -bäre- 1549. -bärs- 1556 osv.) (förr) kok. GripshR 1549. SvKock. 72 1837.

– (1) KÖRSBÄRS-MUN. mun med små rundade läppar med frisk, röd färg; jfr -LÄPP. LUNDGREN MålAnt. 1: 145 (1873).

– (1) KÖRSBÄRS-MUST. ( -bär- 1556–1567. -bärs- 1557 (förr) av körsbärssaft beredd dryck (körsedrank?). VinkällRSthm (1556). Kyrsbärmost 3 k[an]n[o]r. Därs. 1567 B, s. 3 a.

– (1, 2) KÖRSBÄRS-PLOMMON. (frukten av) trädet Prunus cerasifera Ehrh. ENEROTH Pom. 2: 321 (1866).

– (1) KÖRSBÄRS-RÖD. som har det mogna körsbärets röda färg. BERZELIUS Kemi 5: 627 (1828). särsk. metall. om röd färgnyans på glödande metall o. d. RINMAN JärnH 101 (1782). TT 1871, s. 255.

– KÖRSBÄRS-RÖDT, n. jfr -RÖD. WESTRING SvLafv. 1: 180 1805.

– (1) KÖRSBÄRS-SAFT. saft av körsbär; äv.: körsbärssirap. UTTERMAN Ertmann B 4 a (1672). Prostinnan bjöd .. på körsbärssaft och vatten. LUNDGREN Res. 237 (1860).

– (1) KÖRSBÄRS-SIRAP. ( -bär- 1891–1901. -bärs- 1739 osv.) särsk. farm. om sirap framställd på färska, bruna, sura körsbär. ApotT 1739, s. 80. HAGDAHL Kok. 1084 (1879). GENTZ Lindgren 73 1928.

– (2) KÖRSBÄRS-SKOG. jfr -LUND. PETREIUS Beskr. 1: 100 (1614). Våra gamla trädgårdars körsbärsskogar. SvRike I. 2: 60 1900.

– (1) KÖRSBÄRS-SKORV. parasitsvampen Fusicladium Cerasi Rabenh., som uppträder på körsbär. MeddLAExper. 1: 71 1885.

– (1) KÖRSBÄRS-SKÖRD.

– (1) KÖRSBÄRS-SOPPA, r. l. f. (-bär- 1578–1623. -bärs- 1755 osv.) kok. BOLAVI 10 a 1578.

– (1) KÖRSBÄRS-SORT.

– (1) KÖRSBÄRS-STEN. ( -bär- 1578–1784. -bärs- 1699 osv.) körsbärskärna. BOLAVI 77 b 1578.

– (1) KÖRSBÄRS-STJÄLK. LIND 1: 1012 1749.

– (1) KÖRSBÄRS-SYLT. ( -bär- 1843. -bärs- 1824 osv.) kok. DA 1824, nr 52, s. 6. Kringlor och kersbärsylt. FORSELL Sällsk. 64 1843.

– (1) KÖRSBÄRS-SÅS. kok. WARG 130 1755.

– (1) KÖRSBÄRS-TID(EN). då körsbären mogna. PrisförtAlnarpTrädg. 1892, s. 9. Den egentliga körsbärstiden faller mellan mitten av juli och början av augusti. KJELLIN 642 1927.

– (1) KÖRSBÄRS-TRÄ. ( -bär- 1556–1683. -bära- 1538. -bäre- 1556. -bärs- 1639 osv.)

[KÖRSBÄRS-TRÄ.ssg 1]

1) (†) körsbärsträd. VarRerV 56 (1538). BÖRJESSON C12 92 1858. särsk. till 1 b, i uttr. välskt körsbärsträd, körskornell. FRANCKENIUS Spec. F 2 a (1638). SCHRODERUS Comenius 122 (1639).

[KÖRSBÄRS-TRÄ.ssg 2]

2) trä l. virke av körsbärsträd. ENEBERG Karmarsch 1: 42 (1858).

– (1) KÖRSBÄRS-TRÄD. benämning på stenfruktsträden Prunus avium Lin. o. Prunus cerasus Lin., ävensom förädlade former härstammande från ngt av dessa. Hildebrand MagNat. 225 (1650). ABELIN MTr. 60 (1902).

– (2) KÖRSBÄRS-TRÄDGÅRD. KKD 1: 284 c. 1710.

– (1) KÖRSBÄRS-VATTEN. ( -bär- 1613. -bärs- 1613–1837 (†) vattenavkok på körsbär; äv.: okokt körsbärssaft. En dryck swart Kersebär watn. CHESNECOPHERUS RegIter F 2 a 1613. FORSHÆLL OrgPharm. 262 1836. SvKock. 163 1837.

– (1) KÖRSBÄRS-VIN. ( -bär- 1551–1556. -bäre- 1551. -bärs- 1620 osv.) VinkäIIRSthm (1551). Af alla saftviner är körsbärsvin det brukligaste. LEUFVENMARK Vin. 2: 112 (1870).

– (1) KÖRSBÄRS-VÄRME. metall. upphettning till rödglödgning med körsbärsröd färgnyans; av. om färgnyansen. JernkA 1836, s. 189. TT 1900, M. s. 148.